Vandring mellan Helsingborg och Domsten

För några dagar sedan gjorde jag en vandring längs Skåneleden. Jag startade i Helsingborg och gick norrut längs kusten. För mig var det ett kärt återseende och många minnen från en vandring jag gjorde 2016. Då gick jag från Ängelholm ner till Landskrona men några övernattningar i vindskydd. Det var en mycket speciell vandring för mig.

2016 var ett tufft år med två dödsfall i familjen och en stökig tid på jobbet som jag senare kom att lämna. När jag gjorde vandringen hade jag nästan precis varit på min älskade ögonstens begravning och det var en mycket jobbig tid. Jag hade nog inte fattar hur mycket sorg även tär på kropp och energi. Det gjorde att vandringen, som egentligen är ganska lätt, blev en utmaning, både mentalt och fysiskt. Jag fick göra om planeringen men vägrade att ge upp.

En kväll när jag närmade Viken, var jag så trött att folk erbjöd mig skjuts. Mitt envisa sinne tackade nej och jag stapplade vidare till ett vindskydd i Domsten. Jag kunde knappt gå och hade ont precis över allt. Tårarna rann av många skäl. Efter några timmars vila, fick jag uppleva den mest magiska och vackra solnedgång jag någonsin sett. Den kommer jag aldrig att glömma. När mörkret lagt sig i augustinatten, såg jag ut över Öresund, och såg hur Danmark glittrade i ljus på andra sidan. Det var så vackert. Hoppfullt på något sätt. Det var många tankar den kvällen, om livet, döden och framtiden. Några insikter föll på plats och jag tog några viktiga beslut. Den platsen och den kvällen har ett eget rum i mitt hjärta.

Min vandring, en disig decemberdag, hade som mål att besöka den magiska platsen, vindskyddet vid Domsten. Jag kunde dock inte njuta så mycket av utsikten, det var mest grått. Men jag hittade vindskyddet och satt där och tänkte på tiden som gått och hur totalt förändrat mig liv är sedan dess. Jag är inte densamma som innan och vill inte vara det heller. Hoppet jag kände då, har växt sig starkare.

Det kändes lite ironiskt att se att vindskyddet ligger precis vid en parkering och att det bara var några minuters promenad till bussen. Det visste jag inte då. Det säger även en del om min envishet, att jag då var beredd att göra vad som helst för att gå vidare trots att kroppen sa ifrån. Det fanns inte på kartan att ge upp och ta bussen till ett hotell. Jag visste nog inte att jag var så envis, närapå dumdristig.

Jag är glad att ha fått besöka platsen igen, även om den inte alls var sig lik. Det var skönt att få sitta i vindskyddet och fundera över framtiden. Det är skönt, att få känna hopp.

Öresundsleden, Falsterbohalvön, Sl 5

För några dagar sedan var jag ute på Skåneleden igen. Denna gång blev det Öresundsleden, SL5 med delar av etapp 20 och etapp 21. Min avsikt var att bege mig ut på Måkläppen men vädret ville annat. Det var en väldigt blåsig dag med hårda vindar vilket jag inte var riktigt klädd för. Det lär ju alltid blåsa ute på Måkläppen, så jag bör nog inte välja en dag som redan har mer blåst än vanligt.

Eftersom jag ändå tagit mig ut på Falsterbonäset så valde jag att vandra längs Skåneleden. Jag har påbörjat den vandringen för några somrar sedan då jag gick från Höllviken via Skanör till Falsterbo strandbad, etapp 20. Nu gick jag delar av etapp 20 och fortsatt på etapp 21 förbi camping, Ljungheden och upp mot Falsterbokanalen och Höllviken. På så sätt fick jag både gå i hagar, på stigar och sandstrand. Jag har fortfarande ingen bra teknik för att gå på sand, så det tar på benen.

Det var väldigt blåsigt, även på land, så jag fick gå lätt framåtlutad hela vägen. Det kändes inte riktigt som advent men blev en fin vandring. Skulle inte säga att vandringen är värd en lägre resa men när man är i närheten så är den en bra chans att få gå ensam längs sandiga stränder.

Vandring på Falsterbonäset

Klev på bussen vid ett ganska stimmigt Malmö Central och 40 minuter senare klev jag av vid ett tyst Ljunghusen/Höllviken. Gick raskt ner till vattnet där jag hittade Skåneleden, etapp 20. Hela etappen är 26 km lång vilket var lite för mycket för mig denna dag. Därav att jag inte startade vid Foteviken där etappen startar.

Min första del gick längs en grusväg men snart vek jag av in i ett naturskyddsområde med djurhagar. Vid ett tillfälle gick leden upp på grusvägen igen men vek återigen av ut på hagar och strandängar. Jag valde att gå hela vägen ut på udden mot Danmark. Det var ganska otydliga och smala stigar under den delen och det verkar inte som att så många går där. Har sällan sett så många vackra fjärilar som där ute. Helt fantastiskt.

När jag kom in vid Skanör fanns rester av en borg och sedan gick leden vidare ut mot havet, via pittoreska badbodar och vidare mot Skanörs hamn. Åh så skönt med en paus och mat. Såg inget fikaställe men flera fiskrestauranger.

Sedan gick leden vidare på grusväg, oroväckande nära en golfbana. Därefter blev det mer av sandvandring vägen ner till Falsterbo fyr. Efter fyren fanns en kort grusväg ut till ett fint ställe för att studera fåglar och där vek stigen av. Sedan blev det tufft för mig. Jag började bli trött i benen och då vidtog strand. Visserligen otroligt vacker vit strand men det suger i benen. Kändes som flera km innan jag kom fram till Falsterbo Strandbad. Där vek jag av och letade mig upp till busshållplatsen för att kunna åka tillbaka till Malmö.

Det blev en fin vandring och det fanns många ställen där jag vetat stanna och sitta en stund. Jag önskar även att jag hade mer tid att se både Skanör och Falsterbo. Det får bli en annan gång. En nackdel är att det saknas en lägerplats. Hoppas innerligt att Skåneleden får möjlighet att skapa rastplats och lägerplats längs leden. Det vore verkligen toppen att gå hela rundan, 31 km, med en övernattning i vindskydd.

Tyvärr har jag ingen kamera men försökte ta några bilder med mobiltelefonen.

 

En orange kvadrat

Ett av mina fina minnen av 2016 är när jag vandrade längs Öresundsleden. När jag vandrade igenom Helsingborg, gjorde jag flera avstickare från leden. Jag var trött, törstig, hade ont i en fot och behövde ladda mina mobiltelefoner och gjorde därför flera pausar när jag var i civilisationen.

Under kvällspromenaden såg jag en orange kvadrat, som markerar leden. Hela jag ryckte till. Jag fick en så stark känsla och en längtan till vandring. Jag vill gå både de delar jag missat och delar som jag gått för att få se dem i kyla. Ikväll var det alldeles för mörkt. Jag testade men flera sträckor var utan belysning och det känns inte helt tryggt. Nu vill jag gå och lägga mig, så att jag kan vakna tidigt och få gå ut på promenad. Ska bli kul!

Tänk att en orange kvadrat kan ge sådana minnen, känslor och ge sådan energi!

Dela erfarenheter Öresundsleden

När jag planerar en vandring så finns en del information på webben, i böcker och kartor. Men jag har lärt mig att det bästa sättet är att läsa om andras erfarenheter. Därav har jag skrivit om min Öresundsvandring – mer generellt samt per sträcka. Hoppas att det kan ge viss vägledning.

Förutom Skåneledens webbplats vill jag även tipsa om Cillas Vandringsblogg som har uppdaterad information.

IMG_5768Ett bestående minne som jag tar med mig är alla fina samtal som jag haft med människor jag mött: fågelskådare, hundägare, andra vandrare, boende, turister mfl. Många har varit öppna och nyfikna, gett råd och erbjudit hjälp. Ett par erbjöd mig skjuts i bilen eftersom jag tydligen såg så trött ut. Det här är fina kontakter som man sällan möte i Stockholm. Det betyder mycket.

Övergripande beskrivning
Etapp 1 och 2
Etapp 3
Etapp 4 och 5
Etapp 6 och 7
Etapp 8

IMG_5746

 

 

SL5 Rydebäck – Landskrona

IMG_5786Från Rydebäck till Landskrona går den sträcka som jag uppskattade allra mest. Det är ett böljande landskap, man passerar pittoreska byar och hela tiden har man en hänförande utsikt över Ven.

IMG_5815Sträckan graderas som svår, troligen pga en del branta backar. Men det är absolut inte som Kullaberg och här finns även handtag, trappor mm. Underlaget är ofta mjuk och skyltningen är tydlig. Längs sträckan finns ett vindskydd (Lill-Olas). Jag bodde inte där men skulle gärna göra det.

Jag valde att avsluta min vandring i Landskrona. Jag gav mig själv en god, avslutande måltid och tog sedan tåget hem igen. Om jag någon gång väljer att fortsätta vandringen, då är jag nog beredd att starta i Rydebäck igen, för att få gå denna sträcka ytterligare en gång. Så mycket tycker jag om den.

 

Mer info:
Skåneleden
Öresundsleden

IMG_5839

SL5 Domsten – Helsingborg – Rydebäck

Ännu en lättvandrad sträcka. Av graderingen av leden får man intrycket av en svårare vandring men så är det inte. Det finns en brant backe vid Sofiero. Dock finns möjlighet att ta en annan väg vid Sofiero. Jag testade inte den så jag vet inte om den är lättare. Det finns ingen sådan information, varken vid skyltar eller på kartan.

Vid det här laget har man vandrat ganska länge med samma utsikt. Bortskämd, jag men det är fint att få komma upp vid Pålsjö gård och då något av skogsutsikt. Därefter gjorde jag en avstickare till stranden i Helsingborg. Lite folkliv lockade.
Det blir en del stadsvandring och även från Råa och till Rydebäck är det asfalt. Ganska hårt för trötta fötter.

IMG_5738Vid Rydebäck var det svårt att hitta vindskyddet. Det finns ingen markering vad jag kunde hitta och svårt att se på kartan. Här ligger vindskyddet relativt skyddat men det är väldigt nära till camping och parkering. Det är liv och rörelse och känns inte så tryggt. Det är ett ganska nedklottrat ställe. En bit bort finns toalett och vatten.

Mer info:
Skåneleden
Öresundsleden

 

SL5 Josefinelust – Strandbaden – Domsten

IMG_5613Från Josefinelust är bara några km fram till Kullen med Fyren och vacker utsikt. Vid parkeringen, bakom, torrtoan, finns ett litet vindskydd, det mest omysiga jag varit med om. Det kändes inte så tryggt att bo vid en parkering men det gick bra. Ute vid fyren finns servering under högsäsong men som jag uppfattade det, lite flexibla öppettider. Återigen blir det kuperad vandring genom hagar ner till Mölle. Otroliga vyer som man passerar. Vid de branta och steniga partierna finns hjälp, såsom trappsteg eller handtag.

IMG_5683Mölle är ju mysigt sommartid, men oklart vad som erbjuds under lågsäsong. Jag fick i alla fall mitt förmiddagskaffe och det var gott. Från Mölle följer vandringen kusten söderut. Det finns möjlighet att välja mellan gångväg eller genom hagar. Gångvägarna fungerar även för rullstol vilket är fint. Flera samhällen passeras så det finns gott om möjlighet för att ta paus och proviantera.

Att passera Höganäs känns lite trist, en asfaltspromenad bakom ett industriområde, men det är å andra sidan skönt med några transportsträckor där man kan dra upp farten. Viken var det samhälle som imponerade allra mest på mig. Väldigt mysigt vid hamnen, dit tar jag mig gärna igen. Under sträckan får man även pulsa i sand, vilket tarvar en del bestyrka.

IMG_5729(1)Vid Domsten finns ett vindskydd som ligger vackert men relativt öppet. Känns inte helt tryggt men vackrare utsikt från nattsärken, har jag sällan haft.

Mer info:
Skåneleden
Öresundsleden

 

IMG_5700

SL5 Skäret – Josefinelust

Övernattningen i Skäret var lätt att hitta och där fanns torrtoa och vatten, dock ej dricksvatten. Det finns andra vindskydd/boenden på samma område vilket gjorde de lite stökigt, annars ett tryggt boende.

Vandringen fram till Arild är vacker och lättvandrad. Därefter börjar stigningarna upp för Kullaberg. Det är ofta bra stigar men mycket uppför. IMG_5602Det är även mycket nedför. Man går upp, ner igen, upp igen ett antal gånger. I det här fallet kan man inte nyttja papperskartan. Höjdkurvor finns men stigarna är inte tillräckligt tydliga för att kunna avgöra hur mycket uppför/nedför man kommer att få uppleva.

Uppe på Kullaberg finns en hel del andra stigar, med en bra karta kan man säkert hitta många alternativ.

IMG_5603För mig blev några av backarna vid Kullaberg en rejäl utmaning. De var branta. Rejäla skor är att rekommendera. Det som blev utmaningen för mig var ryggsäcken. Där det var som brantas, behövde jag balansen och jag var på väg att ramla vid två tillfällen. Här hade jag verkligen önskat alternativa vägar. Nu i efterhand vet jag att allt gick bra, det var inte för svårt även om det var en utmaning just då. Och belöningen kom direkt i form av bedårande utsikter.

I det här området finns även markeringar för att hitta till konstverket Nemis. Det missade jag tyvärr eftersom det inte utmärkt på någon karta.

IMG_5606Vindskyddet i Josefinelust är litet men ligger väldigt fint. Det finns torrtoa och vatten, dock ej drickbart. Jag valde att gå vidare fram till Kullen, bara några kilometer bort. Borde nog ha stannat i Josefinelust som är betydligt mysigare.

 

Mer info:
Skåneleden
Öresundleden

 

SL5 Utvälinge – Farhult – Skäret

IMG_5542Min vandring längst Öresundsleden, en del av Skåneleden (SL) startade i Uvälinge utanför Ängelholm. Jag tog mig dit med buss och hade lite svårt att hitta starten. Det är bara en plats, ingen uppseendeväckande start/målplats. Vandring gick längs strandängar, hedar och genom hagar, passerade ett rikt fågelliv. Man går verkligen nära vattnet, i strandkanten. Längs vägen är det hus och stugor, och det är ofta närhet till vägar. Under vägen mötte jag många pratglada hundägare och betydligt mer tystlåtna.

De finns både toaletter, några caféer och närhet till busshållplats längs vägen. På så sätt finns alla möjligheter till både kortare och längre vandringar. Men man måste kolla öppettider och busstider. En del var stängt eftersom högsäsongen var över.

IMG_5566Efter Farhult, i höjd med Jonstorp, fanns några av sträckan mest minnesvärda upplevelser. Vandringen gick i hagar och en hängbro över ett vattendrag kom som en glad överraskning. I en av de kommande hagarna började markeringar om att vara försiktigt med djuren dyka upp. Jag anade oråd då flera av stolparna med markeringar var nerbufflade.

Så helt plötsligt, är det som att hela marken lyfter, som en gigantisk matta som flyger iväg. Först hörs ett muller; floff, floff, floff. Sedan ett tjatter. Tusentals fåglar lyfter. De hade suttit bakom ett mindre krön och var inte synliga för mig. En av de mäktigaste naturupplevelserna jag varit med om.

Nästa upplevelse var inte lika mäktig. Några tjurar i hagen verkade inte gilla vandrare. Det släppte mig inte med blicken, började gå mig tillmötes. De flesta andra djur i hagarna jag passerade brydde sig inte alls. Jag valde att ta en rejäl omväg genom hagen för att undvika närkontakt med tjurarna. Det gick bra.

Jag upplever att dessa inledande sträckor av leden är några av de vackraste. Lättvandrat och njutbart.

Mer info:
Skåneleden
Öresundleden

IMG_5554