Träning

Har sökt information om träning och vilka möjligheter som finns nu i coronatider. Jag måste verkligen komma igång med träning igen. Det är det viktigaste för hälsan för min del. Det räcker inte med promenader så jag måste hitta en annan lösning.

Hemmaträning är inte riktigt min grej, tyvärr, det blir sällan av. Idag gick jag förbi utegymmen och det var så mycket folk att där vill jag nog inte vara. Det finns ett gym på jobbet men det är stängt. Har därför börjat kolla på andra gym och deras utbud och försiktighetsåtgärder. Antar att bara friska människor går och tränar men det är svårt att veta hur det är med avstånd. Det känns som att det är mycket att tänka på nuförtiden.

Nåja, ,några dagar till fungerar promenader men sedan krävs ett beslut.

Återhämtning i Visby

Förra lördagen satte jag mig på pendeltåget till Nynäshamn för att sedan ta färjan till Visby. Det är smidigt men tar tid. Tyvärr är man inte framme i Visby förrän vid tre på eftermiddagen, så det mesta av den ljusa delen av dagen var förbi.

Visby är vackert och utanför turistsäsong är det mycket lugnt. Bara vissa affärer, caféer och restauranger har öppet. Det kan man förstå eftersom kundunderlaget är begränsat. Upptäckte flera butiker som hade öppet onsdag-lördag vilket var lite oturligt för mig. Andra butiker hade stängt eftersom personalen hade semester eller var på inköpsresa. Det här betydde att jag missad inköp i några av mina favoritbutiker, som tyvärr var stängda under mitt besök.

Huvudskälet för min resa var återhämtning och det får jag i naturen. Jag var ute 3-5 timmar om dagen och promenerade både längs stranden och längre in mot land. Landskapet är kargt och havet ger en prägel till naturen.

Jag hade ingen bil med mig så jag fick traska från hotellet. Det är så lättillgängligt, vips så var man in det dramatiska landskapet. Jag gick även till Kneippbyn, som ligger söder om Visby. Jag har alltid drömt om att få se Villa Villerkulla. Nu var det visserligen stängt men jag kunde ana delar av fasade genom staketet. Det kändes väldigt inbyggt där det byggt mycket runt omkring Pippis hem.

Jag bodde på ett litet hotell, Villa borgen. Rummet var trångt men det fungerade för mig med begränsad budget. Hotellet ligger på Adelsgatan, den gamla shoppinggatan, och på så sätt centralt. Men som sagt, det var lite ödslig med begränsad öppenhet bland butiker och restauranger. Inte så levande som sommartid.

För mig blev det i alla fall fantastiska dagar med mycket frisk luft under dagarna och tid att läsa böcker under kvällarna. Även hemresan gick bra, även om den kändes lång. Har man ont om tid, får man nog välja flyget. För mig är restid = lästid, så det går bra.

Jag längtar redan tillbaka. Jag vill göra fler promenader och vandringar längst kusten. Kustvandringar ger så mycket avkoppling och ny energi och jag mår så bra av det.

Promenadlängtan

Promenader är grunden i mitt motionerande. Jag väljer ofta att gå och gillar även att vandra. Men det händer att jag får dippar dvs perioder då promenader inte är roliga. Jag kan tröttna på att gå samma runda varje kväll.

Just nu känner jag en längtan efter promenader. Jag känner ofta på dagarna att jag måste ta en paus och gå ut och jag tar gärna en kvällspromenad. Jag vill ha luften, se naturen och få rensa tankarna. Det gör gott. Det är också en härligt att känna lust att får röra på sig jämfört med att tvinga sig till motion.

Längtan efter promenader gör att tankar på gym känns långt borta. Jag vill vara ute. Promenader och simning som kombination kan räcka gott fram till våren.

Korta dagar

Mitt första besök vid Masesgården måste har varit för uppemot 15 år sen. Sedan dess har det blivit en hel del besök, ganska oregelbundet. Under en vecka ingår ett omfattande aktivitetsprogram med föredrag och träning. En hel del av föredragen är återkommande, så jag har hört det mesta. Däremot kommer jag inte ihåg allt jag lär mig. Med åren har jag lärt mig att jag inte är så intresserade av kost och det känns som att all fakta har svårt att fastna. Däremot tycker jag om föredragen om träning och motivation. Eftersom det är ett digert program, orkar jag numera inte vara med på allt och jag väljer med omsorg. Jag behöver lite egen tid, tex för promenader i skogen eller att läsa. Dessutom behövde jag plugga denna gång.

Det här var första gången som jag var på Masesgården i december. Det var mysigt med det har sina nackdelar. Det är en mörk tid med få ljusa timmar, vilket ger få timmar för uteaktiviteter. Klockan tre var det mörk så då behövde jag vara inne igen efter en promenad. En eftermiddag var jag i granskogen när skymningen föll och det blev snabbt mörk. Av den anledningen föredrar jag besök vid ljusare årstider. Å andra sidan, det var väldigt vackert med snö och levande ljus.

 

Gråkallt

Det känns som en lagom trist gråkall söndag. Jag är i Malmö och tänkte att museer passar bra en sådan dag och travade iväg till Moderna Museet. De hade två utställningar. Inte min smak även om den ena var intressant. Jag är ändå glad att jag tog mig dit. Det är nyttigt att upptäcka både vad man gillar och inte gillar. Det är gratis så jag kan unna mig det. Men personligen uppskattar jag när det finns en mer stående utställning av museets samlingar, där alla kan hitta något.

En promenad genom Malmö stadskärna tog mig till ett lite café för kaffe. Det är kallt och jag behöver värma mig. Det fungerar inte att vara ute hela tiden. Men stärkt av kaffe kunde jag ta en längre promenad i Malmös parker. Jag älskar dem även om de var lite gråtrista idag. Ändå skönt att trava på.

Alla steg kräver dock energi både i form av mat och värme. En caesarsallad fick bli veckans belöning. Jag har inte ätit mat sedan i torsdags, så det var dags nu. Nöjd och glad ska jag nog kunna lägga den här veckan till handlingarna. Ska bara….

Höstlov

Sovmorgon, hotellfrukost och sedan en långpromenad i höstsolen. Det är verkligen en stor njutning att få andas den friska luften och ta in all färgprakt som naturen bjuder på. Dusch, en kopp kaffe och sedan tid för kroppsskrubb och massage. Lite senare på kvällen blev det teater. En väldigt skön onsdag.

Torsdagen har varit minst lika bra. Hotellfrukost, långpromenad och sedan ombyte för att se lunchteater. Därefter en kort promenad för att sedan få ansiktsbehandling och manikyr. Efter en sådan dag är jag rätt mör, men hann med lite fönstershopping innan jag landade på hotellrummet igen.

Tror att alla vuxna behöver höstlov. Mer än barnen. Känner stor tacksamhet att jag kan unna mig några dagars ledig. Att få bara ute i dagsljus, att få läsa en bok och att bara få ta det lugn är något jag verkligen behöver för att orka. För tröttheten känns när man slappnar av och känner efter. Dags att fylla på med energi.

Semesterträning

Semester innebär att jag har mycket tid för träning. Det försöker jag nyttja. Först och främst genom massor av promenader. Jag traskar både mycket och länge och får på så sätt se mycket av de platser jag besöker.

Jönköping som semesterort, funderar utmärkt för träning. Det finns massor av fina promenadstråk, både längs Vättern och runt de mindre sjöarna. I måndags tog jag en lägre promenad och tog mig till Rosenlundsbadet. Det är ett stort och fint bad men viss besvikelse att det inte var möjligt att få simma i utomhusbassäng. Jag fick nöja mig med att simma inomhus.

Har även hunnit med att nyttja hotellets lilla motionsrum. Tyvärr inte så välutrustat med det fanns ett löpband, vilket var det som jag sökte. Jag tränar intervall på löpband, då så sätt får jag in ett mer jämt tempo per intervall. Det funderar för mig.

Roligaste träningen var Friskis&Svettis utomhusjympa. Det var en jättefin gräsmatta vid Vätterstranden och passet var kul. Mycket folk men det gick bra. Men oj så kass jag kände mig. Koordination är inte min grej, jag är ju helt värdelöst. Men lite styrka borde jag nog även börja träna.

Måste erkänna för mig själv att jag gillar utomhusträningen. Den ger mycket.

Besvärande underlag

Den efterlängtade långpromenaden blev både lång och långsam. Lång, om man ser det tidsmässigt. Trots att jag distansmässigt kortade av promenaden, så tog den nästan dubbelt så lång tid som den vanligtvis brukar göra. Och många steg blev det. Små, korta steg. Allt för att klara av att hålla mig upprätt på isiga trottoarer. Det var förfärligt, rena isgatan. Grymt halt.

Nej, jag har inga broddar och jag har inga planer på att skaffa några heller. Jag tänker inte ge mig ut på fler promenader till dess att underlaget ändras. För mig är hela tjusningen med promenaden borta som det är nu. Friheten finns inte där när jag måste stirra ner i marken hela tiden. Tankarna får inte utrymme att utvecklas när jag måste tänka på varje steg jag tar. Promenader är så mycket mer än att bara gå. Och när isen nu tar över – ja, då försvinner stora delar av tjusningen med promenaden.

Hoppas nu på snar bättring så att det besvärande underlaget snabbt försvinner. Jag vill ha mina sköna promenader tillbaka.

Dröm om midnattsloppet

Den senaste tiden har jag fått för mig att det vore roligt att springa Midnattsloppet. Jag skulle gärna vilja komma igång att jogga och när jag kör mina Indoor Walking-pass har jag haft Midnattsloppet som en mental förebild för att kämpa hårdare. Men för att ta reda på om loppet verkligen är något för mig, passade jag på att promenera banan idag. I strålande solsken och med vårvindar i ansiktet, gav jag mig ut på Söders nysopade gator med solglasögon, walkingskor och ryggsäck. Och med en urusel karta i handen.

Det liknade stadsorientering där jag letade mig fram. Jag fick se och besöka platser jag aldrig varit på tidigare. Det här är inte mina gator. Solen värmde gott och jag blev riktigt glad när jag passerade platser som jag nyligen läst om i romaner. Det förgyllde lite extra. Men samtidigt blev jag tidigt medveten om att detta inte var något för mig. Jag tycker att det var en ganska trist bansträckning, om jag nu hittade rätt. Jag inser att jag fel några gånger, fick gå tillbaka och leta. När jag kom fram till Fjällgatan, ångrade jag tankarna om trista gator. Och nog är det lite märkligt att jag inte varit där tidigare, när jag bott i Storstockholmsområdet i mer än tjugotvå år. Men å andra sidan, jag känner mig väldigt udda på Söder, känner mig inte alls hemma där. Och kartan gömde jag snabbt i fickan när jag kom ut på Götgatan.

Nej, något Midnattslopp är inget jag längtar efter längre. Det är dags att leta efter en annan dröm, ta fram en annan målbild för min träning. Just nu känns det lite tomt men det fyller jag snart igen.

Färskvara

Ibland orkar jag inte lyssna på de som så förnumstigt påpekar att kondition är en färskvara. Jag vet det´, jag känner det och just när jag känner det behöver ingen trycka in det djupare. Men det är klokt sagt. Och så sant.

Efter ett några veckor av stress, förkylningar och magsjuka var jag i torsdags tillbaka till Friskis & Svettis igen. Det kändes bra att sätta fart, upp på Indoor Walking maskinen och börja trampa. Jag var så ivrig att jag började långt innan passet satte igång. Favoritledaren hade förnyat sitt pass och därmed blev både spänning och förväntan hög. Skulle jag orka när jag inte tränat på flera veckor?

En av fördelarna med Indoor Walking är att man själv ställer in motståndet men försöker hänga med i takten. Kanske att jag fegade lite, men det gick ju alledeles utmärkt att anpassa motståndet så att mina stumnande ben orkade hänga med. Det var som att kroppen ändå kom ihåg glädjen i att röra sig till musiken. Och passet vara kul, det nya upplägget och musiken var både uppmuntrade och överraskade. Det var tufft men jag har ändå inte tappat så mycket av konditionen som jag befarat. Jag orkade!

Det här innebär att min vardagsmotion iform av promenader trots allt håller igång mig. Det ger något, det betyder något att gå alla steg, alla extra turer och promenader. Utan dem hade det antagligen varit en tuffare att köra IW-passet. Promenaderna gör gott och det underhåller konditionen. Det känns betryggande.

Träningsvärken som dominerar denna lördag känns okey, som en påminnelse om att boka in dem kommande veckans träningspass. Träningenvärken som får mig att förnumstigt säga till mig själv ”Konditionen är en färskvara”.