Att hålla ögonen öppna

Uppe hyfsat tidigt för att ta mig in till jobbet. När jag stod på perrongen, och skulle ta upp min frukostmorot, insåg jag att matväskan inte var med. Min fina matlåda som jag kämpat ihop blev kvar hemma. Skyndande in på kontoret för att träffa en kollega. Som inte var där. Ibland har man sådana dagar. När det närmade sig lunch insåg jag att jag bokat in mig på en föreläsning, fick springa ut till en kiosk och köpa något snabbt som jag kunde äta framför datorn. Det fungerar men inte få festligt.

Under eftermiddagen avlöste mötena varandra, utan paus eller mellanrum. Där till fick jag ett special uppdrag: att leta efter ett brev som vi inte visste var det hamnat. Jag fick nyttja hela min list och fantasi. Först visste jag inte ens vad jag letade efter men när jag hittade det, fattade jag direkt. Vi är ju få på kontoret, men många vet att jag brukar finnas där och då får jag specialuppdrag som kräver fysisk närvaro. Det är fantastisk hur mycket information man kan skicka hem till folk genom att scanna eller fota. Så slipper de andra en resa till kontoret.

Nu är det fredagskväll, jag har lyssnat ikapp på P1, både Lantzkampen och Spanarna. Nu kämpar jag med att hålla ögonen öppna. Vågar inte sätta mig för bekvämt för då somnar jag direkt.

Utan flyt

Tänk, livet funkar och går framåt, även utan flyt. Jag får bara jobba lite hårdare.

Dagen började inte så toppen. Väckning via en telefon fungerade utmärkt. Efter ett tag tyckte jag att de dröjt ovanligt länge innan fler alarm gick igång. Det visade sig ett min mobiltelefon hade stängt av sig och jag hade försovit mig. Jag hann i tid till jobbet men jag hade ett superviktigt möte hela dagen och ville vara i god tid.

Dagens möte var via Skype vilket var länge sedan jag använde. Var lite osäker på alla funktioner eftersom de inte längre fungerar särskilt väl. Det gick så där. Jag lyckades göra ett rejält misstag när man skulle ställa frågor via en chatt. När jag lyckats inser jag en emoji smugit sig in, som jag inte sett. Bara att be om ursäkt. Kändes inte så professionellt men sånt händer när tekniken inte vill samspela. Krånglade även varje gång kamera och mikrofon skulle sättas på. Skönt att Skype inte är så vanligt, numera.

På lunchen satt jag och åt ensam vid ett bord i restaurangen. Helt plötsligt kommer en kvinna och pratar med med, som om vi vore bästa väninnor som bestämt att ses. Jag kunde inte placera henne men insåg snabbt att jag kände igen rösten. Hon fattade och presenterade sig. Kvinnan är rekryterare och var med på den första intervjun jag var med om, innan jag anställdes. Men det är över ett år sedan och känns som en avlägsen tid. Vi har visserligen haft kontakt via mejl men inte setts. Hu, så dum jag kände mig, men det är bara att vara ärlig och be om ursäkt. Och jag vågar ju inte säga att jag minns hennes som mer barsk, inte strålande glad som den kvinna jag mötte idag.

Ja, jag börjar bli bra på att be om ursäkt. Jag tränar varje dag.

Vi vinkar

De senaste veckorna har jag noterat att vi börjat vinka allt mer. I dessa tider krävs nya hälsningar och det började ju redan i våras. Det jag nu ser är att vi vinkar allt mer till varandra i digitala möten. Det ser väldigt trevligt och glatt ut, ett sätt att komma närmare varandra tycker jag.

Med vink menar jag att man höjer handen till hälsning och rör den lite. Alltså lite mer av drottningvink än småbarns vinkelivink. En del viftar mer än andra.

Det tycker jag är en mycket trevlig utveckling!

Multitasking

Efter åtta möten på raken var jag lite mör men ändå lite glad att få lite tid att göra allt man måste göra mellan möten. Mejl, telefonsamtal, att få skriva, tänka. Det är ju mycket som ingår i ett arbete och mycket mer som jag borde hinna med.

Eftersom jag jobbat hemifrån idag, så går jobb och fritid ihop. Nu i kvällen och har jag tonat håret och förberett en presentation på en och samma gång. För mig är det en ny form av multitasking. Det funkar! Numera är man van att ha en tvättmaskin igång när man jobbar, prata i telefon och hänga tvätt samtidigt och äta vid datorn utan att spilla. Det är mycket man lär sig i dessa pandemitider.

Just nu behöver jag packa eftersom jag måste göra en jobbresa. Det var inget självklart beslut men det är nödvändigt. Jag tar nattåg med egen sovkupé och på så sätt undviker jag kontakt med andra under resan. Det känns tryggt. Och väldigt spännande. Jag har inte rest i eget sovkupé tidigare så det blir en ny upplevelse. Det låter i alla fall väldigt mysigt och jag ser fram emot att få resa med en bra bok.

Men innan resa väntar en dag på kontoret. Imorgon är jag värd och ska vägleda andra att jobba på ett säkert sätt med avstånd och handtvätt. Det är ett av de enklaste uppdragen man kan ha då alla sköter sig exemplariskt.

Översättning

Hej och hå så trött jag var i morse. Det krävdes en hel del kaffe för att komma igång. Var på kontoret eftersom jag skulle ha ett möte med en person, fysiskt, men hon var förkyld och kom inte så det blev möte via Teams ändå. Fick i alla fall chansen att äta lunch med chefen så det var ju trevligt. Sedan fortsatte en eftermiddag där mötena avlöste vara varandra.

Kvällen har jag ägnat åt en hel del översättning, från svenska till engelska. Jag ska hålla ett föredrag i morgon och det är så många ord som jag inte är van att prata om på engelska. Jag ska bl.a. prata om örnar och skogshöns bl.a. tjäder och även en del om rennäring och ursprungsbefolkning. Oj så jag har googlat. Bland åhörarna finns britter, tyskar, danskar och holländare så jag anar att de kan vissa begrepp bättre än mig. Jag har garderat med bilder för att kunna visa vilken fågel jag pratar om.

Alldeles för sent tog jag mig hem, det var mörkt och kallt och magen kurrade. Nackdelen med dessa långa dagar och sena kvällar är att det inte är lämpligt att cykla hem, det blir alldeles för sent. Oklart hur det går med cyklingen även i morgon då blåsten kan stoppa mig. Håller tummarna för trevligare väderprognos i morgon. Till kontoret ska jag i alla fall, dessutom tidigt. Så nu är det dags för min skönhetssömn.

Nu är det helg

Det är fredagskväll, radion står på och jag har flyttat mig från jobbdator till min privata. Nu är det helg och i morgon ska jag på dop med kalas. Det är något som jag sett fram emot så länge och jag längtar, längtar. Äntligen ska jag få träffa den lille guldklimpen, kronprinsen som jag vill lära känna och skämma bort.

Det var faktiskt skönt att få jobba hemifrån idag. Visserligen satt jag i olika teamsmöten hela dagen men det var skönt att inte ha resan till kontoret. Dessutom är det varmare hemma än på kontoret och godare kaffe. När arbetsdagen var slut bestämde jag mig för att åka ut en stund för att fixa det sista på presenten till dopet och fixa några andra ärenden. Har knappt varit ute den senaste tiden så det var skönt. Skulle även tvätta bilen men precis när det var dags kom regnet så tvätten skjuter jag upp till morgondagen. Behövde tyvärr jobba lite till på kvällen men det mesta kan vänta till nästa vecka. Nu är jag klar, jag orkar inte jobba mer idag.

Tyvärr kan man önska mer av min paketinslagningsförmåga men det är i alla fall ett paket och det är det viktigaste. Jag tror inte att den lille bryr sig om perfekt inslagning och jag bryr mig inte om vad andra gäster tycker. Det är innehållet som är viktigaste. Själv tycker jag att det viktigaste är att få träffa det lilla underverket.

Därav är det dags för min skönhetssömn. Måste ju vara utvilad när jag har en så viktig dag framför mig.

 

Möten, firande och spam

Arbetsdagarna fylls av allt konstigare blandningar. Började ännu tidigare än vanligt då jag behövde ta mig till kontoret innan ett frukostwebbinarium började. Kul med nya intryck som start på dagen även om det var väldigt tidigt. Sedan fortsatte dagen i rasande fart med möten och samtal. Under dagen började jag ana ugglor i mossen och fick konsultera mina medarbetar. Det visade sig att chefen fyllde år vilket jag inte visste något om. Så något storartat firande hann jag inte ordna men jag hann i alla fall gratta honom med en fika.

På eftermiddagen när jag trodde jag hanterat alla knepigheter upptäckte jag ett misstänkt mejl. Kunde först inte avgöra om det var nätfiske eller bedrägeri men anmälde förstås enligt vårt säkerhetssystem. Det visade sig vara korrekt då det var ett test som företaget skickar ut ibland för att se att vi är uppmärksamma. Ganska otrevligt när man får många andra konstiga mejl som är på riktigt. Tyvärr hann jag inte mer än lämna kontoret innan jag upptäckte märkliga mejl i min privat mobiltelefon. Jag är så trött på alla som försöker luras och bedra. Även om de inte kommer åt mig eller mina intressen så stjäl de min tid och min energi.

I morgon ska jag jobba hemifrån, så då kan jag få sova några minuter längre, vilket jag ser fram emot. Men innan dess blir det lite tv-tittade eller annan lättsam underhållning.

 

Lång dag som avslutas med AW

Även i dag behövdes en tidig morgon för att hinna undan något innan alla möten började. Hann dessutom bara slänga i mig lite frukt till lunch. Hela eftermiddagen hade vi avdelningsmöte. Vi brukar ju träffas fysiskt några gånger per år och nu saknar vi varandra galet mycket. Det hela avslutades med AW via Teams. Vi var ganska få som deltog men det var väldigt trevligt. Tyvärr hann klockan bli halv åtta innan de sista lämnade och då var jag både matt och hungrig.

Vissa veckor behöver man verkligen inga fritidsintressen. Det räcker med att få sitta en stund i fåtöljen och lösa korsord. Det är en hyfsat bra trötthetsmätare. Ju piggare jag är desto svårare klurigheter klarar jag av. Är jag alldeles för trött fixar jag inte att lösa klart. När jag skriver fel siffror i sudokun är det dags för semester. Nåja, en ungefärlig skala men ändå något att vara uppmärksam på.

Inom kort ska jag dock ändra på denna situation och återuppta mina intressen. Snart, snart, snart.

Rivstart på veckan

Så rivstartade veckan. Jag började jobba redan vid sjutiden för att hinna med några saker innan dagens alla möten började. Det ena mötet avlöste det andra och där emellan gick telefon varm. Så ringde tandläkaren och bad mig komma in på eftermiddagen. En snabb lunch framför datorn, sedan några möten till innan jag slängde mig i bilen och for till tandläkaren. Allt gick bra, nu har jag en hel tand igen, och full fart hem till datorn och nästa möte. Strax före sex var alla möten klara och jag kunde ha en sista telefonavstämning med chefen.

Sen… kunde jag ta tag i alla mejl och min att-göra-lista. Insåg att jag var tvungen att ta mig till jobbet för att skriva ut och scanna ett dokument och hämta en laddare. Så in i bilen igen, för att upptäcka att bensinen nästa var slut, så det blev ett depåstopp vid macken. Trots den sena kvällstimmen, fanns en kollega på jobbet och vi fick en bra pratstund. På vägen hem stannade jag och köpte en korv, bara för att jag behöver en paus.

Det var otroligt klokt av kroppen att vilja sova så mycket i helgen.

 

Skamsna kollegor

Måndag igen och jag har jobbat på kontoret idag. En sommarjobbar gjorde entré, jag ville hälsa även om det inte är jag som är handledare. Tanken var även en gemensam lunch men precis när vi skulle gå, så behövde jag ta ett samtal. Planen var att ha kontakt och att jag kunde anslut till lunchen senare. Mina kollegor skulle ringa och meddela lunchrestaurang. Men det gjorde de inte. Och de svarade inte heller när jag ringde. Ingen fara alls och jag tog en snabblunch på närmaste restaurang. Jag har sällan sett så skamsna kollegor när de kom tillbaka. Jag överöstes av ursäkter. De behöver verkligen inte skämmas men det kan jag lova att de gjorde.

Lyckades hinna till sportbutiken och lämna tillbaka sovsäcksöverdraget som jag köpte i fredags. Nej, det blev inte rätt så då är det bäst att returnera varan. Jag har hittat andra varianter på nätet så det blir e-handel denna gång.

För övrigt funderar jag lite över TV4. Någon verkar numera ha som heltidsjobb att avskeda tv-personligheter som beter sig på ett orimligt sätt. Kanske är läge att fundera innan man tar in vissa personligheter. Eller jobba lite förebyggande kring etik och moral. Bara en tanke från lilla mig.