Solsken

Det är så härligt med solsken. Det är visserligen inte varmt, men det är i alla fall solsken. Det gör gott. Kånkande iväg med saker till grovsoprummet. Skulle förstås gå hem igen men det var så fint ute att det blev en längre promenad. Tyvärr var jag fördåligt klädd, och blev kall och frusen. Det försöker jag åtgärda med en filt här hemma. Tycker ändå att det var värt det – att få en stund i solen.

Lägger även en del tankar på min pappas kommande 75-årsdag. Det är ett par veckor dit och firande kryper för varje vecka som går. Det var egentligen inte så stort tänkt från början, ett kaffekalas, sedan ett mindre kaffekalas och nu är det ju tveksamt om det blir något alls. Jag inser förutsättningarna men vill ändå inte att de ska bli en stor besvikelse. Vill gärna att jag och pappas bästa kompis ska kunna vara där med honom. Däremot vill jag inte att ytligt bekanta ska riskera att smitta ner honom och mamma. För egen del handlar det ju om att inte smitta mina föräldrar. Om jag blir sjuk, kan jag hantera sjukdom, sitta i karantän och jobba hemifrån. Får jag ligga sjuk under påskhelgen så lär ju knappt någon ens märka av det. Behöver ju inte ta beslut nu men behöver börja förbereda mig mental, och framförallt börja förbereda mina föräldrar.

I övrigt behöver jag inte ta så många beslut eftersom andra tar beslut. Bokcirkeln är inställd, bion är inställd och möten är inställda. Det tycker jag är bra eftersom då slipper olika deltagare göra olika bedömningar.

Som en ny människa

Vaknade utsövd på förmiddagen dvs det blev en bra sovmorgon utan att bli alldeles för lång. Kunde ta det lugnt här hemma och komma ordning inför dagen. Solen sken så det kändes härligt att gå ut även om det fortfarande blåser en del. For in till stan och noterade att det vid varje husvägg stod minst en människa med solglasögon och nosen riktad mot solen. Det var många som njöt idag!

Mitt mål var Medborgarplatsen och Axelsons. Denna söndag väntade lymfmassage som jag längtat efter. Tidigare gick jag mer regelbundet men har inte tyckt att jag haft råd de senaste åren. Men snart kommer lön och nu kan jag ta hand om mig igen, på bästa sätt.

Jag hade en sådan otroligt tur idag. Först kom jag in 10 minuter tidigare vilket innebar längre tid för massage. Sedan fick jag veta att jag fick två massörer dvs extra mycket massage, så jag blev rejält genomknådad. Det behövdes. Det fanns många spänningar och blockeringar i kroppen så de fick jobba hårt.

Så här efteråt känner jag mig som en ny människa. Oklart hur länge effekten varar men just nu är det väldigt skönt. Vilken lyx!

En dag i min egen takt

I morse gav jag mig själv sovmorgon. Jag tycker att jag var värd det. Det blev även en ganska lång frukost då jag helt tappat lust att vara effektiv. Solen sken vilket ytterligare bidrog till att jag inte var jättepeppad på att plugga. Jag har ju jobbar hårt hela veckan och skulle behöva lite helgvila. Men, men, skolan är viktig så vilan kommer till sommaren.

Tog i alla fall en biltur och handlade lite mat innan jag satte mig vid datorn. Här vid tangentbordet har jag nu suttit hela eftermiddagen och kvällen. Det går inte fort, det gå i min egen takt. Det är så jag lär mig. Ganska skönt att inte stressa. Melodifestivalen skvalar i bakgrunden och jag tror inte att jag missar så mycket.

Målet är att blir klar med föreläsningar och en inlämningsuppgift idag så att jag kan vara helt ledig i morgon. Det kan blir tufft men jag ska i alla fall försöka.

Solsken

Idag är det solsken. Jag har egentligen inte tid att gå ut men jag tror att jag måste göra det i alla fall. Det går inte att låta bli. Tyvärr avslöjar solskenet att jag missat min fönstertvätt på några av fönstren. Hoppsan, hoppsan, det får jag skriva upp på min lista.

Jag har många listor, för olika tidsperioder. Fönsterpusten hamnar på listan ”sådant jag måste göra om jag överlever denna termin”. Den här hösten hinner jag enbart med det absolut viktigaste, utöver pluggande.

Solskenet piggar upp, så kanske att det går lite lättare att plugga sen, om jag går ut nu. Så tänker en prokrastinerande student.

Solig dag har börjat

Solen skiner och jag njuter av morgonkaffet. Idag ska jag plugga hela dagen. Jag ska vara jätteduktig! Innan allt drar igång måste jag förstås följa rösträkningen. Numera går jag in på http://www.val.se det första jag gör och det blir många besök varje dag. Det ska bli så skönt när allt är kontrollräknat och klart. Jag följer valet och regeringsbildet ohälsosamt mycket så jag måste nog unna mig en solskenspromenad eller simning idag.

 

 

Bara ben

Fick gräva långt ner i klädhögen för att hitta träningsbrallor typ pirat dvs som slutar vid vaderna. Det varma jackan behövdes inte idag och det kändes befriande att lunka iväg, tunnklädd på dagens joggingrunda.

Eftersom jag försöker variera min träning, blev det en annan runda idag och med längre intervaller. Jag lufsar fram men det går framåt och jag blir starkare för varje runda. När jag läser om hur andra har det, blir jag påmind om att många är enastående bra, men å andra sidan är de många vars kroppar sviker dem. Det får mig att inse att jag ska vara väldigt tacksam att få vara skadefri.

Att få pusta ut efter träningen, på en solig balkong, är något att vara tacksam över. Resten av eftermiddagen satt jag i solen och njöt med kaffe och en jättebra bok (Den tyska flickan). När det blev för kallt på balkongen, flyttade jag in i soffan. Boken är så bra att det är svårt att sluta läsa.

Men även underbara dagar har sina fläckar. Ikväll ringde mamma och berättade att pappa är på sjukhus. Hon hade hittat honom på golvet i källaren, där han tydligen ramlat. Det verkade väldigt rörigt och oklart hur han hamnat där. Nu är han i alla fall på sjukhus och jag väntar får helt enkelt vänta på ytterligare besked. Även det tycks vara en del av mitt liv, numera.

Besvikelser

Igår sken solen. Det var helt underbart att sitta på balkongen, med kaffekopp och skolbok. Jag började installera mig på balkongen och tänkte att där ska jag sitta resten av våren, kanske hela sommaren. Därför blev jag så himla förvånad över dagens gråväder. Idag är det inte alls lika inbjudande med kaffe på balkongen. En av dagens besvikelser.

En annan besvikelse upplevde jag igår i samband med mitt ena grupparbete. Vi skulle ha ett webbmöte igår. När jag var redo, insåg jag att jag sett fel på klockan och var en timme sen. Självklart hörde jag av mig direkt, bad om ursäkt och frågade både hur mötet gått och varför de inte kontaktat mig. Det visade sig att ingen av de andra brytt sig om att ha möte. Jag blev lite paff. Ingen ursäkt, ingen förklaring. De enda de ville var att skjuta upp arbetet några veckor, vilket jag motsatte mig. För mig är det inte rimligt att skjuta upp allt till sista sekund. Vi behöver ta ansvar för gruppens arbete tillsammans. Nu känns det ensamt.

Nästa besvikelse kom i samband med ett annat grupparbete. Vi skriver på en rapport där vi tagit ansvar för olika delar. Ett textavsnitt var mycket märkligt (i sammanhanget) så jag började kolla på den. Upptäckte direkt att allt som personen ”skrivit” var kopierat från en webbsida. Det kallar jag för plagiat och eftersom texten kommer upp som resultat nr 2 när man googlar, så var det inte jättesvårt att upptäcka. Jag blir faktiskt ledsen att upptäcka sådant. Jag vill ju kunna lita på mina kompisar.

Besvikelser tillhör livet och jag kan lära mig att hantera dem. Men just nu känns sinnet lika grått som vädret. Men det lär väl klarna upp och snart är nog solen här igen.