Förmiddagsfunderingar

Sov lite för länge i morse vilket behövdes efter en orolig natt. Vakande så många gånger av vinden. Nu sitter insvept i koftan och lyssnar hur vinden fortfarande tar i men något mildare än i natt.

Igår när jag var ute och fixade ärenden så råkade jag se en pressobryggare i ögonvrån, precis en sådan jag vill ha till ett ovanligt fyndigt pris. De är en bryggare i metall som håller värmen bättre tack vare dubbelvägg. En del förknippar dem med franska caféer men jag vet inte det egentliga ursprunget. Eftersom jag snart fyller år blev det en present till mig själv. Tack! Nu börjar jag testperiod att hitta rätt mängd bönor och rätt tid för att låta kaffe dra. I morse lyckades jag inte, galet starkt kaffe. Gott men min mage kommer inte tycka om det.

Ovädret har gjort att jag funderat en del på vår tålighet mot oväder. Det går framåt. Jag tänker på stormen Gudrun då många var rejält oförberedda och det blev en prövning för många. Nu får vi varningar, vi tänker till om agerande, företag är förberedda och ökar bemanning och många ser till ha mat och utrustning hemma. Men visst finns det fortfarande en del som beger sig ut i onödan eller inte säkrar sin utrustning. Vädret kan vi inte påverka så det måste vi hantera och jag tycker att vi trots allt blir bättre och bättre på det.

En annan av mina funderingar är egentid. Eftersom jag bor ensam har jag i princip väldigt mycket egentid då ingen annan bestämmer över tiden. (Undantag just nu när föräldrarna tar min tid). Men den egentiden är ju inte enbart för mig. Jag tänker att tvätt, städ, handla, ärenden, jobba övertid etc inte är tid då jag tar hand om mig. Så tiden då jag bryr mig om mig själv är betydligt mer begränsad. Det kände jag i går när jag efter mina ärenden, tog en extra runda av strosande vilket bland annat resulterade i pressobryggaren. Den typen av ledig tid behöver jag regelbundet, det får mig att må bra. Så det ska in i kalendern, bland allt annat.

Så planering, prioritering och sortering står på dagens agenda. Kanske en liten promenad om vinden mojnar men annars stannar jag förstås inomhus för att undvika att få grenar eller annat bråte i skallen. Trevlig söndag!

Lördagsmorgonsreflektion

Veckans bästa stund är här jag jag startar med lördagsmorgon med kaffe och tankar. Den här lördagen började extra bra. Jag fick ett meddelande att min bokleverans från Adlibris var levererad till dörren av EarlyBird. Leverans av morgontidningsutdelaren. Det tycker jag är en mycket positiv utveckling. Stor skillnad mot PostNord som infört varannandagsutdelning.

Veckan har varit tuff men bra ändå. Det började i kaos med att ta hand om föräldrar på distans, bevaka egen hälsa, sedan få vaccin och senare biverkningarna. Det har inneburit att sitta ensam hemma med undantag för vaccineringen. Det är ju nödvändigt nu är smittspridningen exploderat men ibland kan jag saknat att se en annan människa.

Jobbmässigt är jag ändå nöjd. Mycket av allt slit från förra året börjar ge resultat. Gruppen mår bättre och bättre, stämningen är högre än någonsin och de allra flesta mår bra. En negativ trend är inte bara bruten, vi har vänt hela utvecklingen till något väldigt positivt. Det såg lite mörkt ut ett tag så det är så fint att se att det går att få till positiva förändringar i en grupp och att det till och med kan bli bättre än vad de önskat.

En annan bra sak är att jag börjar lära mig att ta paus. Om det finns en liten lucka mellan möten, försöker jag flytta mig till soffan. Kanske läsa en sida eller några siffor i ett sudoku. Bara några minuter gör skillnad.

Nu har jag hela helgen framför mig och den här helgen kan jag vara hemma. Ska visserligen jobba en del men det finns även tid för annat. Det första jag ska göra är att ta in allt från balkongen. Ovädret kräver att man förbereder sig, tänker jag, och jag vill vara säker på att inget far iväg och skadar något annat.

Vilket oväder

Det är måndag igen och idag valde jag att jobba hemifrån. Tyckte att jag hade en bra förmiddag men framåt lunchtid började det mörkna. Fick gå runt i lägenheten och tända lampor då det var nästan svart ute. Blixt och dunder fick fönstren att skallra. Regnet tilltog och övergick i ett rejält hagel. Det var verkligen inte läge att gå ut. Det var ett riktigt oväder, kort och intensivt. Jag är tacksam för att det drog bort hyfsat fort och att ingen kom till skada. Under eftermiddagen har det ljusnat men det är verkligen skönt att hålla sig inomhus.

En utmaning för mig är att vi har gått över till ”sommartid” på jobbet. Det innebär att vi jobbar lite längre under vintern och lite kortare under maj-augusti. Jag har svårt att hinna med under vinterntid och att dra ner på tiden är jättesvårt, särskilt övergången är svårt. Idag har jag misslyckats. Framåt augusti brukar det gå bättre.

Imorgon bitti ska jag lämna bilen på verkstaden. Jag hoppas att de kan ordna felen direkt så att jag kan använda bilen igen. Utan bil och med rekommendationen att undvika kollektivtrafik så blir jag lite begränsad. Jag traskar runt i området men kommer inte så långt. Bilen har sina nackdelar, främst klimat- och miljömässigt, men det har även en hel del fördelar. Just nu saknar jag fördelarna.

Men innan dess ska jag slita ut denna måndag och ikväll satsar jag på alla rätt i ”Vem bor här”.

Oväder och dess konsekvenser

Ovädret som drabbat delar av Sverige passade även hemma hos mig. Blåsten var kraftig och i byarna var det enorma krafter som drog fram. Har sett en del rapportering om fallna träd, men inte alls den omfattning som andra delar av landet. Dock, mitt balkongtak till hör de delar som inte tålde de kraftiga vindbyarna.

För att minimera skadorna, ägnade jag gårdagskvällen åt att försöka ta ner en del av taket. Det är ett litet plasttak som någon tidigare hyresgäst byggt dit, dvs den tillhör inte husets konstruktion. Jag var rädd att den del av platsen som satt lös, skulle skada annat om den for iväg och jag var även rädd att konstruktionen skulle skada fasaden, kanske rutor och annat om något hände. Så därför stod jag på balkongen, svajade på en stege och kämpade för att få ner delar av taket. Det var inte lätt men jag lyckades. Det tog några timmar. Efteråt var jag helt slut, kall och blöt. Lite nöjd. Och ganska rädd.

I morse vaknade jag med hög feber. Jag tror inte att det är en influensa utan snarare konsekvenser av gårdagen. Jag misstänker att kroppen skickade försvarsignaler som gjorde att jag orkade stå på helspänn på stegen så länge utan att känna kylan och regnet. Jag hade allt fokus på taket och att inte ramla ner. Nu går försvarsmekanismen ur mig, och jag får feber och en gräslig huvudvärk. Jag har ont i hela kroppen men det kan lika gärna vara träningsvärk som influensavärk. Det är vad jag tror och därför tror jag att det kommer att gå över snart.

Så stormens konsekvenser i mitt liv kan sammanfattas som ett halvt tak, 39 graders feber och huvudvärk. Samt en upplevelser jag aldrig någonsin vill vara med om igen.

Kraftfulla vindar

Har lyssnat till ovädret under natten. Blåsten har varit hård och tagit i. Här hos mig har inte snön kommit, det är bara kalla vindar som härjar. Det låter hårt och jag undrar vilken skada vinden kommer att göra denna gång.

Det var egentligen inte vinden som höll mig vaken, utan magsmärtor. Jag vet inte vad som orsakat värken, och inte heller vad jag ska göra för att bli av med plågan. Istället låg jag och vred mig i takt till den hårda vinden.

Det är mycket man inte har rådighet över: inte vädret, inte allt som sker inne i kroppen. Jag vill ju gärna se mig som en självständig människa. Vissa nätter blir jag medveten om hur liten jag är i världen. Jag må vara stark som människa men jag är trots alla ”bara” en människa i en stor värld.