Prokrastinering

Idag står det ”Räkna övningsexempel” på agendan. Jag har en tvåtimmars webbskrivning som ska göras någon gång mellan den 3-7 maj och jag vill förbered mig väl inför skrivningen. För mig är det bästa sättet att göra räkneövningar.

Alltså har jag hittills idag: varit på biblioteket, varit till grovsoprummet, diskat, vattnat blommor, bytt kabel till datorn, kollat upp några dikter, skrivit på ett helt annat grupparbete mm. Vissa dagar är det så otroligt svårt att komma igång. Idag är en sådan dag.

Det kommer att bli en lång kväll…

Miljöfarligt avfall

Har försökt ta reda på var jag kan lämna in mitt miljöfarliga avfall. Jag är ingen storkonsument av miljöfarligt avfall så det händer inte så ofta. Det verkar som att jag ska behöva ta bilen till en stor återvinningscentral. Jag kan inte hitta något ställe dit jag kan ta mig till fots eller med kollektivtrafik. Det här bekymrar mig en aning.

Min tanke är att det behöver vara lätt att vara en miljöhjälte. Jag önskar mig därför lite mer smidig hantering, något som är mer lättillgängligt för mig.

Känns som att min lilla nagellacksflaska kommer att få stå här hemma ett bra tag till, som någon form av mellanförvar.

 

Källsortering

Att sortera sopor har jag visserligen gjort länge men under den senaste tiden har jag försökt bli mer noggrann och sortera ännu er. Jag tycker inte att det är kul med det går ganska bra.

Numera tror jag att den största vinsten med själva sorterande är att se hur mycket sopor vi faktiskt strör omkring oss. Det är så tydligt när jag sorterar och det ligger sopor i olika byttor. Förr i tiden knöt man ihop soppåsen, slängde snabbt och glömde. Nu arbetar man mer med soporna och inser hur mycket skräp det är. Medvetenheten är stor.

Mitt knep för att lyckas är ”lite och ofta”. Jag har flera olika små byttor och påsar som jag fyller och tömmer ofta. Det tar mer tid men det fungerar. Jag är dock inte övertygad om att det är värt besväret men jag väljer ändå att göra det.

Inget gratismaterial

Igår såg jag ett inslag på TV4 om en kvinna som minimerar sina sopor. Hon var verkligen hängiven; tygtrasor i stället för hushållpapper, menskopp istället för tampong och bindor, tandborste i bambu som går i komposten. Hon hade många tips, några lättare och några mer utmanande.

Ett av råden sammanfattades: Inga gratisprodukter. Bakom det kryptiska låg en grundläggande filosofi där knepet är att inte ta in sopor i hemmet från början. Det är så lätt att ta emot en gratispenna eller reflex, trots att man egentligen inte behöver. Det där tycker jag lät klokt. Så otroligt mycket onödigt som kommer med hem till mig utan att göra mig lycklig. Att tänka till redan innan, känns väldigt smart. För mig gäller det inte enbart gratissaker och även om jag blivit bättre på att mest köpa det jag behöver, så finns det ju massor av prylar här hemma som är mer än tveksamma.

Jag tror inte att man kan göra alla förändringar på en gång. Men genom att göra en liten förändring i taget blir det stort på sikt. Den här veckan ska jag ta med mig av kvinnans råd och undvika att släpa onödigheter som bidrar till sopor.

Mer om livet som student

Faktiskt lite förvånad själv när jag satt vid datorn redan kl 07.00 i morse och skrev på en analys. Tyckte det var trist och tråkigt, eller så är det var jag intalade mig. För helt plötsligt var klockan 12.20 och det enda avbrottet var då jag klev ut pyjamas och in i duschen. Tänker att så tråkigt kan det inte vara när jag blir så uppslukad att jag till och med missar förmiddagskaffet.

Att jobba så effektivt innebär att mycket blir gjort. Efter lunch bestående av rårörda lingon med blodpudding fortsatte jag men några småärenden. Planerade för andra uppgifter. mejlade lärare och la upp strategier för resten av terminen.

Den dagliga turen till sopåtervinningsrummet blev också genomförd och kl 15.00 tyckte jag att dagen var klar. Jag la mig på soffan för att läsa en bok. Blev avbruten av flera samtal men det var bara trevlig. Och… något hände och jag vaknade vid 18-tiden.

Bra jobbat som tydligen slutade i total kollaps! Nåväl under kvällen har jag varvat pluggande med ”Let´s Dance”. Ganska behagligt även om jag skräms av att jag fortfarande blir alldeles lycklig av att se Herreys.

Trevlig helg!

Sopsortering

När jag senaste besökte mina föräldrar fick jag hjälp dem att ta hand om sorterade sopor som skulle till återvinningen. De är gamla och sjuka och har ingen bil att föra bort soporna med. Men min mamma kämpar på med sorteringen. Själv är jag lite mer slarvig, och det vill jag ändra på.

Så nu är mitt kök fyllt av påsar och byttor som innehåller skräp av olika slag. Det här kommer inte bli lätt. Hur ofta ska jag gå iväg med mina små sopor? Hur länge kan jag ha kvar i lägenheter? Inte så att de funnits tidigare men nu vill jag sortera mer och det blir väldigt många byttor.

Anar att det är någon form av rutin som behövs. Och att bryta gamla tankevanor. Kanske att jag kan ta hjälp man mina coachingkunskaper för lyckas! Men mest av allt tror jag att systemet måste göras lättare.

Vem är det som gräver bland grovsoporna?

I området där jag bor har vi flera olika soprum. Ett litet hus för hushållssopor och komposterbart, ett soprum för sopsortering och ett grovsoprum där vi även kan kasta elavfall. Soprummen är låsta och enbart boende med nyckel kommer in. Låssystemet är nyligen bytt så det är helt nya, elektroniska nycklar. Grovsoprummet är kodad så att den enbart är öppet vissa tider.

När jag lämnar grovsopor händer det ofta är det är folk i soprummet, som bara är där. Det är äldre personer med krökta ryggar. När jag kommer tillbaka med ett nytt lass är mina kastade saker i en röra. Vissa saker är isärplockade, andra står uppställa längs väggen, och några saker är helt försvunna. Det här händer varje gång. Några personer har tydligen tagit sig som uppgift att rota i soporna: sortera, röra runt, förstöra, förädla. Jag vet inte vad som är syftet eller vad de gör med grejerna. Vissa saker kan säkert återbrukas, med samtidigt förstör de en hel del i rotandet. Att ångra sig, och hämta något man kastat av misstag, är inte längre möjligt. Men det mesta är verkligen skräp. Eftersom det finns en loppis och en second hand butik i området, så skänks allt användbart dit. Bara skräpet finns kvar att rota i.

Vilka är dessa människor? Vad driver dem? Är det en äldre generation som är vana att snåla? Är det en form av att känna att man har en uppgift? Eller är det en klok form av återbruk?