Morgonstund

Veckans bästa stund är här – lördagsmorgonen morgonkaffe. Idag skiner solen, hoppas att det håller i sig hela dagen.

Jag ska skriva idag men först behöver några ärenden utföras. Känner mig lite ledsen för att inte kunna göra research för mitt manus som jag vill, skulle bl.a. behöva göra en kortare tågresa, besöka en annan ort m.m. Men jag hoppas att det bara är några veckor bort. Försöker jobba med andra delar av texten i avvaktan på bättre tider. Men jag skulle verkligen behöva komma i väg på resan.

Tyvärr åt jag ju lördagsgodiset redan i torsdags, så jag vet inte riktigt hur jag ska få det festligt idag. Men det kanske löser sig.

Stilla veckan

Stilla veckan blev stilla helgen för mig. Inte mycket till påskfirande men desto mer av läsande och skrivande här hemma. Jag har fått sova ut och det är ju också viktigt. Hoppas så innerligt att vaccination kan komma igång och restriktionerna kan lätta så att man snart kan börja ses igen.

Får erkänna att det blev en stor besvikelse i morse då landskapet utanför fönstret var vitt. Snö och kyla var inget jag förväntat mig eller önskat. Planen för dagen var en cykeltur och det blev förstås inställt. Det tärde på en lilla energin jag har. Å andra sidan gör det inte så mycket att det inte fanns blommor till balkongplantering inför helgen. Nu har jag ju planteringen kvar att se fram emot.

I övrigt har en fullspäckad arbetsvecka att se fram emot. Jag har en trevlig kvällsaktivitet, en digital bokcirkel, men eftersom jag inte fått tag i boken så har jag heller inte läst den, så jag gissar att jag bokar av. Med lite tur kan jag hitta annan digital aktivitet. Eller fortsätta med mitt läsande och skrivande.

Skrivflyt

Satte mig vad datorn på förmiddagen för att skriva en stund på ett manus som jag arbetar med. Hade tänkt mig att skriva fram till klockan två då en lång lista med andra göromål väntade. Men tiden gick, helt plötsligt var den fem och sedan åtta och jag vill verkligen inte sluta. Om jag kunde skulle jag ta ledig i morgon för att fortsätta men det är inte möjligt. Men kvällen är lång och än finns timmar kvar av helgen.

Älskar denna känsla. Jag tror på min text. Den måste slutföras.

En ny helg

Det är lördag morgon, nja åtminstone förmiddag, och sitter med dagens första kopp kaffe. Jag gillar den här stunden. Kaffet är varmt, jag tänker tillbaka lite på veckan och har en helt helg framför mig som jag fogar över och får göra vad jag vill med. Jag kan andas, tänka och känna efter vad jag behöver och vill göra.

Mat är ju något vi alla behöver. Glöggen, äppelchutney och hemgjord senap kommer inte att ge mig måltider för kommande vecka, inte ens för dagen, så jag ska bege mig till affären för att bunkra. Jag gillar att kunna ta promenaden dit medan det är ljust men det är minst folk i butiken sent på kvällen så jag måste fundera på vad som är säkrast.

Eftersom jag kom efter med skrivandet i veckan, så har jag en del att ta igen. Och jag längtar. Har må mycket i huvudet och på lappar som behöver förädlas och smälta in i historien. Samtidigt finns en längtan till att läsa. Min bokhög ropar efter mig.

Ikväll behöver jag även ta tag i mina drömmar och mål för året. Vad vill jag satsa på? Vilka ord ska leda mig? Vilka drömmar ska förverkligas? Sådant är viktigt för mig, stöttar mig i utvecklingen och gör att jag når längre med vad jag vill. Och det tarvar en eftertanke för att få till en bra målbild och plan.

Ja, det blir nog inga problem att fylla den här helgen. Men först påtår.

Ovanor

Det går fort att skapa en ovana.

Min ambition är att äta lagad mat varje dag. Jag är urusel på matlagning och äter främst på lunchrestaurang och nu blir det att hämta mat i låda eller köpa färdiglagat i delikatessdisken på Ica. Men nu tänkte jag laga mat och förra veckan blev det blodpudding. I går kokade jag pasta och det gjorde jag även idag. Min mat är inte god, så även om ambitionen kan låta bra så smakar det inte så gott. Vi får väl se hur det går med den här vanan.

En annan ambition är att sluta jobba i tid på dagarna och skiva mycket på kvällen. Igår gick det ganska bra men jag skrev lite för länge så det blev sent. Idag har jag jobbat fram till 22.45 och att skriva är inte att tänka på. Den är ovanan kom fort.

Turligt nog har jag ju ännu en ambition att fokusera på det jag kan påverka. Och jag kan ju ändra mitt beteende och i morgon ska jag ha balans i livet igen, tänker jag. Vem vet, det kanske funkar!

Vardag

Det är måndag, väckarklockan ringde och jag gjorde mig redo för en ny termin. Min långa julledighet är över och jag anade att det skulle bli trögt att komma igång. Men nu sitter jag här efter en lång arbetsdag och känner mig glad och nöjd. Jag är glad att jag har ett jobb, jag är glad att jag har ett intressant och motiverande jobb och jag är glad att jag har många bra kollegor. Och jag är glad att jag åt lagad lunch idag. Jo, det finns mycket att vara glad över.

För mig är det viktigt. Jag väljer att lägga min energi på sådant jag kan påverka och jag försöker att ha mitt fokus på bra saker. Det negativa kommer ändå, jag behöver inte leta fel eller saker att klaga på – de problem som faktiskt kommer räcker för mig. Det är min strategi för att må bra.

Något annat som får mig att må bra är att skriva. Just nu går det bra, och då gäller det att passa på innan nästa dal kommer. För det böljar med toppar och dalar – det är ju så livet är.

Belöning

Började dagen men att skriva på min roman. Har kommit på att det är bra att ta hand om nattens tankar direkt, alla idéer som kommer när jag slappar av. Det gick bra och helt plötsligt när jag tittar, ser jag att jag passerat ytterligare ett delmål. Jag har tagit mig över en rejäl tröskel och jag är både stolt och glad. Ännu ett viktigt delmål på väg mot slutmålet. Efter en galant segerdans bestämde jag mig för att unna mig en present och jag valde att få en dator. Med glada steg klev jag ut i snöyran för att hämta hem min belöning. Det är lycka!

Generöst med en så pass dyr present kan tyckas men om jag ska vara helt ärlig har jag behövt en ny dator under många år, så det var verkligen skönt att få det gjort. Datorn kom hem tryggt men tyvärr fick jag inte med mig allt jag behövde så installationen får dröja någon dag. Jag anar att jag även behöver rusta mig med mer tålamod innan jag sätter igång.

Kanske blir det något mer firande ikväll. Eller så nyttjar jag tiden till att skriva lite mer.

Research

Dagarna börjar likna varandra där jag ägnar mycket tid till att läsa och skriva. Måste passa på innan det är dags att börja jobba igen. Idag gjorde jag ett avbrott i skrivprocessen och begav mig ut med bil. Det innebar ett kortare träningspass för att skrapa bort all is och snö från bilen. Det märks att det har frusit och smält i omgångar och skapat lager av is.

Det jag skriver om är fiktion men det finns förlagor till vissa företeelser och det finns fakta som behöver bli rätt. Därtill kan jag behöva inspiration och utmana mig sig lite, därav kan research ha flera syften. Idag var jag ute och spanade på vissa platser och det gav mycket. Det måste jag erkänna är en oväntat trevlig del av skrivandet.

Slaskpromenad

Tog en paus i skrivandet idag för att bege mig ut på promenad. Jag mår bra av att komma ut varje dag och måste prioritera det. Nu när jag tänker tillbaka på skoltiden så tog jag ofta en längre paus mitt på dagen. Det passar mig bra. Min slutsats är faktiskt att den lunchpaus som man har på jobbet är för kort. För mig vore det nog bättre att jobba hela förmiddagen, ha en längre paus mitt på dagen för både lunch och promenad eller annan träning för att sedan fortsätta en längre bit in på kvällen. Nu är det ju inte så samhället ser ut men jag tror att jag skulle må bra av det.

Dagens promenad, som så ofta, gick först i närområdet och sedan till biblioteket för att lämna en bok. Nytta med nöje, kallar jag det, det känns bättre så. Det var nollgradigt ute vilket innebar varierande vägunderlag. Bitvis slask, bitvis barmark och på vägen hem föll både mörkret och temperaturen och det frös på. Smältvatten blev ishinna.

Till dagens glada nyheter hör att biblioteket ska öppna igen för att lämna ut reserverade böcker. Nu har de varit extra kluriga: huvudbiblioteket har endast öppet på helgerna medan de två filialerna har öppet vissa specifika dagar. Syftet är att minska risk för trängsel i kollektivtrafiken. Jag tänker att syftet är gott, det ger en signal. Däremot har jag inte så stora förhoppningar om effekterna. Jag har inte uppfattat att det finns någon statistik som stödjer att det är biblioteksresenärer som orsakar trängsel. Min tro (nej, jag har ingen fakta att tillgå) är att de som har bil, tar bilen och de som behöver åka kollektivt gör det och vi som är vana att gå fortsätter att traska. Men vem vet, jag kan bli överraskad!

Att skriva i drömmen

Satt uppe lite försent i natt och skrev. När jag insåg tiden, fick jag skynda i säng men det var svårt att somna med alla tankar i huvudet. Det var som att jag fortsatte att skriva i huvudet. Det kändes omöjligt att somna samtidigt som vissa formuleringar blev så himla bra. Vid något tillfälle tyckte jag att berättelsen tog en konstig vändning men det fortsatte att mala i huvudet. Så plötsligt insåg jag att Ola Rapace var med i berättelsen och det ska han inte vara. Jag slog upp ögonen och insåg att jag måste ha drömt och alltså måste ha sovit. Ola Rapace är inte välkommen i mina berättelser.

Gränsen mellan verklighet, fantasi och dröm kan vara diffus och både ge upphov till nya idéer och förbryllande tankar.

Men visst undrar jag över de där fina formuleringarna. Var de dröm eller verklighet?