Att äta en gaffel

Livet som distansstudent betyder att jag behöver få träffa vänner och samtala över en god lunch ibland. Det blir för ensamt att sitta hemma hela dagarna.

Igår träffade jag en väninna som vanligen har med sig matlåda. Vi pratade om hur lyxigt det känns att äta lunch på restaurang när man inte gör det så ofta. Det är verkligen mysigt. Idag träffade jag en annan väninna och vi gjorde valet att köpa med oss onyttig mat och äta i en park. Det var en vacker sommardag och hur mysigt som helst att sitta ute. Kontrasten är stor och jag älskar båda lunchalternativen!

Park-mat har sina nackdelar. När jag ätit mig mätt men ändå hade mycket mat kvar, kände jag något hårt i munnen. Jag insåg att det var plast. Vid närmare granskning av min gaffel, så var en tand borta. Men min plastbit var ju bara en del. Var fanns resten? Fick känna noggrant och turligt nog hade jag mer plast kvar i munnen som jag kunde spotta ut. Otroligt dumt att äta en gaffel när man har gott om mat. Tror dock att jag fick ut allt dvs ingen plast som kan skada magen.

Jag är i alla fall väldigt glad och tacksam för dessa lunchträffar. De betyder mycket.

Ännu en innehållsrik dag

Ännu en tidig start på dagen. Denna dag för att förbereda en webbaserad workshop, en obligatorisk skoluppgift. Jag tycker att dessa möten är ganska svåra men det gick bra även idag. Det var någon form av handledning och jag såg till att få svar på våra frågor. Min studiegrupp förlitar sig lite på att jag ställer frågor och har koll. Det mest intressanta är att läraren inte hade alla svaren och att en del var helt felaktiga. Men som elev är jag i underläge och kan inte ifrågasätta. Bara att acceptera båda fakta och tokigheter.

Nästa punkt på dagsagendan var att åka in till stan för att äta lunch med två väninnor. Jag är väldigt glad för vår vänskap, att vi kan träffas och bry oss om varandra. Det betyder mycket. Och mat är gott, det är ju inte så att jag få lagad mat varje dag.

Besök på Kungliga slottet överträffade alla förväntningar och sedan blev den en rask promenad mot Söder. En förening där jag sitter i styrelsen hade årsstämma och därefter konstituerande styrelsemöte. Det har varit lite struligt i alla förberedelser och arbetet med årsredovisning men mötet gick bra vilket är skönt.

Under det efterföljande minglet hade jag ett mycket givande samtal med en man som har mycket lång erfarenhet i finansvärlden. En klok man och det var intressant hur vi kunde vrida och vända på frågeställningar, ifrågasätta sanningar och se framåt. Vi pratade länge och tiden rann iväg. Åh, vilket stimulerande samtal.

 

Smärtsam jobbintervju

Åt lunch på ett café idag med sydamerikans mat. Det är ett litet och trångt ställe men idag var det lugnt. Jag satt på övervåningen och där fanns två ytterligare gäster, en kvinna och en man.

Det visade sig att det var en anställningsintervju. Det var mest mannen som pratade, och snarare malde på utan att ställa öppna frågor. Kvinnan sa nog inte ens fem hela meningar under hela samtalet. Några spridda ja som bekräftade vad mannen sa. Den mest konkreta frågan handlade om fridsintressen och kvinnan svarade att hon mest söker jobb.

Det var smärtsam att sitta och lyssna på detta samtal (men skulle se dumt ut att hålla för öronen). Mannan fick inte särskilt många svar och det beror både på bristande förmåga i att intervju och kvinnans bristande förmåga att tala för sin sak. Jag vill så gärna bryta in och coacha dem både men det gjorde jag förstås inte. Turligt nog var samtalet över hyfsat fort.

Tycker lite synd om dem båda för denna hemska upplevelse.

 

Ett oväntat telefonsamtal

Idag ringde det på min mobil och det var ett för mig okänt telefonnummer. Jag var lite stressad med valde att svara. I luren hörde jag en röst som jag genast kände igen men som jag inte hört på väldigt många år.

Mannen som ringde gick i samma gymnasieskola som jag. Vi gick inte i samma klass men bodde på internat i samma område. På det sättet umgicks vi nästan dygnet runt under ett år. Vi umgicks även några år efter skolan men sedan rann kontakten ut i sanden, någon gång i mitten av nittiotalet. Så ringer han idag för att säga hej.

Jag blev väldigt överraskad och väldigt glad. Det blev ett ivrigt samtal och allt möjligt, mest om livet. Det är så häftigt att man kan öppna sig då direkt för varnadra efter så många år.

Nu önskar jag att jag kommer ihåg känslan, gengäldar den på något sätt samt göra samma sak mot någon annan.

Samtal i bastun

Det händer inte ofta men av någon anledning bestämde jag mig för en stund i bastun efter min fredagssimning. Där satt kvinnan som jag sett i bassängen. Vi var de enda som motionssimmat när jag var i bassängen så det var lätt att känna igen varandra. Vi började prata. Prat om simning, träning och hygien.

Så började kvinnan prata om vandring. Två gånger hade hon vandra till Santiago de Compostela, pilgrimsvandringen på ca 80 mil i Spanien. Det var som att hon anade att det skulle passa mig. Jag hade inte nämnt att jag gillar vandring. Jag fick massor av tips och nu är jag verkligen sugen på att göra en sådan vandring. Tänk att få vandra i en hel månad!

Och tänk vad ett samtal med en okänd kvinna kan betyda!

Vänskap och scones

I söndags blev jag bjuden på Afternoon tea av två av mina väninnor. Vi har jobbat tillsammans i fem år och lärt känna vandra väl. Nu när jag slutat så saknar jag att ha dem nära, saknar den dagliga kontakten.

Så att få träffas över en buffé med snittar, scones och annat gott var verkligen helt perfekt. Så mysigt att få tid att sitta och prata i flera timmar. Det är härligt när samtalet flyter på. Det här är vänskap att vara rädd om.

Oväntat sällskap

En grå och trött dag. Jag är sådan som kan påverkas av väder och idag har det varit ett sådant väder som gör mig trött. Efter en lång och långsam förmiddag drog jag mig in mot stan för en promenad i regnet. Östermalm var grått och stilla. Beslöt mig för att gå till Franska caféet på NK för en kopp kaffe.

Inne på NK fick jag syn på en kollega. Det är andra gången på kort tid som vi stöter på varandra där. Lite märkligt eftersom jag är ganska sällan på NK. Jag berättade om mina fikaplaner och hon gjorde sällskap.

Det är sådant som piggar upp en grå söndag. Ett oväntat sällskap, ett bra samtal och en skönt avkoppling. Och gott kaffe. Det ger mig energi.