Generad

Igår kväll, efter halsbandspyssel och paketinslagning, satte jag mig vid jobbdatorn. Behövde fixa några saker inför fredagens möten. Tiden rann iväg och efter ett tag inser jag att vi är fler inne i samma dokument och jobbar. Det är min chef som undrar vad jag håller på med. Ser på klockan som visar 00.42. Hjälp, jag blev så generad. Jag kände mig så påkommen med en gammal ovana. Det blev en skarp order från chefen att marscher i säng och vi sa godnatt. Naturligtvis ska ingen av oss jobba så sent men jag kände mig verkligen dum och det tog ett tag innan jag kom ner i varv.

Dagen har varit fulltecknad, mötet som jag förberedde fungerade bra trots det bryska avbrytandet i natt. Har varit på en avtackning av kollega som går i pension samt två julmingel. Tyvärr vann jag inget pris för mitt fina halsband men det gick bra ändå. Det är ju skönt att det snart är jul.

Jag kommer visserligen att jobba även i nästa veckan men jag hoppas få vara ledig den 23 så jag slipper handla till föräldrarna på julafton.

Nu är jag väldigt trött och ser fram emot en sovmorgon. Hurra för helg!  

När en god vana blir en ovana

Någon gång har jag fått lära mig att det kan vara bra med en tydlig gräns mellan arbetsliv och fritid för att ha balans i livet. Ett sätt som kan vara effektivt är att byta om dvs ha arbetskläder och fritidskläder. Detta kan vara särskilt viktigt när man jobbar hemma då arbete och fritid lätt glider ihop. Jag har i stort sett aldrig jeans på en arbetsplats, däremot brukar jag dra på mig ett par slitna jeans när jag skriver. Brallorna markerar skrivtid. Sedan en tid tillbaka har jag en mjuk klänning som jag drar på mig på kvällen, när jag är klar med arbetssökande och intervjuer. När den goa klänningen åker på, får jag vara ledig.

Nu har jag noterat en nackdel med klänningen. När jag väl satt på mig den, orkar jag inte byta igen. Det innebär att det inte blir några sena kvällspromenader eller liknade. Träning måste bli gjort innan jag tar på mig klänningen, annars blir den inte av. Det är som att klänningen blivit ett svepskäl för att inte behöva gå ut mer den dagen.

Det är märkligt hur hjärnan fungerar och att man kan göra saker för att hjälpa sig själv men även för att lura sig själv. Min goda vana för balans kan enkelt blir en ovana för lathet. Man, dvs jag, måste verkligen vara uppmärksam på mig själv för att säkerställa att syftet med mina handlingar blir som det är tänkt. Jag vill ju ha fler goda vanor.

Vanor och ovanor

En av mina sämre sidor är att jag inte kan motstå ”kontorsmaterial”. Jag älskar fina skrivböcker, pennor, gem, bokmärken och olika post-it-markeringar som jag har i mina skolböcker. Jag har mer än jag behöver och kommer ändå hem med mer. De senaste åren har jag lyckligtvis behövt mycket i pluggandet, vilket motiverar köp. Men den tiden är snart förbi.

Det kommer jag dock inte igång när jag står i bok- och pappershandel. Jag botaniserar och lockas. Det är som att jag förtränger att jag inte ska plugga i höst, åtminstone inte på heltid. Visserligen går en del åt till mitt skrivande men inga mängder av material. Jag måste helt enkelt lära mig att motstå frestelsen.

Kanske att jag kan skaffa mig en annan ovana, som ersättning.

Hur snabbt kan man skapa en ny ovana?

Min ambition är att bli en bättre människa och bli av med ovanor. Därför blir jag lite förvånad över mig själv när jag är på väg att skaffa nya ovanor. Det tycks kunna gå fort, mycket fortare än jag anat.

Kontoret där jag gör mitt exjobb ligger på promenadavstånd, ca 10 minuter. Jag har verkligen sett fram emot lugna morgonar där jag inte behöver gå upp i ottan eller stressa efter kollektivtrafik. Men de senaste dagarna har jag upptäckt en vana, kanske en ovana, där jag inte alls tar det lugnt utan sitter och pluggar innan jag ska iväg. Vips så glömmer jag tiden, blir sen och får stressa iväg. Hur snabbt kan en ovana smyga sig på egentligen? Nu är visserligen pluggandet snart över men jag känner en risk att jag kommer att fylla morgonstunden med något annat. Kanske en morgonblogg?

Det är inte lätt att vara människa. Man får hålla koll på sig själv. I mitt fall är det inte alltid så lätt.

En ovana för en god vana

Det tog inte många dagar för mig att hitta en ny ovana. När jag började simma för några veckor sedan, tänkte jag mig promenader till och från simhallen. Det tar ju bara en kvart att gå dit. Men att köra bil går ännu snabbare, ca 3-4 minuter.

Jag tänker att bland är det så enkla saker som avgör om jag kommer iväg eller ej. Av den anledningen har jag nog bestämt mig för att acceptera min ovana. All träning som blir av är bra träning och om bilen får mig att träna mer, så är det bra. Därtill ska erkännas att det är riktigt härligt att komma hem snabbt efter simningen.

Nu sitter jag och smider på nästa ovana. För mig är det en dröm att kunna kliva i myskläderna direkt efter träning. Och eftersom ingen ser mig i bilen, kan den drömmen snart bli sann!

Nyupptäckt ovana

Efter en alldeles för lång sovmorgon behövde jag bege mig ut, bryta slöovanan, om så bara för en stund. Tog mig till ett köpcentrum för en fika. Söndagsfika är nog faktiskt ännu bättre än lördagsfika. Med undantag för igår förstås. Det är så skönt att sitta på ett café och läsa och skriva.

Har dock upptäckt en ny ovana. De senaste helgerna har jag hasat runt i kläder jag inte passar i. Det är visserligen lagom stora, men de är modeller som inte passar min kropp, säckiga på fel ställen. De ger ett oharmoniskt uttryck, inte alls klädsamt. Färger som gör mig blek. Jag ser verkligen märklig ut, känner inte igen mig själv i detta.

Men varför? Jag förstår det inte själv. Jag har ju en personlighet att lyfta fram. Jag har kläder i ett överflöd och jag har kunskap att göra kloka val.

Svaret är att jag inte orkar bry mig. Jag är inte tillräckligt engagerad.

Tänker att jag borde göra mig av med dessa udda plagg. Jag borde lägga fram andra plagg, ha sköna praktiska plagg lättillgängligt, för de dagar då jag inte vill engagera mig i klädval.

Tänker, hoppas, att det inte ska sluta vid en tanke, att jag går till handling. Så mycket måste jag väl orka bry mig om mig själv.