Lång väg

Tog mod till mig för att kontrollmäta dagens cykling. 13,5 km verkar vara det korrekt värdet och det är den kortaste vägen mellan bostad och jobb. Vill jag få mer njutbar cykelväg, får jag lägga på några kilometer. Jag tänker att jag får hålla tummarna för en vacker höst så att mina resor blir så behagliga som möjligt.

Samtidigt kan jag ju inte förlita mig på vädret så jag funderar på vad jag faktiskt kan påverkar för att öka motivationen och upplevelsen:

  • Läcker cykelkorg eller cykelväska så jag slipper ha den tunga ryggsäcken på ryggen
  • Vattenflaska eller kanske till och med saft
  • Skönare cyklingskläder
  • Någon form av poängsystem per rutt eller km där jag kan försöka uppnå ett utmanande mål
  • Belöningar när jag lyckas förbättra tiden
  • Testa andra vägar för att få variation

Hittills har jag valt att berätta för alla jag träffar på jobbet om mitt cykelprojekt så att de kan stötta, påminna mig och heja på. Det fungerar ganska bra. De frågar ofta hur det går och då måste jag ju ha ett bra svar. Det ger bra press men det gör tyvärr inte cyklingen roligare. Det får jag ordna på annat sätt.

Har sett en del som tycks ha musik i öronen men det vågar jag inte. Jag vill höra vad som händer i trafiken.

Det är således en lång väg kvar till dess att jag är en hängiven cyklist. Dock, den är lite kortare än när jag började cykla för två veckor sen. Det får jag vara tacksam för.

Dags att fylla kylen

Julenmaten sinar. Idag tog både julkorven och rödkålen slut. Det är dags att fylla kylen igen. Jag behöver ägg , fetaost och ruccola för att kunna göra min favoritomelett. Kanske att det även är dags att förnya sig, hitta en annan paradrätt? Läste förresten att ruccola heter senapskål på svenska. Undrar om någon använder det namnet?

Normalt sett skriver jag aldrig inköpslista. Det innebär att jag tar vad jag hittar och sedan tycker jag att det inte finns något i kylskåpet. Borde jag komma till insikt att det är dags för en förändring? Jo, men inspirationen tryter. Jag är inte motiverad.

Hoppas att jag kan överraska mig själv och komma hem med nya typer av matvaror än vad som brukar bo i min kyl. För att komma hem behöver jag dock gå ut och ta mig till affären. Regn och +2 grader är inget väder som lockar till promenad. Kanske att jag tar bilen.

Det här med att se nyåret som en tid för nya vanor, är nog inte min grej.

Tankar om mat

Mat är något som jag antagligen borde tänka mer på. Eller kanske lära mig tänka på ett annat sätt. Mina tankar om mat brukar begränsas till gott – inte gott. Det är ett sätt men är antagligen lite begränsat.

Frukt är något jag sällan äter. Jag tycker oftast att det är för sött. Det händer att jag köper hem och tänker att jag ska göra smoothies men det slutar ofta med att frukten ruttnar innan jag får fram mixern. Häromdagen såg jag dock svenska Ingrid Marie- äpplen i affären och då slog jag till. Det är jättegott. Och i helgen fick jag smak för en klementin och ett päron. Det kändes lite lyxigt eftersom jag äter det så sällan. Istället för frukt äter jag hellre grönsaker; en sallad, rädisor, suger snaps, paprika, gurka. Det är inte lika praktiskt som frukt, men mycket godare, tycker jag. Det här tycker jag är lite konstigt: att det är mer vanligt att äta ett helt päron än en paprika. Tyvärr är jag allergisk mot tomater, annars hade det varit ett givet mellanmål för mig, när andra äter frukt.

Något annat jag tänkt på den senaste tiden, med anledning av mina dåliga matvanor, är att jag saknar järn. Sedan två veckor har jag tagit kosttillskott med järn, och nu är jag mycket piggare. Därav slutsatsen att järnet har saknats. Kanske är det mer jag saknar som jag inte vet om. Hur vet man?

Mina tankar snurrar mest runt. Jag tänker ändå, när jag ser dessa små reflektioner, att jag kanske är så himla okunnig ändå. Jag kan tänka bredare än att enbart tänka gott/inte gott. Jag är nog mest ointresserad, vilket gör att jag saknar drivkraft. Tur att jag ska till ett hälsohem om några veckor. Där kan jag få massor av inspiration och motivation. Jag längtar.

Måndag med många ingredienser

Måndagsmorgonen började tidigt då jag behövde plugga en stund innan första mötet kl 09.30, ett grupparbete via skype som till min glädje blev både effektivt och bra. Efter det kunde jag slutföra ännu en uppgift och skicka in och det är så skönt.

Lunch med boksamtal var nästa punkt på schemat, så jag fick piffa till mig och bege mig in till stan. Lunchen var god och det är så kul att träffa mina vänner i bokcirkeln. Vi hade läst ”Norrtullsligan” som inte gav något jättejubel men som många ändå tyckte var intressant att läsa.

Sedan blev det språngmarsch över stan för att hinna till ett seminarium om motivation. Åh, så givande. Det handlar om vad som moviterar oss, var och en av oss eftersom det är individuellt, och hur man behöver ta reda på det. Därefter handlade om vägar att kunna få in mer av det i livet. Det väckte massor av tankar. Jag har, trodde jag, en tydlig plan framåt men nu måste jag ta en liten paus och stämma av, tänka om. Och jag har redan börjar googla på fler utbildningar, som komplement till det jag redan går, för att kunna ta mig vidare. Men som sagt, jag måste stanna upp en stund och tänka.

Eftermiddagen flög iväg och det blev snabbt dags att träffa en väninna. Vi hann med ett glas vin innan vi gick till radiohuset för att lyssna till inspelningen av ”På minuten”. Det är oerhört ovanligt att jag dricker vin, men vissa människor får mig att göra det. Och tycka om det. ”På minuten” var jättekul, förstås. Och det är då befriande att få skratta så hjärtligt.  En riktigt toppenkväll!

Trodde att det skulle var lugnt att ta pendeltåget hem en måndagskväll, men det var ju helt fel. Massor av fotbollsfans fyllde vagnen, så någon lugn resa blev det inte tal om. Men en riktigt bra måndag, det blev det!

 

Konst som inspiration

Det har varit lite trögt i skrivande de senaste dagarna. För att råda bot, åkte jag idag till Moderna museet. Visste väl egentligen inte om det skulle hjälpa men det är i alla fall gratis, så att försöka kostar inget mer än tid.

Vilken lyckad idé. Inspirationen virvlade, jag fyllde på med energi och fyllde även på med massor av noteringar och idéer i anteckningsboken. Nu har jag rejält med material att arbeta vidare med. Och minst lika mycket motivation.

Tackar konsten för det!

Topplopp

Någon gång i våras såg jag till att få en plats till Topploppet. Det kändes som en bra idé och jag tänkte mig en lång och fin träningssommar. Så har det dock inte blivit av många olika skäl och nummerlappen föll i glömska. Jag anmälde mig exempelvis till en målarkurs utan att tänka på det skulle krocka tidsmässigt.

Men mot slutet av sommaren började det hända saker. Jag har tagit reda på att värken i benet inte är farlig, tvärtom det går att stretcha bort. I lördags hejade jag på alla som sprang ett halvmaraton i Stockholm vilket verkligen inspirerade mig. Springlängtan började växa samtidigt som luftrören började värka och rossla. I början på veckan fick jag besked att kursen var inställd.

Jag vet att jag inte borde försöka jogga när luftrören rosslar. Men i morse fick jag ett infall att leta fram nummerlappen och bege mig till Hagaparken. Jag hade ju tänkt mig loppet som en morot, ett delmål men nu kom tanken att det kan vara starten på något. Sämre än så här kan det inte blir, jag är ju på botten och vill upp. Ett lopp kan vara inspiration att se till att bli bättre. Jag behöver verkligen komma igång.

Jag vet inte om det kommer att fungera. Loppet var trist och min egen insats var urusel. Ska dock testa att hänga upp medaljen som en påminnelse om nödvändigheten i att träna. Förkylningen i lungor och luftrör är ju inte enda orsaken till mitt usla resultat. Jag har en lång träning framför mig för komma i högform. Men jag har i alla fall startat. Jag är På Gång. Igen.