Skogen

Skogen av Margareta Lindholm är en roman som på ett fint sätt skridrar ett leverne nära naturen. Just nu går den som radioföljetong på P1. Uppläsare är Sara Arnia som på ett lugnt och harmoniskt sätt tar oss igenom berättelsen.

Ett syskonpar i 65-års åldern har levt hela sitt liv på en liten gård. Nu läser arrendet ut, förnyas inte och de behöver hitta en lösning. Kvinnan, Maria, skriver dagbok och det är genom henne vi får uppleva den speciella tiden.

Berättelsen är varm och det intrycket förstärks av Arnias mjuka röst. Det är en njutning att lyssna och tankarna går till hur det är att leva på landsbygden, hur ett liv kan tes sig och vilka val som forma oss. För mig är det här en bok som jag antagligen inte skulle ha valt själv men som jag uppskattat mycket att få lyssna till.

Varannan dag i skogen

De senaste dagarna har jag försökt att tillbringa en del i skogen. Jag har besökt skogsområden jag känner väl men även hittat nya favoriter. Jag går längs vägar, stigar och leder och jag njuter av tystnaden, luften och den varierande omgivningen.

Ute på Bogesundslandet, nära Vaxholm, hittade jag nya favoriter till strövområden. Vacker natur och fina vandringsleder som passar utmärkt för hel- och halvdagsturer. Det finns förbindeler även om längre leder så variationen är stor. För mig känns det dock som att det mest har varit smakprov. Förkylningen har tagit all min ork så det har enbart handlat om strosande, inga krävande promenader. Och efter en skogsutflykt har jag behövt återhämta mig så varannan dag i skogen är vad jag klarat av.

Dock, har det visat sig att mina strövtåg har tärt mer på kroppen än väntat och förkylningen har förvärrats. Nu gäller det att var nedbäddad i sängen. Och där kan jag ligga och planera för härliga lingonpromenader i höst. Det ser jag fram emot.

Blåbärssmoothie

kängor(1)Att strosa i skogen är en energigivande avkoppling för mig. Det är rent meditativt samtidigt som musklerna får jobba. Att få stanna upp, andas ut, är så skönt. Att få stanna upp, knäböja, och plocka bär är en fröjd. Jag plockar bara de bär som jag tycker ser goda ut, så det är ingen överdriven mängd som kommer med hem till mig.

Bären rensas och sköljs med stor omsorg. Jag packar ner dem varsamt och fryser in. Det är en årligen förekommande ritual. Jag sparar till vintern. Men när vintern kommer har jag glömt bären, vet inte vad jag ska ha dem till och när våren kommer är alla bären kvar i frysen. Det ska jag ändra på i år.

Blåbärsskogen7Min dröm är att jag ska bli en mästare på att göra blåbärssmoothies. Nu letar jag recept. Jag provmixar och provsmakar. Och jag ska försöka portionsförpacka bären lagom till en frukost. Det ska vara enkelt och gott. Så är min dröm. Det är härligt med drömmar.