Livets alla val

Inför eftermiddagen finns två val: gå till badhuset och simma eller ta en powerwalk. Jag behöver motionen.

Inför kvällen finns ytterligare två val: En inspirationsföreläsning med Irma Schultz (musiker) eller samtal och yttrande frihet och åsiktsfrihet med Lena Andersson (författare) och Magnus Norell (forskare säkerhetspolitik och demokrati). Båda aktiviteterna är gratis och jag skulle gärna gå på båda.

Jag är oerhört tacksam för att leva i ett land och i en tid med möjlighet att göra olika typer av val. Det bästa är dagens dilemman. Hur jag än väljer så blir det jättebra!

Annonser

Ny motivation till träning

En av alla de aspekter jag uppskattar med Masesgården, är att jag kan träna mycket och testa några olika former av träning. Den senaste veckans besök har gjort mig mer träningssugen ingen, och det behövde jag.

Det var en del yoga och yogaliknande pass under veckan. Det passar inte mig just nu. Jag trodde att yogan skulle passa mig bättre men jag inser att jag blir gladare när jag får ta i lite mer. Jag testade bland ett step up pass och ett danspass och det var kul, tycker jag. En annan insikt var dock att jag behöver rehabilitera mina axlar innan jag kan göra mer rörlig träning. Det gör för ont. Även om jag försöker hålla armen stilla så rycker den till i takt med musiken. Jag har svårt att förutse vilka rörelser som gör ont. Simning och promenader är det som passar bäst, samt gym. Jag testade även vattenjympa vilket kändes okej. Har nog inget annat val än att lyssna till kroppen.

Min slutsats är att jag behöver fortsätta med promenader och simningen under våren och helst komplettera med gym, kanske även vattenjympa. Men tuffare pass som jympa eller dans får vänta till axeln mår bättre. Det känns okej, även om jag tänkt mig något annat. Det viktigare är att motivationen är tillbaka.

Simmarfrilla

Det finns mycket positivt med att jag simmar flera gånger i veckan. En lite mer oväntad konsekvens är dock min numera ganska torra och rufsiga frisyr.

Duscharna i badhuset är fasta dvs utan rörlig slang, så jag får stå där till jag hoppas att allt schampo och balsam sköljts ur. När jag sedan står i omklädningsrummet, kammar jag mitt blöta hår men ids sällan torka det. Jag går ut med blött hår, låter vinden och kylan leka i håret och vips så har jag en ny frisyr. Varje gång.

Ibland tycker jag om det som skapats. Ibland inte. Så jag väljer att fokusera på de andra positiva effekterna som simningen ger.

När kroppen får styra

Igår var jag ute på en jätteskön långpromenad. Solen sken och det var varmt, alldeles för varmt för den jacka jag hade på mig. Jag var ute i flera timmar och gick, något som jag gärna unnar mig en solig söndag.

Men det finns något som gnager i mig. Min ursprungliga plan var att simma. Men när jag såg mina håriga ben, kändes det inte som ett alternativ. Rakhyveln behöver få jobba bort viss kroppsbehåring innan det känns aktuellt med bara baddräktsbar kropp. Nu bör det egentligen inte vara något större projekt, bara att göra, men eftersom solen sken och jag redan var promenadklädd, så valde jag bort det alternativet.

Jag tror för visso att man ska lyssna på sin kropp i lagom mängd men jag vill inte bli styrd av fåfänga. Å andra sidan, fattar jag inte varför några ljusa hårstrån på benen kan ses som onaturligt eller ohygieniskt. Jag förstår egentligen inte min egen logik. Jag är formad av samhället och samhällets ideal. Som självständig och oberoende människa är det ändå svårt att stå emot det samhället sätter som norm. Ska jag acceptera eller kämpa emot?

Kanske att det inte spelar så stor roll vilket val jag gör. Det viktigaste är att jag gör det val som passar mig. Bort med gnagande tankar.

Avkopplande fredag

Redan under torsdagskvällen satt en rejäl huvudvärk i gång och den ville inte lämna min kropp. Bestämde mig att ge mig själv en avkopplande fredag med vila. Behövde dock börja med att handla mjölk till kaffet och passade även på att komplettera med fler blommor till balkonglådan. Det blev fint så nu börjar jag känna mig nöjd med balkongen och kan sitta där och njuta.

Under dagen har jag varvat pyssel och städning hemma med att sitta och läsa på balkongen. Kravlöst och skönt. Framåt kvällen fick jag dock tvinga mig själv till simhallen. Min simningen är varken effektiv eller regelbunden men den blir i alla fall av, någon gång i veckan. Ikväll var jag nästan ensam i bassängen och hade gott om utrymme att plaska runt.

Avslut kvällen på balkongen med tända ljus. Det är lite kyligt, eller så är jag kall efter simningen. Tycker att det är mysigt att bara sitta där ute och tänka, även om många tankar går till min ögonsten som jag saknar så gräsligt mycket nu. Det är snart ett år sedan det ofattbara inträffade, det som nu är smärtsamt fattbart. Men jag tänker mest på alla fina minnen. De är många.

Älskade vardag

Visst är det härligt med helg men jag har kommit att uppskatta vardagen minst lika mycket. Det kändes så tydligt idag då jag gick upp tidigt, satte mig vid datorn och plugga flitigt hela förmiddagen. Under eftermiddagen gick jag till simhallen och på vägen hem passade jag på att handla. Allt alldeles vardagligt. Och nu klockan 17.00 gör jag i ordningen en riktigt god kopp kaffe som jag njuter av. Jag dricker inte kaffe efter kl 18.00 (min egen regel) och att dricka ”fem-kaffe” är en vardaglig vana som jag älskar.

Vardagen känns som den tid då jag lever. Jag älskar att leva.

Välgörande simning

En usel dag ordnade upp sig mot kvällen då jag kom iväg till simhallen. Har inte varit där på många veckor pga den onda axeln. Simtagen har gjort alldeles för ont. Men idag bestämde jag mig för att testa igen och det var bra.

Onsdagar innebär vuxensim i dämpad belysning och skön musik. Det är trångt med fungerar bra. Jag fick ta det lugnt, testa mig fram med armen och stanna för att ta nya tag. Kunde ju inte hålla på så länge som jag brukar men tillräcklig länge för att få en bra träning.

Och det märkliga: inga problem med mina blåmärken. Snarare tvärtom – de gav förståelse när jag inte kunde ta simtagen. Ingen som kommenterade. Skönt.