Dags att fylla kylen

Julenmaten sinar. Idag tog både julkorven och rödkålen slut. Det är dags att fylla kylen igen. Jag behöver ägg , fetaost och ruccola för att kunna göra min favoritomelett. Kanske att det även är dags att förnya sig, hitta en annan paradrätt? Läste förresten att ruccola heter senapskål på svenska. Undrar om någon använder det namnet?

Normalt sett skriver jag aldrig inköpslista. Det innebär att jag tar vad jag hittar och sedan tycker jag att det inte finns något i kylskåpet. Borde jag komma till insikt att det är dags för en förändring? Jo, men inspirationen tryter. Jag är inte motiverad.

Hoppas att jag kan överraska mig själv och komma hem med nya typer av matvaror än vad som brukar bo i min kyl. För att komma hem behöver jag dock gå ut och ta mig till affären. Regn och +2 grader är inget väder som lockar till promenad. Kanske att jag tar bilen.

Det här med att se nyåret som en tid för nya vanor, är nog inte min grej.

Tur att allt inte blir som jag tänkt

Idag är en dag med annorlunda lösningar och överraskningar som jag blir glad av. Inget stort men det är ju i det lilla som det glädjen finns.

Starta dagen med administration bland annat en del trista mejl, kolla kommande skolarbete mm. Noterar att flera av höstens kurser innehåller den typen av individuella arbeten som jag gillar. Jag hade hört om fortsatta grupparbeten vilket jag inte gillar, så det är mycket glädjande att få jobba på egen hand.

Simningen stod på agendan. Jag brukar kunna tänka många klara tankar när jag simmar runt men idag blev det annan träningen. Jag försöker ta ut rörelser, ta färre simtag som tar mer kraft. Hoppsan, så trött jag var efteråt. Inte en klok tanke hann jag med, bara att kämpa, kämpa, kämpa.

Lunchen på restaurang fanns också på agendan. Hade kollat matsedeln för veckan idag var bästa dagen med boeuf bourguignon. Restaurangen har buffé som man kan ta själv och det finns flera rätter att välja på. En glad överraskning var att de även hade risbollar med lax och räkor. Jag vet inte vad det är men det var jättegott och hamnar på listan över glada överraskningar. Den andra glädjen var att allt kött i grytan kom från en gård i närheten. Jag käkade såldes något av de djur som jag hälsat på under mina promenader i området.

Nästa glada överraskning, räknas nästan som en chock. Väl hemma pinglade det jättemycket på dörren. Inte ett vanligt litet pling, utan ryckigt och mycket som om det vore brand eller liknande. Utanför stod en brevbärare och jag mig två stora paket!!! Jag är helt i chock. Jag brukar knappt få min post. Tack, tack, tack!

Nu på kvällen överraskade jag mig själv genom att gå in i köket och göra en paradrätt. Omelett med fetaost och ruccola. Det blev totalt misslyckat med jättegott.

Annorlunda kan vara jättebra!

En första gång för allt

Det finns ju en första gång för allt. Det är dock inte alltid jag tänker på det stora i dessa små ögonblick. Igår inträffade ett första-gången-ögonblick som överrumplade mig. Det hände i köket.

Matlagning är ju inte min grej, det är något jag har accepterat. Igår gjorde jag en omelett med fetaost och ruccola. Den blev helt perfekt. Inte bara väldigt god utan även fantastiskt vacker. För första gången tänkte jag: ”Det här är så fint att det borde jag ta en bild på”.

Nu gjorde jag tyvärr inte det. Jag var chockad över min framgång. Ville även njuta av stunden och nuet. Men känslan – den kommer jag att bevara. Kanske blir det bra en första gång.