Med en tuss i munnen

Förmiddagen tillbringades i en tandläkarstol, där ytterligare en trasig tand opererade bort. Det är andra gång för mig, att operera bort en tand. Då i januari, blev jag lite förskräckt även om allt gick över förväntan. Denna gången var jag mer förberedd. Att möta den grönklädda personalen och bli nedbäddad under ett grönt lakan, kändes inte så skrämmande.

Troligen var det en större och lite mer krävande tand denna gång Det tog tid och nu känner jag mig rejält påverkad. Det blöder mer i munnen trots att jag sitter med en tuss i munnen. Känns som att jag ska var mer noggrann med smärtlindrande och att enbart äta mjuk och kall mat enligt ordinationen. Det lär bli en lugn eftermiddag.

Eftersom jag varken fick bokmärke eller leksak av tandläkaren för min bragd, så köpte jag med mig en blomma hem. Egentligen är det ju tandläkaren som borde få en blomma. Ska tänka på det till en annan gång.

Liten operation

Tisdagen innebar ett besök hos tandläkaren. Jag trodde att jag skulle dra ut en tand och mindes hur det var när en visdomstand drogs ut för många år sedan. Blev lite smått chockad då jag såg sköterskan som var klädd i specialkläder från topp till tå. ”Jag förbereder din operation” sa hon glatt när jag gled ner i stolen. Min tandläkare är mycket noggrann och min tand skulle ut med precision. Det bäddade ner mig i stolen och täckte hela mig med grönt papper (eller vad det var). Massor av bedömning sprutades in.

Jag försökte bara blunda och slappna av. Fattade inte riktigt, eller rättare sagt ville inte veta. Men efteråt kom instruktioner om värktabletter i tre dagar, ingen träning eller ansträngning, ingen varm mat men däremot sköljning med något kemiskt i 10 dagar.

Det var ett ganska matt tjej som linkade hem, kanske mest pga chocken. Det här var ju en spännande upplevelse. Och några veckor ska jag tillbaka och ta bort stygnen. Det ser jag fram emot.

Energikrävande veckor

De senaste veckorna har varit energikrävande. Det har varit en hel del att göra med mina studier. Det tar energi att lära sig nytt, nya rutiner, nya kamrater och nya verktyg. Sena kvällar och tidiga morgnar gör sitt till.

Därtill håller jag på att avsluta mitt arbete. Det är skönt att slutföra. Men det är så många avsked, så många människor som jag inte vet om jag kommer att träff igen och sådant tar också mycket energi. Det är en hel del känslor i svaj och eftersom jag förstås vill vara professionell så håller jag tillbaka det mesta. Bär jag kommer hem så ramlar jag ner i fåtöljen med all min trötthet. Där kan jag pusta ut.

Till oron över alla familjemedlemmar som inte mår bra, läggs ytterligare en oro då min farbror ska genomgå en stor hjärtoperation i morgon. Inget jag kan göra mer än att förbereda mig på olika möjliga besked.

Ikväll har jag i alla fall försökt vara ledig och färdigställt ytterligare en novell. Det är jag glad för.

img_5296