Bakgrundsmusik

Här hemma är det ofta tv:n som står för bakgrundsljud. Helt tyst vill jag sällan ha det, vet inte varför. Numera lyssnar jag sällan på musik, har tappat det, däremot lyssnar jag den del på radio, P1.

I helgen fick jag ett infall att jag skulle lyssna på klassisk musik när jag satt och skrev. Jag vill inte blir störd av ord, men ändå inte ha det helt tyst. Jag googlade lite och hittade en fin samling på youtube. Det var en blandning med klassisk musik bra för fokus, koncentration och inlärning. Wow, det var verkligen bra. Alla de kända styckena finns med och det var ljuvligt att ha det på i bakgrunden.

Nu har jag fortsatt med det och haft klassisk musik igång när jag skriver. Helt underbart. Det är förtidigt att kalla det en ny vana men det är definitivt något jag kommer att återkomma till, och kanske även testa olika typer av instrumental musik.

Ingen musik i mina texter

Ikväll när jag låg på soffan och läste, slogs jag av tanke att det saknas musik i mina texter dvs noveller och roman-projekten. Jag tror inte att det är helt tyst, men jag tror inte att jag skriver så mycket om musik. Av någon outgrundlig anledning har jag aldrig tänkt på det tidigare. Förvisso lätt att åtgärda, nu när jag kommit på det.

Kanske att jag själv måste lyssna mer på musik, för att kunna skriva om det. Bara att sätta igång och träna.

Behöver jag en teve?

Första gången i livet har frågan dykt upp i mitt huvud. En teve har alltid varit en självklarhet. Dock, när min förra teve gick sönder var jag utan teve i två månader och det gick förstås alldeles utmärkt. Nu har jag varit utan tv-bild en tid. Bilden försvann, kom tillbaka men nu har den försvunnit igen. Ljudet är kvar! Behöver jag verkligen en teve?

I min självrannsakan kan jag konstatera att jag saknar nyheterna. De program som jag verkligen vill se, kan jag se via datorn på Svt play och TV4 play. Tanken slog mig idag. Är det kanske smartare att köpa en bra dator med stor skärm?

Jag har ofta teven på som bakgrundsljud. Nu tänker jag att en bra musikanläggning vore bättre.

Måste nog smälta det här. Vad är mina egentliga behov? Vad är gammal vana?

Bakgrundsljud

Det är vår. Ett av alla vårtecken är sopmaskinerna som sopar och suger upp allt grus. Jag älskar det rasslande ljudet. Idag är det tydligen städdag. I morse vaknade jag av sopmaskinens buller. Sedan dess har jag hört mullret. Det jag hör, är ett dovt, vibrerande ljud. Däremot hör jag inte rasslet. Det saknar jag. Det finns något störande i det vibrerande ljudet, eller rättare sagt att enbart höra det dova. Jag blir trött i huvudet av durret.

Självklart måste gruset upp och jag behöver helt enkelt leta fram musik, dra upp volymen och låta öronen njuta av något svängigt.

Insikten slog mig att jag inte lyssnar på musik här hemma. När slutade jag med det? Jag har inser att jag inte har någon utrustning för lyssnande. Stereon är inte inkopplad, alla mp3-spelare är borttappade och jag har inga konton till Sportify eller annat. Jag lyssnar på radion via webben. Det här är illa. Jag måste ju uppdatera mig.

Eller så väntar jag bara på att sopmaskinen ska bli kvar, så kan jag fortsätta mitt musiklösa liv ändra fram till nästa vår.

Som ett tonårsrum

Minns den tid i tonåren då jag tillbringade mycket tid på mitt rum. Jag lyssnade på musik, pluggade, skrev, umgicks med kompisar och drömde mig bort. Det var länge sedan nu. Och nu har jag ju en hel lägenhet att vara i.

I mitt sovrum sover jag. Det är nästan det enda jag gör där. Ibland lyssna jag på ljudbok innan jag somnar. Men det finns perioder, lite då och då, då jag drar mig tillbaka till sovrummet och lyssnar på musik. En skön oas, avkopplade och rogivande, ungefär samma funktion som tonårsrummet, men utan att umgås med kompisar.

Det senaste kvällarna har varit sådan kvällar. Jag har känt mig trött och gått upp till mitt sovrum tidigt. Jag har lyssnar på musik som jag tycker om och tänkt på framtiden. Riktigt skönt  att varva ner innan det är dags att somna. Jag gillar mitt sovrum. Faktiskt mycket mysigare än mitt tonårsrum.