Små munterheter

Var hos tandhygienisten idag, en kvinna med skinn på näsan som går hårt in för sitt jobb. Hon instruerar, kontrollerar och säger vad hon anser vara viktigt. Jag har fått en del förmaningar tidigare men förra gången fick jag nästan beröm. Även i dag var hon hyfsat nöjd med mig, däremot var hon inte nöjd med min tandläkare. Hon tycker inte att han har hjälpt mig på rätt sätt. Hon traskade iväg, sa sin meningen till tandläkaren men lyckades inte få honom att ta sitt ansvar. Då klampade hon vidare i korridoren och hittade en annan tandläkare som är villig att hjälpa mig. Hon skrev en lång lapp med instruktioner om hur receptionen skulle hjälpa mig att boka tider. Nja, receptionisten blev inte jätteglad ”Har hon skrivit ett helt brev?” muttrade damen och la till ”Det hade gått fortare om hon bokat tiderna själv”. Jag log och konstaterar att kliniken har en del arbete att göra med sina rutiner. Troligen även trivsel och samarbete inom kliniken. Anar att min tandhygienist gör mer än putsar tänder och att hon nog behövs på många sätt för att få verksamheten att fungera. Kul att se när man själv inte är inblandad.

I den närbelägna Icabutiken var det väldigt många barn. De hade någon skoluppgift där det letade information. Några unga grabbar hade lite svårt att hitta i butiken och fråga en anställd var de kunde hitta pasta.
– Vilken typ av pasta letar ni efter?
– Okokt.
Jag och den anställde log brett åt det oväntade och ändå självklara svaret.

Små, små händelser som gett anledning att le lite extra idag. Och jag undrar fortfarande hur min tandläkare tog emot kritiken. Det hade jag velat höra.

Locka till skratt

För många år sedan fick jag chansen att testa skrattyoga vid ett tillfälle. Det var fantastiskt roligt och välgörande. Tyvärr jag inte fortsatt men minns några få övningar som jag gör ibland. Den mörkaste dag kan bli ljus igen.

Eftersom jag känt mig så låg de senaste dagarna, tänkte jag att jag måste hitta nya knep. Under onsdagskvällen kollade jag på bloppers av olika slag. Det fungerar ganska bra. Att se andra börja skratta, tappa fattningen helt och inte kunna sluta skratta, gör att även jag skrattar med efter ett tag.

Tänk vilken magisk kraft en skratt kan ha. Jag vill ha mer skratt i mitt liv.

Tankar från dagen – Vikten av att skratta

Såg på Facebook att en väninna fyller år idag. Tänkte att det passade bra att ta på mig ett armband som väninnan gjort. En hyllning till vänskap och skratt.

Vi känner inte varandra särskilt väl. Vi har faktisk bra träffats en gång, en vecka på ett hälsohem i Dalarna. Under den veckan kom vi att lära känna varandra, som vi är.

Viljan att må bra och ta eget ansvar för det – är det som förenar oss. Vi talade mycket om det. Vi talade mycket om vad vi gör, vilka val vi gör och alla våra möjligheter som vi kan ta tillvara på. Men framförallt så skrattade vi. Den veckan ligger absolut på topplistan av veckor då jag skrattat som mest. Vi hade verkligen kul och vi skrattade från morgon till kväll.

Allt det här tänker jag på idag när jag fingrar på armbandet. Många år har gått, vi ”ses”  bara via Facebook men varje kontakt innebär ett glatt återseende och att alla glada minnen kommer fram. Och en känslan av lycka.

Att få dela skratt är verkligen viktigt i våra liv. Det kan vi behöva påminna oss om ibland. Skratta ofta och skratta tillsammans med andra. Det kostar inget men är så värdefullt.

Saknat skratt

Igår när jag var inne i en butik, hörde jag ett skratt som fick magen att knyta sig. Det lät precis som en väninnas skratt, en väninna jag inte träffat på drygt åtta år då hon gick bort alldeles för tidigt. Ett skratt som jag saknar mycket.

Jag tänker egentligen inte så mycket på saknad utan känner mer tacksamhet för den tid då vi hade kul tillsammans. Men igår, då tog saknaden över. Jag ville så gärna höra mer av det där skrattet, jag ville få berätta allt jag varit med om under dessa år och jag ville berätta om saknaden. Det där skrattet jag hörde, de gjorde ont.