Wow, vilken dag

Vaknade solvarm då morgonsolen redan hunnit värma både rummet och mig. Släntrade ner för trappan och tog upp min tidning. På måndagar och tisdagar får jag veckotidningar, jag har två prenumerationer. Slog upp innehållsförteckningen och skrek till. Min novell finns med i tidningen.

Jag är förstås medveten om att jag har sålt novellen. Det gjorde jag för ett år sedan. Men jag visste inte om den skulle komma med i tidningen eller enbart bli ljudnovell. Och jag visste inte att den kom idag. Oj så glad jag blev. Det är något alldeles speciellt att se sin text tryckt i en tidning. Det är  inte alls som på datorskärmen här hemma. Faktum är att jag inte kunde var tyst. Så när vi hade avdelningsmöte var jag bara tvungen att berätta. Jag kunde ju inte sitta still. Normal sett pratar vi inte om sådant men ibland kan man få göra ett undantag och bjuda lite på sig själv.

Nåväl, efter mötet var det ju dags för tandläkarbesöket så jag kom fort ner på jorden igen. Hela eftermiddagen gick i rasande fart och jag lyckade faktiskt avsluta långt innan chefen ringde.

Kvällen har ägnat en del åt Facebook och det positiva med sociala medier. Jag delade en bild av min novell och jag är så tacksam för att många vill dela min glädje. Det betyder mycket. Har även vilat en stund med en bok och kommit gång med nästa.

Nu är det dags att lyssna på radio och fundera över morgondagen. Vilka överraskningar kan den dagen ha? Kan de överträffa dagens?

 

Insikt leder till motivation

De senaste dagarna har det funnit anledning som lett till lite uppmärksamhet för mitt skrivande. Flera har läst en av mina texter och jag får återkoppling från olika håll. Framförallt får jag massor av frågor kring mitt skrivande och hur jag ser på framtiden avseende skrivandet.

Det smärtar att behöva svara att det är helt upp till mig. Jag kan inte få fler texter publicerade om jag inte slutför och skickar in fler texter. Det är hårt arbete som krävs. Jag har genom åren lärt mig att skriva klart fler texter men jag samlar fortfarande alltför många på hög. Naturligtvis tänker jag inte på det sättet. Jag tänker att jag kanske vill putsa på dem lite mer, att de kanske kan komma till användning vid passade tillfälle.

Jag vet att deadlines gör gott. Att skriva om, redigera, redigera, redigera och kämpa mot en deadline gör att jag skärper texterna ytterligare. De blir bättre av kritisk granskning och redigering. Det måste jag satsa ännu mer på.

Jag vet också att jag bara skickade in texter till tre sammanhang under förra året varav två resulterade i publicering. Nybörjartur, men som jag som jag tänkt de senaste veckorna kan det även finnas korn av talang att ta tillvara.

Jag har antagligen skrivit det förr, men insikten ger mig motivation att satsa mer på skrivandet. Och skillnaden denna gång är att jag började direkt. En ny novell är skapandeprocessen (1458 ord ikväll) och en plan för andra noveller ligger i utkastform. Ska verkligen försöka överträffa förra årets framgångar. Och det blir tufft.