Promenadlängtan

Promenader är grunden i mitt motionerande. Jag väljer ofta att gå och gillar även att vandra. Men det händer att jag får dippar dvs perioder då promenader inte är roliga. Jag kan tröttna på att gå samma runda varje kväll.

Just nu känner jag en längtan efter promenader. Jag känner ofta på dagarna att jag måste ta en paus och gå ut och jag tar gärna en kvällspromenad. Jag vill ha luften, se naturen och få rensa tankarna. Det gör gott. Det är också en härligt att känna lust att får röra på sig jämfört med att tvinga sig till motion.

Längtan efter promenader gör att tankar på gym känns långt borta. Jag vill vara ute. Promenader och simning som kombination kan räcka gott fram till våren.

Annonser

Oväntad googling

Igår kväll kom jag på mig själv med att sitta och titta på youtube-klipp om simteknik. Jag googlade på hur man kan få upp farten i simningen och inser att video-klipp är väldigt effektiva och lärorika.

Hur blev jag sådan här? Är det värmeslag? Går det över?

Svalkande simning

Det är för varmt för vandring, åtminstone för mig. Jag har mycket svårt för värmen och slutar fungera. För att få min dagliga motion, har jag istället besökt simhallen. Det må kännas lite konstigt att vara inne en solig dag men jag behöver röra på kroppen. Jag upplever att simningen är bra både för kondition, stärkande av muskler och förbättrar rörligheten i min onda axlar.

Jag var faktiskt inte ensam. I simhallen fanns både barn och vuxna. Några valde att motionssimma, som jag, andra lekte. Hörde några mammor som lovat sina barn bad, men det var fullt på parkeringen vid alla ute-badplatser – därav blev det bassängbad för att infria löften.

Personligen tycker jag även att det är ganska skönt låta vattnet svalka hela kroppen. Å andra sidan blev jag ju upphettad igen under promenaden hem.

Livets alla val

Inför eftermiddagen finns två val: gå till badhuset och simma eller ta en powerwalk. Jag behöver motionen.

Inför kvällen finns ytterligare två val: En inspirationsföreläsning med Irma Schultz (musiker) eller samtal och yttrande frihet och åsiktsfrihet med Lena Andersson (författare) och Magnus Norell (forskare säkerhetspolitik och demokrati). Båda aktiviteterna är gratis och jag skulle gärna gå på båda.

Jag är oerhört tacksam för att leva i ett land och i en tid med möjlighet att göra olika typer av val. Det bästa är dagens dilemman. Hur jag än väljer så blir det jättebra!

Ny motivation till träning

En av alla de aspekter jag uppskattar med Masesgården, är att jag kan träna mycket och testa några olika former av träning. Den senaste veckans besök har gjort mig mer träningssugen ingen, och det behövde jag.

Det var en del yoga och yogaliknande pass under veckan. Det passar inte mig just nu. Jag trodde att yogan skulle passa mig bättre men jag inser att jag blir gladare när jag får ta i lite mer. Jag testade bland ett step up pass och ett danspass och det var kul, tycker jag. En annan insikt var dock att jag behöver rehabilitera mina axlar innan jag kan göra mer rörlig träning. Det gör för ont. Även om jag försöker hålla armen stilla så rycker den till i takt med musiken. Jag har svårt att förutse vilka rörelser som gör ont. Simning och promenader är det som passar bäst, samt gym. Jag testade även vattenjympa vilket kändes okej. Har nog inget annat val än att lyssna till kroppen.

Min slutsats är att jag behöver fortsätta med promenader och simningen under våren och helst komplettera med gym, kanske även vattenjympa. Men tuffare pass som jympa eller dans får vänta till axeln mår bättre. Det känns okej, även om jag tänkt mig något annat. Det viktigare är att motivationen är tillbaka.

Simmarfrilla

Det finns mycket positivt med att jag simmar flera gånger i veckan. En lite mer oväntad konsekvens är dock min numera ganska torra och rufsiga frisyr.

Duscharna i badhuset är fasta dvs utan rörlig slang, så jag får stå där till jag hoppas att allt schampo och balsam sköljts ur. När jag sedan står i omklädningsrummet, kammar jag mitt blöta hår men ids sällan torka det. Jag går ut med blött hår, låter vinden och kylan leka i håret och vips så har jag en ny frisyr. Varje gång.

Ibland tycker jag om det som skapats. Ibland inte. Så jag väljer att fokusera på de andra positiva effekterna som simningen ger.

När kroppen får styra

Igår var jag ute på en jätteskön långpromenad. Solen sken och det var varmt, alldeles för varmt för den jacka jag hade på mig. Jag var ute i flera timmar och gick, något som jag gärna unnar mig en solig söndag.

Men det finns något som gnager i mig. Min ursprungliga plan var att simma. Men när jag såg mina håriga ben, kändes det inte som ett alternativ. Rakhyveln behöver få jobba bort viss kroppsbehåring innan det känns aktuellt med bara baddräktsbar kropp. Nu bör det egentligen inte vara något större projekt, bara att göra, men eftersom solen sken och jag redan var promenadklädd, så valde jag bort det alternativet.

Jag tror för visso att man ska lyssna på sin kropp i lagom mängd men jag vill inte bli styrd av fåfänga. Å andra sidan, fattar jag inte varför några ljusa hårstrån på benen kan ses som onaturligt eller ohygieniskt. Jag förstår egentligen inte min egen logik. Jag är formad av samhället och samhällets ideal. Som självständig och oberoende människa är det ändå svårt att stå emot det samhället sätter som norm. Ska jag acceptera eller kämpa emot?

Kanske att det inte spelar så stor roll vilket val jag gör. Det viktigaste är att jag gör det val som passar mig. Bort med gnagande tankar.