Det blir bättre

Gårdagen blev en utmaning för mig. Vaknade med huvudvärk som utvecklade sig till migrän. Det påverkar hela mig och jag fick ligga på soffan under förmiddagen och lyckligtvis kunde jag sova några timmar. Under eftermiddagen behövde jag vara med på ett möte men sedan sova jag hela kvällen ingen. Det var något i kroppen som inte var bra.

I morse vaknade jag piggare och drog gång dagen. Klädd i vit blus tog jag med mitt morgonkaffe i en alldeles ny travel-mugg. Snuttade på kaffet och kände något vått, torkade, tog en klunk till och muggen läckte som ett såll. Det var kaffe över hela mig. Jag skyndade mig att stänga av webbkameran så att inte alla såg eländet och bytte snabbt om. Urusel start på arbetsdagen. Ja, dagen fortsatte på det sättet och det var väldigt skönt att stänga ner datorn i kvällningen.

Sitter nu och drömmer mig bort under jullovet. Jag reser ju ensam och bör kunna bo på hotell och jag kan ta mig dit tryggt och om jag kan äta frukost med avstånd till andra. Eller är det omöjligt? Roomservice är ju också ett alternativ. Ska i alla fall undersöka vad som erbjuds och om det är möjligt.

Huvudvärk

Självklart kom en huvudvärk mitt i rapportskrivandet. Kan inte avgöra om det är spänningshuvudvärk eller migrän men en stor del av söndagskvällen gick i ett dimmigt töcken. Jag blir så frusterad när inget av mina knep hjälper och värken tar över mitt liv.

Mest av allt blir jag irriterad över att jag inte tar hand om mig själv bättre. Det är högst troligt att jag själv orsakat huvudvärken genom alldeles för många timmar framför datorn i dåligt sittställning. Jag skäms.

 

Att inte ge upp

Kläderna är framlagda och ryggsäcken packad för en femdagarsvandring. När jag gick och la mig igår kände jag mig redo. Det gjorde tydligen inte min kropp. Vaknade med huvudvärk och efter någon stund inser jag att det troligen är migrän. Bara att dra täcket över huvudet och hoppas att det går över snabbt.

Nej, det blir ingen vandring idag. Det är inte första gången jag får ställa in den här vandringen. Det är något lurt, som att livet motarbetar mig, Å andra sidan är ju ryggsäcken redo, så snart kroppen återfår sin kraft igen kan jag bege mig ut. Jag ger inte upp.

Migrän

Två rejäla attacker med migrän eller huvudvärk har drabbat mig den senaste veckan. Den ena var bara några timmar men igår satt det i hela dagen, vilket var extremt jobbigt när man ska coacha och göra sina avslutande presentationer för att bli godkänt på sin kurs.

Det som bekymrar mig mest är att jag inte vet vad som löser ut dessa migränfall. Är det att jag slappnar av efter en stressig termin? Är det massage på nacken som får spänningar att släppa med huvudvärk som effekt? Är det något jag äter? Det brukar vara relaterat till synen men det är jag rätt säker på att det inte är i dessa fall. Tycker att det är svårt att göra analysen på sig själv. Svårt att vara objektiv och desto lättare att känna efter för mycket. Hoppas i alla fall att det tar slut nu. För nu väntar sommarlov och ledighet och med alla mina planer krävs god hälsa.

Energidränage

Jag är så frustrerad eftersom jag inte vet hur jag ska få rätsida på en situation. Det tar all min energi och nu ikväll märks det i migrän.

Igår hade vi möte i ”min” studiegrupp i skolan. Vi träffas via Skype och är sex tjejer. Det går bra och är trevligt. Vi är fyra som jobbar på hårt och driver arbetet, en som är en utpräglad ”doer” men ibland så snabb att det blir missuppfattningar och en som är verkligt analytisk men så tyst att det är svårt med delaktigheten. Det är helt okey med olika egenskaper, att vi kompletterar varnadra. Men igår blev det så himla rörigt. Någon satt på ett buss och kunde knappt prata, dåligt förberedd och vi andra fick ta över personens arbete. Jag tycker inte att det är schysst även om det är hanterbart. Dessvärre, den person som lite leverarat har anmält sig som frivillig som projektledare för nästa projekt.

I morse hade jag ett samtal i mindre grupp med två personer. Vi pratade mycket om hur vi jobbar och vad som behöver förändras. Det var så skönt att känna att vi är fler som driver utvecklingen och har en plan framåt.

Men under eftermiddagen har strulet tagit fart. Vi har en deadline denna vecka och personen som ska göra det fortsätter att leverara något annat än vi kommit överens om. Jag har skrivit flera gånger och varit övertydligt men det blir fel i alla fall. Det är som att budskapet inte går in. Jag känner mig uselt som behöver påpeka igen, och igen, vad som förväntas av oss som grupp och vad personen lovat att göra. Det är ju ändå en uppgift som vi måste få godkänt på. Att missa drabbar oss alla.

Det som tar min energi är att jag inte når fram till en person som saknar insikt i vad hela gruppen kommit överens om och att hennes agerande påverkar oss alla. Visst, vi andra kan göra jobbet men det här kommer inte hålla i längden. Jag måste nå en förståelse men just nu är det brist på idéer. Får helt enkelt sova på saken.

Huvudvärk

Kanske att huvudvärk är kroppen sätt att göra sig hörd, att vilja bli lyssnad på.

Så snart jag lämnat in hemtentan under söndagskvällen satte huvudvärken in. Det är som att när jag började slappna, lät spänningen släppa taget, så framhävdes hur andra spänningar har fastnat totalt i min kropp. Det blev lugn kväll.

Tyckte att det kändes bättre i morse men det tog inte många timmar innan en hämmande huvudvärk tog över mig. En sådan värk där värktabletter inte hjälper. Det har inte blivit mycket gjort idag. Mycket fika men inte ens avkoppling med kaffe hjälper.

Nu härdar jag ut och väntar på bättre tider.

Lucia avklarad

Ytterligare ett kliv närmare jul. Nu är lucia avklarad. För mig som lever med sorg och förlust så är dessa högtidsdagarna en utmaning att ta sig igenom. Men jag tar en i taget.

Igår var jag på ett föredrag som handlar om ”Att vara kapten på sin egen båt” dvs att vara kapten och den som styr i det egna livet. Det handlade om att vara aktiv, att inte vänta in vackert väder utan att agera i alla lägen och inse att det är en del av livet. Det var mycket inspirerande och bra. Det hela avslutades med ett lucia-mingel med glögg, skinkmacka och luciatåg.

Visste inte hur jag skulle se på luciatåg i år men det gick bra. En stor fördel var att de medverkande i tåget var 50+are, dvs jag slapp utsättas för små söta barn. Det var skönsång och blev en trevlig stund.

Passade på att köpa julkort och lite annat innan jag for hem igen och la mig på soffan. Då slog migränen till. Jag var helt utslagen under några timmar. Gissar att det handlar om anspänning som släppte. Det får man kanske räkna med.

Livet försvann några timmar

Vaknade tidigt i morse av en huvudvärk. En värk som snabbt växte och tog över tillvaron. Migrän påverkar mig, slår undan mitt liv under några timmar. Timmar som är borta.

Sakta börjar livet återkomma; synen kommer, dofter och längtan efter en kopp kaffe. Snart vågar jag mig ut igen, för att återupptäcka livet.