Lugn resdag

Vaknade på hotellet på måndagsmorgonen och skyndade till frukost. Numera är det olika frukosttider för att minska trängseln. Det är gott att få komma till ett uppdukat bord. Men det var tidigt och efterfrukost behövde jag vila. Värmen tar på mig och jag mår inte bra i sommarhettan.

Det blev en lugn dag där jag satt och läste i Malmös parker. Provade flera platser och alla var lika bra. När kaffesuget tilltog gick jag mot centrum för något av mina favoritkaféer, jag har många i Malmö. Ibland är det kaffet som lockar, ibland vill jag har något gott till. Det är bara att välja. Det blev en lång och lugn dag då tåget inte gick förrän senare på kvällen.

Resan hem gick bra och innehöll enbart två spänningsmoment. Min telefon la av, där jag hade biljett och annan information. Inte så bra. Tycktes mig minnas min plats, gick dit och försökte ladda telefonen. Det gick inte alls, testade på fler platser, och med olika laddare men ingen el fanns. Efter en tid var det fler som upptäckte samma bekymmer, det var alltså tåget, inte telefonen, som var problemet och en duktig tågvärd kunde lösa problemen. Någonstans i Småland började telefonen laddas och jag kom åt all information igen.

Tåget blev av någon anledning försenad. Det var inget jag tänkt på men jag insåg att pendeltåget som ska ta mig den sista biten hem inte går hela natten. Om tåget blir mer försenat kommer jag inte hem. Det blev att hålla kolla på tider (tur att telefonen fungerade igen) och sedan springa från tåget till pendeltåget. Jag hann och kom hem tryggt och säkert.

Mer spänning än så bjöd inte resan men jag hann i alla fall lyssna på några fler sommarpratare.

Lång dag

Det blev en tidig morgon för att hinna med ett tåg norrut. 5 timmars resa gav arbetsro. Sedan bil, några telefonmöten innan det stora kvällsmötet drog igång. Jag trodde vi skulle bli klara till 20.00 men det drog ut till 21.30. Klockan hann passera 22 innan jag var tillbaka på hotellet. Oj så trött jag är.

tur för mig att wifi inte fungerar. Nu kan jag inte jobba mer ikväll. Det blir godnatt direkt.

Kostsam semester

Har ägnat en del tid till semesterplanering. Jag vill vandra, skriva, sitta i solen och läsa och ha det bra. Jag vill uppleva och jag vill framför allt lämna lägenheten och hemkommunen. Allt ska rymmas inom fyra veckor. Kanske borde jag redan ha gjort denna planering. För det jag ser nu är – att det kommer att bli kostsamt.

Tiden för att fynda hotellnätter tycks vara förbi. Tågresor börjar också kosta en del och mycket är uppbokat. När jag åker tåg till jag resa klass 1 där jag kan ha en egen plats, ”utan granne” och de är ju begränsade.

Såg en trevlig vandringsled på Öland där jag kan vandra mellan vandrarhem och B&B. Men även där började priserna dra i väg. En fördel med att vandra mellan boenden är att man kan ha lättare packning. Men vandrarhem tar ju gärna bra betalt för lakan, frukost mm och det blir rejält kostsamt. Är man flera som bor i ett stort rum så går det an, men för ensamresenär blir det dyrt. Att dessutom lägga till för tåg, buss mm gjorde att den lilla vandringen blev så pass kostsam att jag avstår. Jag kan få mycket mer för pengarna på annat sätt.

Kollade även vad det kan kosta att kryssa på Göta kanal. Hoppsan hejsan, det var inget för mig. Nej, jag måste tänka om och hitta annan drömsemester.

Första resan bokad

Ikväll har jag bokat första vandringsresan för året. Härligt. Det känns som att livet är på väg tillbaka. Och det märks att Sverige planerar för att öppna upp. Resor och hotell blir mer svårbokat och dyrare. Jag fick slå till medan platser fanns kvar.

Imorgon är det dags var vaccinering – första dosen. Det ser jag fram emot.

Ny vyer

Gårdagenskvällen blev väldigt lång. Det är i det närmaste regel när jag ska packa och förbereda mig inför en resa. Jag tycker verkligen inte om den del av resandet och gör allt för att skjuta upp. Under natten blev i alla fall väskan packad.

Tog tåget mot sydväst. Hade bokat en ensam plats i tyst avdelning. Vi var bara tre personer och i vår tysta del av vagnen varav en mest var i bistron så vi två som var kvar hade inga problem att hålla oss ifrån varandra. Blir alltid glad när tåget kommer fram före utsatt tid.

Fick ett bra rum på hotellet så jag är glad och nöjd. En nyhet är att man fick boka frukostid så att de kan begränsa antal personer i frukostmatsalen. Jag valde sen tid, förstås, så att jag får sovmorgon.

Ja, resten av dagen har jag strosat. Det är så skönt att få se lite andra vyer, annat än balkongväggen. Strosandet har gett 24 000 steg så nu får jag vila benen med en bra bok. Jag längtar redan till hotellfrukosten.

Längtan

En av de saker som har saknat mycket under denna märkliga vår är att åka tåg. Jag tycker om att resa i Sverige och själva tågresan är en del av avkoppling. Det har ju inte varit möjligt att resa i år och det kan dröja. Nu skulle jag ju kunna ta mig till en annan stad i närheten med bil, men jag gör det inte eftersom jag insett att tågresan är en så viktigt del av resandet för mig.

Jag var inte riktigt medveten om att stunden på tåget var så viktigt. Å andra sidan är det inte alls svårt att avstå, så det är inte alls synd om mig. Det är bara så intressant att upptäcka vad som är viktigt och vad som betyder något. Jag tror att det är något med lugnet på tåget, att jag släpper alla tankar på vardagen bakom mig som ger mig avkoppling.

Nu har jag i alla fall något att längta till. Tids nog får jag åka tåg igen.

Möten, gräsklippning och uppskjuten sotning

Nej, jag ville inte alls gå upp i morse när väckarklockan ringde. Jag kände mig inte utvilad efter en hård natt (i drömmen fick jag både representera Sverige i Eurovision Song Contest och hjälpa den svenska regeringen med blandade saker). Upp skulle jag och kunde i alla fall välja att jobba hemifrån idag.

Med varierande framgång har jag tagit mig igenom dagens alla möten via Teams och Skype. Småpratade med kollegor i UK, Tyskland och Holland. Kändes som att vi haft liknande helger: solsken, underbart att njuta av ljus och alldeles folktomt på gator och torg. När en av herrarna berättade om gräsklippning, förstod vi att det trots att finns vissa skillnader. Flera av mina kollegor har sina barn hemma och kämpar med koncentration och att få alla att samsas vid köksbordet dvs både studerande barn och hemmajobbande föräldrar. Då och då kommer barn in i bild, eller kanske förgyller med en liten sång! Det kanske inte är effektivt med det värmer så gott i hjärtat.

Under eftermiddagen hade jag en hemsk huvudvärk och valde promenad som botemedel. Konstigt att alla telefonsamtal kommer när jag går bredvid järnvägen. Alla tåg från Stockholm som går norrut passerar så det dundrar en hel del. Jag brukar ju berätta om hur fint jag bor med närhet till natur, och mina kollegor blir allt mer tveksamma till mina val av promenadvägar.

Efter ett antal olika samtal har jag drivit igenom att morgondagens planerade besök av sotaren blir frivilligt. Det visade sig att fastighetsägaren inte hade riktigt bra koll på att sotningen var på gång så jag satt dem i jobb under dagen för att förbättra sina rutiner. Det var glada för att jag uppmärksammade dem på problemet och jag är glad att kunna avstå besök från främlingar i dessa tider. Alla nöjda och glada!

Välgörande och äventyrlig långhelg

Tvättmaskinen snurrar och jag sitter som klistrad framför tv:n med ”Lotta på Liseberg”. Känns fint att vara hemma igen efter en lång och lite äventyrlig helg på Österlen i Skåne. Jag har slutfört min vandring längs den del av Skåneleden som kallas Österlenleden, SL4. Jag reste ner i torsdags och började min vandring söder om Brösarp och har kom fram till Ystad i söndags. Jag gissar att det har blivit mellan 8-9 mil med alla irrturer, omvägar och egna strövtåg. Allt gick inte helt enligt planerna men det kommer i senare inlägg. Nu är jag i alla fall mycket glad över att ha genomfört vandring, nått mitt mål och uppfyllt min dröm om att gå hela delleden.

I natt har jag sovit på hotell i Malmö. Fick även några timmar i Malmö innan tågresan hem idag. Jag hade gärna stannat längre men jag vill å andra sidan hem och tvätt bort vildmarksdoften. Vandring har många fördelar men man luktar inte gott efter några dagars vandring.

Medan benen vilar och Lotta sjunger börjar jag nu funder över vart nästa resa ska gå.

Att vara på väg

Klockan var inte ens fem på torsdagsmorgonen då jag stod i köket och bredde mackor.  Kl 05.30 satt jag med ryggsäcken på pendeltåget och var äntligen på väg. Bara två dagar tidigare har ännu en vandringsplan gått i stöpet och nu vågade jag knappt tro att det var sant. Men jag var på väg.

Planen var svajig med många osäkerheter så jag valde att satsa på tre dagars vandring med option på sex dagar. Det innebar att jag var inställd på minst tre dagar men hade packning och resplaner för sex dagar. Nu blev det tre dagar vilket jag kanske borde insett redan från början. Det är roligare att leva på hoppet.

Tåget tog mig först till Lund och sedan tog jag Pågatåget Simrishamn. Där sken solen så starkt och högsommarvärmen slog emot mig. Bara att klä av sig och börja gå. Borde kanske haft både solhatt och solskyddsfaktor men det hade jag prioriterat bort, tyvärr.

Min första etapp var ca 20 km så jag hade ingen tid att stanna i Simrishamn. Jag räknar med ca 3 km/h lite beroende på underlag, packning och antal fotostopp, därtill vill jag gärna ta något lite länge paus. Så, jag riktade näsan söderut och började gå.

Tågresa hem

I torsdags eftermiddag tog jag min packning, lämnade hotellet och gick mot stationen för att åka tåget hem. Jag tänkte mig en lugn och skön resa men det blev inte riktigt så.

Strax före avgång kom ett sms om att AC-utrustningen i min vagn var trasig och att det skulle bli varmt. Det fanns möjlighet att boka om. Men tyvärr var tiden knapp så varken jag eller mina medresenärer hann utforska dessa möjligheter. Inne i vagnen var det mycket riktigt varmt. Och det tycktes som att det varit varmt länge. Det doftade inte hallon. Det här blev ett givet samtalsämne för alla i vagnen med mycket pust och stön. För det flesta var det bara mindre behagligt men för vissa är det större problem med andringssvårigheter.

Själv var jag väl rustad med vattenflaskor, frukt och bulle. Jag gick till bistron för att finna den stängd. Kaffe kunde jag få och det räckte ju för mig. Men stämningen i vagnen blev verkligen inte bättre av att för resa med en stängd bistro. Ännu mer av suck och stön.

Bakom mig satt ett killgäng. Det sjöng smäktande kärleksballader. Det klagade på doften men hade samtidigt inga problem att dricka öl och äta illaluktande snacks. De flesta andra hade vettet att avstå från alkohol i värmen. Snett mitt emot mig satt ett par med ett litet barn. Barnet var så litet att det satt i knät. Och gallskrek. Jag fattar att barnet inte gillade värmen men jag fattar inte hur föräldrarna tänkt natta barnet, oavsett. Vi var ju inte framme förrän tid 10-tiden. Så där satt jag med min bok bland sång och skrik. Jag längtade hem.

Igår läste jag att SJ har problem med att tågvagnarna inte klara det långvariga värmen. Det kan jag ha förståelse för. Det gör var det kan för att erbjuda andra lösningar, ersättning mm.