Konflikter som sårar fler än närmast berörda

För några år sedan blev en släkting (inte så nära) arg på mig. Eller rättare sagt, hen blev arg för att jag tog ställning och agerade i en fråga. Eftersom hen inte skiljer på sak och person, bestämde sig hen för att avbryta all kontakt. Hen har inte sagt något till mig, inte ens tagit reda på fakta om jag ens hade tagit ställning och agerat. Jag märkte först inget men efter ett tag upptänkte jag att hens inlägg var borta på facebook och jag förstod att hen tagit bort mig som vän.

Efter ett tag har hen börjat ta mer kontakt. Hen har fortfarande inte nämnt något om ”konflikten” eller att hen tog bort mig som vän på facebook. Men jag har hört att hen frågar mer om mig, hen kommer fram till mig vid släktkalas mm. Dessutom – hen skickar födelsedagskort som kommer med posten!

För mig är detta inte viktigt. Hen får vara min vän eller strunta i det. Hen har blivit osams med i stort sett alla typ alla vänner, alla släktingar och alla arbetskamrater. Ibland går det över, ibland inte. Att hon förr eller senare blir arg på mig går inte att undvika. Däremot sårar hens beteende många, framförallt hens syskon. Det kan göra mig lite ont. Hen är alltid i konlikt med någon, det är aldrig lugnt. För mig handlar det om ett omoget beteende, att inte kunna hantera vare sig olikheter, olika åsikter eller konflikter. Att inte prata med berörd person, är fegt. Att hen aldrig lösa en fråga, väljer att fly, riskerar att konflikter växter om många fler än nödvändigt blir berörda.

Det som gör att jag tänker på detta, är att jag inte vet vad jag kan göra. Hen kan inte ändra sitt beteende om hen inte själv vill. Det kräver insikt, vilket också kräver en vilja att våga se. Den viljan saknas. Men jag får i alla fall kort på min födelsedag!