Mer om retreat

I helgen var jag på retreat och det var Sigtunastiftelsen som var arrangör. Jag har varit på retreat tidigare, oftast halv eller heldagar. Jag trodde att jag inte varit på längre retreat tidigare men det stämmer inte. Nu har minnet klarnat och jag har faktiskt varit på dygnslångt retreat med övernattning. Temat denna helg var ”övergång” och jag visste att det skulle innehålla dans och måleri. För mig var det måleriet som lockade.

Vår grupp bodde i en separat villa dvs vi var inte i hotelldelen av Sigtunastiftelsen. Vi fick även alla måltider i vårt hus. Det fanns ett program med aktiviteter och det var helt frivilligt vad man ville vara med i. Vår retreat skedde under tystnad. Det blir en fin gemenskap men jag vet inte någonting om mina meddeltagare. Det är lite annorlunda.

För mig passade inte danspassen. Jag var inte med från början och jag är inte så mycket för att hålla på och lära mig rörelser och steg. Däremot gillade jag måleridelarna även om det var svårt. Det fanns papper kritor av oljepastell, kritor av torrpastell och en speciell sorts färg jag inte minns namnet på. Ganska enkla material så det var inte tal om att göra konstverk. Måleriet handlade om utforskande, inte att prestera, det är jätteviktigt och passar mig utmärkt. Jag hade hoppas på mer av meditation, de pass som erbjöds var i rörelse dvs i dans. Det hade jag inte förstått innan dvs att alla passen var dans.

Jag hade även hoppats på mer balanserad kost. Maten var god, men flera rätter var lätta och jag blev faktiskt hungrig långt innan nästa måltid. Fredagsmiddagen innebär soppa, lördagslunchen var glasnudlar och middagen var grönsaksbiffar. Det fanns ingen sallad till så vi fick fylla på med bröd för att bli mätta. Brödet var gott men ljust och lätt så det mättade bara för stunden. Söndagens lunch var däremot lax och potatisstomp som mättade gott. Men det var ju lite sent eftersom vi då var på väg hem.

Som kaffetant hade jag även önskat gott fika. Kaffe var knappt drickbart. Te fanns men mest grönt te. Inget rött te och jag hade glömt att ta med mig eget.

Det var en fin helg men inget av det lilla extra. Jag åker gärna dit igen, men då vill jag på i hotelldelen. Bara att ta med ritblock och det blir betydligt billigare än att vara med på retreat. Men för mig blir det nog att ta med skrivblocket i stället – det är ett perfekt ställe att sitta och skriva på.

Fortsatt retreat

Trots att jag var så galet trött har jag inte sovit bra i natt. Tankarna snurrar och snurrar, jag får inte ur dem ur skallen. Vid fyratiden i natt var jag upp för att skriva ner några av tankarna. Tänkte att det kunde hjälpa.

Även söndagen började med väckningar av pling-plong och sång. Men jag avstod från morgonövningar utomhus utan väntade in frukosten. Jag var väldigt hungrig. Gårdagen sk. middag var kl. 17 och det är lång tid till frukost kl. 9, tycker jag. Mer om det i ett annat inlägg. Efter frukosten var det bild igen och det uppskattade jag mycket. Jag kan ju inte måla men det är rolig och betyder mycket för mig. När vi visade upp våra verk var det en hel del som hade svårt att vara tysta. Så mycket man vill utrycka.

Lunch och sedan en paus som för mig innebar läsning. Det är skönt att få sitta och läsa i vacker miljö. Efter avslutet fick vi prata igen och några tog chansen. Själv åkte jag hem. Solen sken, glittrade i gula blad och det var så vackert. Hade kunna köra en omväg bara för att få njuta mer.

På vägen hem stannade jag för att handla och framförallt handla något gott till kaffet. Under helgen har kaffet varit uselt och helt utan tilltugg. Jag är visserligen van med en en slät kopp kaffe men på helgen vill jag unna mig något gott. Och det gjorde jag. Kaffet var det första jag gjorde när jag kom hem. Åh så gott.

Retreat

Min fredag blev en stressig historia. Alldeles försenad slängde jag ihop en weekendpackning och rusade mot bilen. Det tog en bra stund i bilkö innan pulsen började gå ner. Det blev lite väl tydligt hur stressad jag faktiskt var. Lite ironiskt eftersom jag var på väg till retreat, en ledig helg i tystnad. Retreat är ett sätt att dra sig tillbaka och behovet av vila är det i alla fall ingen tvekan om.

När jag kom fram till Sigtuna hade stressen ersätts av en överväldigande trötthet. Jag checkade in men hade svårt att koncentrera mig under välkomstinformationen vid retreaten. Jag klippte med ögonen under middagen och orkade faktiskt inte vara med på kvällsaktiviteten. Jag var så galet trött att jag bara behövde få ligga ner på sängen och vila. Trots det kunde jag inte somna då tankarna snurrade och snurrade.

Lördagen började med att någon väckte oss med ett plingande i en klocka samt sång. Nej, det är inget jag uppskattar och jag bestämde mig för att strunta i morgonjympa och invänta frukost. Efter frukosten var det bildterapi med målning och det var kul. Jag är urusel på att måla men tycker om det, det ger mig något. Kul att se vad alla hade åstadkommit men lite jobbigt att visa mina egna alster.

Efter lunchen gick jag en promenad längs Mälaren. Det var grått men åtminstone uppehåll och det gott om flanörer. Det är många som uppskattar Sigtuna som weekendvistelse. Promenaden tarvade vila och läsning och jag hann desstom lyssna på ”Spanarna i P1!” innan middag. Sedan vidtog ytterligare att pass av måleri.

Är galet trött igen och nu väntar vila. Orkar absolut inte göra mer idag. Inte ens läsa.

Miniretreat

Försov mig i morse och fick bråttom att plugga klart det jag inte hann igår. Men så kom nya insikter och jag behövde justera lite i det jag gjort tidigare. Skönt när polletten trillar ner! Men det blir väldigt stressigt till dagens höjdpunkt: ett miniretreat.

Idag var jag hos en annan arrangör än jag brukar, en kyrka jag inte brukar besöka. Och det blev verkligen annorlunda. Prästen som höll i reaterat var noggrann och strukturerad och extremt noggrann med tiden. Där satt vi och väntade i två minuter för att han skulle börja på exakt tid enligt sitt schema (som vi andra inte sett). Han höll en genomgång som skulle ta sju minuter och jag tror minsann att han prickade tiden exakt. Han var noga med information, att vi satt rätt mm. Visst är det bra men å andra sidan var vi bara fem personer så vi hade kunnat hantera lite mer av spontanitet. Han ville väl men det passade inte mig.

För mig kändes det lite ”högtravande”. Den litteratur han föreslog är sådant jag inte tänker läsa, förmodligen inte ens kan förstå. Tack och lov, så hade jag med mig anteckningsblock och egna böcker att läsa. Dessutom blev det fin gemenskap med de andra deltagarna, som var lite mer som jag är.

Så till det värsta, för mig. Det fanns förfriskningar i form av vatten och frukt men inget kaffe. Jag klarar inte efter eftermiddag utan kaffe. Eller jo det gör jag men jag vill inte. Livet blir liksom tristare utan kaffe, mer blaskigt. Kaffebristen var nog det som bidrog mest till att eftermiddagen mest blev en stressig lång väntan på att den skulle ta slut istället för återhämtning.

Det visade sig dock att det fanns kaffe. Enligt prästens schema dricks kaffe mellan 15.45-16.00. Den tiden höll vi. Exakt. Sedan fick vi gå hem. Nu är jag hemma igen och jag tror alla kan ana vad som doftar så gott från mitt kök. Tar även fram kalender och stryker planer på fler reaterat av samma arrangör. Detta var inget för mig.

Retreat

Igår smet jag iväg några timmar för att vara med i en miniretreat. Retreat är att under tystnad får vara med andra, i en form av återhämtning. Det är kravlöst och det erbjudas bland annat att läsa, måla eller bara vara. Det finns förstås en mängd olika varianter. Jag brukar gå i en kyrka som ligger hyfsat närmast mig och de erbjuder miniretreat några gånger per år.

Det var så skönt att få lämna alla plugg- och vardagstankar för en stund. Att få andras, slappna av och få tänka. Jag målade en stund, meditativ och sedan läste jag någon form av reflektionsbok som låg framme. Den inspirerade till några dikter. Vi hade även en stunds meditation, vilket jag tycker är både svårt och spännande.

Som vanligt, så ger dessa stunder så ofantligt mycket. Jag mår bättre och jag kommer ut med massor av bra idéer. Igår var temat tacksamhet och det är lätt att känna för dessa retreat.

Just nu

Har tillbringar några timmar av eftermiddagen på ett sk miniretreat i en av kyrkorna i området. Det är helt underbara timmar. Kyrkan erbjuder denna typ av retreat några gånger varje termin och jag är en trogen besökare. Dessa enkla träffar under tystad betyder så mycket för mig.

Som vanligt började vi med avslappningsövningar, och sedan fick vi lyssna till en text att ta med oss, om vi ville, under dagen. Sedan är det frihet i vad man vill göra: läsa, tänka, måla, bara vara mm. Jag började med att måla några av de bilder jag fick upp i skallen när texten läses. Det blir inte snyggt men jag vet vad bilderna betyder, vad de vill säga. Att måla är som terapi. Idag valde jag även att läsa en del. Det var så skönt att få läsa annat än skolböcker. Det hela avslutades med meditation. Jag tycker att är svårt att meditera men idag gav det massor av insikt och energi.

På vägen hem kände jag ren lycka. Jag spelade musik på hög volym (i bilen). En av de låtar som kom upp var Thomas Ledins ”Just nu”. ”Just nu – vill jag leva – just nu”. Ja, det är precis så jag känner.

Miniretreat

Det kändes tveksamt om det var rätt beslut att lämna solskenet och vara inomhus idag. För mig kändes dock som rätt beslut. På agendan stod miniretreat och det är något som betyder mycket för mig.

Det är så enkelt: gemenskap under tystnad där man lämnar vardag och bekymmer för några timmar och få chans att vara med sig själv. Efter gårdagens förlust av plånbok, har jag haft svårt att släppa tankarna på hur det kan ha gått till. Det var anledning till att jag ville ge mig tid att försöka bearbeta och komma vidare.

Att ha tid för reflektion ger mycket. För mig har det även visat sig att målandet ger mycket. Jag satt med färger i eftermiddags och tyckte mig komma till kloka insikter. Jag fick även uppslag till några nya texter som jag ska skriva.

Det blev välbehövliga timmar i lugn och ro och det kändes bättre när jag lämnade än när jag kom. Hoppas på solsken även in morgon, så att jag kan ta igen vad jag missade.

Retreat på temat Berget

Eftermiddagen har inneburit ett retreat för min del. Det är kyrkan som arrangerar korta retreat några gånger på termin och jag är en trogen besökare. Under några timmar på eftermiddagen får man chans att var här och nu, i gemenskap med andra under tystnad och få tid att umgås med sig själv. Vad man vill använda tiden till, är upp till var och en.

Retreatet inleddes med en gemensam avslappning där en ledare vägledde oss genom avslappning av hela kroppen. Sedan lästes en text som gavs tid och tankar för reflektion. Därefter fanns möjligheter att läsa, måla, tänka, bara vara eller vad man själv känner behov av. Jag målade. För mig betyder det mycket, att först slappna av och sedan låta penseln leka. Det blir inte bilder att visa upp men de betyder mycket för mig och ger mig vägledning. Det hela avslutas med meditation. Under eftermiddagen finns även fika att tillgå.

När jag målade berg, utan att tänka, blev det gröna kullar. Det kändes mjukt och hoppfullt. I tanke och bild, kändes det vilsam att sitta på ett berg, lutad mot ett träd och få perspektiv. Det gav en varm känsla, en känsla av frihet och det känslan tar jag med mig.

Miniretreat

Tillbringade lördagseftermiddagen i en kyrka. De erbjöd miniretreat, vilket är en aktivitet som betyder mycket för mig. Retreat betyder bland annat att dra sig tillbaka och kan ses som ett sätt att dra sig inåt. Allt sker i gemenskap under tystnad.

Att ha några timmar att för sig själv är värt mycket. Här erbjudas att kunna läsa, måla, tänka och bara får vara med sig själv en stund. Det inleds men en avslappning och sedan några ord om temat för dagen. Det avslutas med en tyst meditation. Allt är förstås frivilligt.

Igår var temat ”Buren” och vad det kan handla om att bli buren. Buren, omsluten och sedd var ord som fanns med oss under retreaten. Kan vara bara att fundera på ibland. Vad betyder för just mig, just nu? Finns det andra sätt att se på betydelsen?

Jag är tacksam för denna möjlighet, att möta sig själv så medvetet och innerligt. Jag har varit på många retreater genom åren, och varje

Miniretreat

Så tacksam att jag hade chans att delta ett mini-retreat igår. Jag har skrivit om det många gånger tidigare och hur intressant det är att dela tystnad med andra. Även igår gavs möjligheten att bara vara, meditera, få lite sittande massage, måla och läsa.

Det är många tankar som kommer under dessa timmar. Jag hinner både tänka, känna och tänka klart. Saker som varit svåra blir tydliga och jag hittar vägar framåt. Det är ett skönt avstamp.

Efteråt känns allt lite lättare och jag har fått ny energi.