Med stigande ålder, eller snarare erfarenhet, kommer en högre grad av kännedom om min egen kropp. Det gick jag och filosoferade över härom dagen. Om jag lyssnar till kroppen, kan jag oftast höra och känna skillnad mellan mental trötthet, trötta muskler, påverkan av värme, för lite vatten, för lite sömn och latmasken i mig. Dock, jag lyssnar inte alltid så noga och ibland tar jag inte till mig av information. Men det kan jag ju öva på.
Sedan midsommar har jag varit på resande fot och gått mycket. Jag känner mig pigg och stark. Dock har värmen påverkat mig, och vissa dagar har jag inte lyckats dricka tillräckligt med vatten. Det har gjort kroppen matt.
Idag är jag väldigt stel i benen. Jag kan nu, i efterhand, konstatera att jag gått alldeles för mycket på hårt underlag såsom asfalt och kullersten. Och jag har gått i sandaler. Det var dumt. Min stackars ben undrar varför jag inte lyssnat till dem, när det började pirra och ville har jympadojor. För övrigt undrar min kropp varför jag inte skyddar huden mot solen. Varje kväll är jag röd och het i hyn och varje morgon glömmer jag bort att skydda mig.
Nu längtar jag hem till rutiner, skor och en garderob med lämpliga sommarkläder.
På Gång 