Lördagstankar

Morgonkaffet smakar gott och jag njuter av min lördagsmorgon. Ingen snö utanför fönstret och lagom varmt och gott inomhus. Det har varit en hängig vecka och desto större glädje att må bra igen.

Det har förstås inte varit tid för nöjen den här vecka, enbart fokus på att låta kroppen ta hand om sig och försöka bli av med infektionen i njurarna. Jag kan inte göra med än att vara snäll mot kroppen och det försöker jag vara; vila, dricka mycket vatten, äta nyttigt och lyssna på kroppen. Och försöka att inte tänka på allt som borde ha blivit gjort.

Julklapparna är ju inte heller inhandlade. Böcker är förstås beställda men det mesta står kvar på listan att inhandla. Och jag vet inte när men det lär väl ordna sig. Julkorten behöver jag fixa i helgen, tänker jag.

Ikväll blir det i alla fall nöje. Jag har en teaterbiljett. Det känns helt ok och jag har bestämt mig för att gå. Jag var ju på teater förra helgen teaterbesökarna var skötsamma, många trippelvaccinerade och det var lätt att hålla avstånd och undvika mingel. Själv får jag vänta på tredje dosen.

Däremot är jag nöjd över att jobbet ställt in både luciafirande och julkalas. Där hade vi inte kunnat hålla avstånd. Vi är så många som längtar efter att ses att kramar är omöjliga att stå emot. Nu slipper vi det dilemmat.

Idag har jag insett att jag nog ska unna mig att byta mobiltelefon-abonnemang. Med en gammal telefon var det lättare att hålla nere dataförbrukning. Nu är det svårt och jag tänker att det är värt några extra kronor för att få vara mer fri. Jag har ju råd, så varför snåla? Det är väl en fin julklapp till mig själv.

Å andra sidan är jag bra på presenter till mig själv. Har precis bokat en extra hotellnatt nästa helg, åtminstone en av böckerna jag beställt är till mig själv och jag har bestämt mig för att en ny handväska i present till mig själv. Eller så avstår jag.

Lördagstankarna virvlar och snart borde jag själv virvla in i duschen och sedan åka till jobbet. Verkligheten väntar på mig.

Utanförskap

Sedan länge är min privata mobil helt kass och borde bytas ut. Av någon anledning skjuter jag på det. Det går ju att ringa och svara och jag har tänkt att det borde räcka. Men det gör det inte, har jag upptäckt. Härom veckan slutade kameran att fungera. Jag tänkte att det innebär att jag tex inte kan vara med i gemenskapen i sociala medier och dela bilder, trist men det går ju att överleva. Men så insåg jag hur svårt jag hade med vissa köp. Vi köp via internet och bankid behöver jag ibland fota QR-kod vilket jag inte kan. Jag har även problem med vissa appar. Idag hittade jag parkeringsplatser men inga automater och utan app kunde jag inte betala. Det är bara några exempel.

För min del är det inget problem – det är bara att köpa en ny telefon, men det fick mig att tänka en hel del på utanförskap. Alla har inte mobiltelefoner eller kan hantera dem. Andra har inte möjlighet att skaffa mobil under vissa perioder. Oavsett orsak så hamnar man rejält utanför samhället och kan inte delta. Jag har nog tänkt att de brukar finnas alternativ men dessa försvinner allt mer.

Jag lever dessutom utan swish och det börjar också blir väldigt svårt. Det går men jag anar att det enbart är en tidsfråga innan jag måste acceptera att ansluta mig. Åtminstone om jag vill vara med i den sociala gemenskapen.

Tekniken är bra, jag gillar den men jag tror att vi i samhället behöver se upp, för att inte lämna människor utanför.

Högmod

Efter en lång kväll som IT-tekniker skrev jag ett inlägg om hur sur jag varit men hur väl jag lyckats med att fixa både jobb-mobilen och datorn. Och så bra jag skrev. Men det lyckades jag trolla bort på något sätt. Nej, högmod har aldrig varit att rekommendera.

Nu är jag nere på jorden igen. Inget mer försök till skryt. Däremot bjuder jag på en bild från i somras, en bild som jag äntligen fått över till nya datorn.

Problem ger vana

Var lite sen till datorn i morse och blev lite irriterad när allt inte startade upp snabbt och smidigt. Efter felsökning insåg jag att det är internetuppkopplingen som felade. Tog fram den privata mobiltelefonen och fick fram information om att hela stadsnätet låg nere, men att det skulle åtgärdas under dagen. En hel dag utan uppkoppling gör det synnerligen svårt att jobba hemifrån.

Anslöt till möte via app i mobiltelefonen. Det fungerade en stund sedan krånglade allt igen. Kom på ytterligare ett sätt att ansluta till mötet så att jag åtminstone kunde höra vad som sade. Den privata telefon la av men jag har ju jobbmobilen. Men när jag skulle ringa in till ett möte så hade jag inte rätt pinkod. Ja, så här fortsatte det under dagen. För bara något år sedan hade man blivit både stressad och superirriterad om en teknik fallerade. Numera är man ganska van att felsöka, hitta nya lösningar, hitta olika vägar framåt. Även alla dessa appar och annan teknik har utvecklats vilket gör et möjligt. Det är inte kul när saker krånglar men på olika sätt är det ändå möjligt att göra sitt jobb. Men det tar av min dyrbara tid.

 

Vandring – Maglebjär till Bjeveröd

Sliten efter en hård natt och trötta ben efter gårdagens vandring, blev det dags att packa ihop för vandring längs Skåneleden mot Fulltofta strövområde. Det första som händer är att telefonen inte fungerar. Jag hade tänkt lägga ut bilder på instagram för att andra ska ha koll på var jag är, som en säkerhetsåtgärd, men det gick inte. Jag kunde inte heller kolla väderprognos. Detta, och bristen på vatten, irriterade mig ganska mycket så jag var inte på mitt soligaste humör.

Humöret blev bättre av att få gå. Vissa delar var vackra men det var några trista passager med. Det var en hel del vandrare ute, på dagsturer, och det är trevligt att få en pratstund. Tog mig till Onsvalakällan för en paus och det var verkligen skönt att få vila fötterna. Inser att mina billiga kängor inte är riktigt bra. De passar för kortare turer men inte för längre och med tung packning. Vid vindskyddet fanns det gott om skogsmöss som kom fram och hälsade.

Fortsatt genom vackra landskap, delsvis ganska raka vägar fram till Bjeveröd som ligger i norra delen av Fulltoftas strövområde. Det var så skönt att komma fram till vindskyddet. Där fanns utedass och vatten, ca 200 m från vindskyddet, vind en lite damm. Kvällssolen sken så ljuvligt, inte jättevarmt men det lockade många till området. När solen gick ner blev det mer fuktigt och ganska kallt. Bara att krypa ner i sovsäcken i vindskyddet. Och ja, även här fanns skogsmöss och jag kan erkänna att jag inte alls uppskattar deras sällskap. Några timmars sömn blev det i alla fall och det är jag tacksam för.

Här kan man läsa om efterföljande vandringar: Vandring Fulltofta, Vandring Vattenriket.

Framtidsdrömmar

Saker jag ska göra när jag någon gång i framtiden får fastanställning och lön:

• Gå till optikern, göra en synundersökning och skaffa alla de glasögonpar jag behöver (progressiva, terminalglasögon, läsglasögon och solglasögon).
• Köpa ny dator
• Köpa ny mobiltelefon
• Gå en kvällskurs i något kreativt där händerna får agera
• Börja leta efter mitt drömradhus

 

Norrköpingshelg

Det blev en riktigt skön helg i Norrköping, trots det gråtrista vädret. Under lördagen blev det promenader och museibesök och ett avslutande teaterbesök, vilket jag redan skrivit några rader om här.

Söndagen blev lugnare då jag efter en god hotellfrukost, satt på rummet och pluggade. En kort promenad till konstmuseet blev dagens höjdpunkt. Ett museum behöver inte vara stort, men innehålla många godbitar ändå. Vid mitt eftermiddagsfika gjorde jag misstaget att slå in fel kod på mobilen så att den låste sig helt. Usch och fy. Det är sådant som ger mig stresspåslag eftersom telefon bla används för att visa tågbiljett mm. Jag skyndade tillbaka till hotellet och dator för att kunna lösa problemet och det gick galant. Det var inte så svårt att hitta puk-koden, som jag trott. Hann även plugga lite mer innan jag tog tåget hem. Skönt att få se något annat under en helg men samtligt är det alltid skönt att få komma hem igen. Skolböckerna väntade.

I lördags skrev jag bla om några skillnader vid teaterbesök, som jag upplevde mot de teaterbesök som jag är van vid. Nu efterhand har jag reflekterat över ytterligare en skillnad: Avsaknad av parfym. Att gå på Dramaten eller Stadsteatern en helgkväll, kan vara som att gå in i en parfymbutik. Många görs sig festfina och snålar inte med parfymen. Det upplevde jag inte alls på samma sätt i Norrköping. Folk var finklädda doften var mjuk och neutral, dvs inte utstickande och irriterande. Det här tycker jag är intressant utifrån två olika perspektiv:
1) Vad gör att bruket av parfym skiljer sig åt?
2) Varför upptäckte jag inte avsaknaden av parfym direkt?

Tekniktönt

Oj, vilken tomte jag kan vara. På pendeltåget hem ikväll, påpekade en medpassagerare att jag hade lampan tänd på mobilen. Jag visste inte ens att jag hade en lampa på mobilen, än mindre hur jag skulle stänga av den eller hur jag fick igång den. Den mycket hjälpsamme mannen, och stilige kan jag tillägga, fick visa mig. Fy Fabian, så pinsamt. Tackade ödmjukt och pratade med mannen en stund. Han var både trevlig och förstående.

Sådana medmänniskor beundrar jag. Tack mannen!

Borde ta hand om tekniken

I helgen tog jag tag i en hel del nödvändigheter, sådant jag skjutit upp en längre tid. Ett område var min tekniska kommunikationsutrustning. Jag beställde bla ett ny mobiltelefon och nytt SIM-kort. Nu allt kommit och jag borde sätta igång. Men orken tryter. Känner att jag kommer att skjuta upp det igen.

Jag är inte intresserad. Jag vill att det bara ska fungera. Jag har inget driv att läsa instruktioner, göra installationer etc. Jag vet att jag måste byta mobilabonnemang, jag vet till vad och hur jag ska göra men känner ingen brådska. Så jag väntar till helgen då jag kan göra det i lugn och ro.

Då ska jag även byta bredbandsabonnemang vilket jag också borde gjort för länge sedan. Och förnya något ytterligare abonnemang som jag inte ens kommer ihåg varför jag måste ha. Avskyr att det ska vara så mycket att hålla reda på.

Och jag avskyr även att jag skjuter upp saker.