Slösar med tiden

Det är nästan som att jag slarvat bort denna dag. Förmiddagen ägnades åt att kolla val till statsminister, lyssna på reaktioner och samtidigt sköta mejlhanering och annan administration. 12.30 var första bokningen med tyst meditation i en kyrka en bit bort. Jag har inte lärt mig meditera än, men jag kämpar på för att få ut mer av det och att vara i vacker miljö är ett knep. Efter meditationen började jag prata med en kvinnan och där rann tiden i väg. Skulle bara säga hej men en timme senare satt jag fortfarande kvar i ett djupt samtal. Härligt!

Gick in i ett närliggande köpcentrum, för att kompletteringshandla. Kollade runt lite efter fynd men det enda som hände var att jag förlorade ytterligare tid av dagen. Å andra sidan, det jag missade enligt min egen planering var att unna mig fika. Kaffe drack jag istället här hemma. Jag har börjat lyssna på ”De osynliga” av Roy Jacobsen som går som radioföljetong i P1. Jag lyssnar via webben och är helt fast i Peter Andersson magiska berättarröst. Perfekt till kaffet.

Nu har jag även lyssnat till P1:s ”Spanarna” vilket inleder helgen för min del. Kanske att jag slösat bort dagen men det är en ledig dag och nu ska jag se till att ta hand om tvätten. Jag känner mig både nyttig av avspänd vilket tyder på en bra dag.

Just nu

Har tillbringar några timmar av eftermiddagen på ett sk miniretreat i en av kyrkorna i området. Det är helt underbara timmar. Kyrkan erbjuder denna typ av retreat några gånger varje termin och jag är en trogen besökare. Dessa enkla träffar under tystad betyder så mycket för mig.

Som vanligt började vi med avslappningsövningar, och sedan fick vi lyssna till en text att ta med oss, om vi ville, under dagen. Sedan är det frihet i vad man vill göra: läsa, tänka, måla, bara vara mm. Jag började med att måla några av de bilder jag fick upp i skallen när texten läses. Det blir inte snyggt men jag vet vad bilderna betyder, vad de vill säga. Att måla är som terapi. Idag valde jag även att läsa en del. Det var så skönt att få läsa annat än skolböcker. Det hela avslutades med meditation. Jag tycker att är svårt att meditera men idag gav det massor av insikt och energi.

På vägen hem kände jag ren lycka. Jag spelade musik på hög volym (i bilen). En av de låtar som kom upp var Thomas Ledins ”Just nu”. ”Just nu – vill jag leva – just nu”. Ja, det är precis så jag känner.

Miniretreat

En soffa, en kopp kaffe och en bra bok är tre goda ting för en skön lördagsförmiddag. Jag sjönk ner i kudden och in i litteraturens värld och där kunde jag stanna länge. Men inte hela dagen då miniretreat stod på programmet.

Retreaten är i en kyrka nära där jag bor och varar bara i tre timmar. Allt sker under tystnad och då kan man bara få vara. Man kan läsa, måla, tänka, vara eller vad man vill. Denna gång valde jag att måla då mindfulness måleri har betytt mycket för mig under vintern. Retreaten börjar med avslappning och det är ju en perfekt start för mindfulnessmåleriet.

Trots dålig kvalitet på papper och färger, lyckades jag i alla fall få fram bilder som betyder något för mig. I övrigt tyckte jag inte att retreaten gav så mycket denna gång. Inga direkt insikter eller tankar.

Men jag är faktiskt inte säker. När jag kom hem, och skulle läsa igen, så var jag så oerhört trött och frusen, som om retreaten tagit all min kraft. Kanske att retreaten ändå gav mig något, en påminnelse om att vila.

Meditation

Skulle vilja kunna meditera. Jag gör försök, alldeles för sällan, och jag tycker att det är svårt. Ibland förstår jag ingenting, ibland anar jag något. Det har hänt att jag trott mig förstå men sedan insett att så lätt är det nog inte.

Idag tog jag en promenad till en kyrka som har gemensam, tyst meditation vissa dagar i veckan. Det kändes bra. Inte så tydliga insikter men ändå mycket hoppfullt. Och några tankar som berikar. Kanske att jag med mer träning, kommer någonstans. Just nu vet jag inte vart, men någonstans.

Miniretreat

Känner mig lättad och glad efter ha tillbringat eftermiddagen på ett miniretreat. Några timmar i tystnad tillsammans med andra kan göra så mycket gott. Avslappning, tid för reflektion och eftertanke och meditation erbjuds men självklart får man göra precis som man vill.

Retreat har kommit att betyda en hel del för mig. Jag har flera gånger kommit på så klara och kloka tankar. Idag fick jag ett ”genombrott” i min meditation. Jag kan inte meditera men jag försöker och idag gav det något. Kanske att jag hittade en nyckel till meditationen, hoppas det.

Retreatet avslutades med musik. En man spelade gitarr och sjöng. Det var otroligt bra. Finstämt, vackert och så känslofyllt. Och det som gjorde det extra härligt är att det inte var någon av kyrkans musiker som stod för musiken. Det var vaktmästaren. En sådan vaktmästare borde alla ha!

Retreat

Har tillbringat eftermiddagen under tystnad. Turebergskyrkan erbjuder miniretreat några gånger per år, och jag uppskattar formen. Det betyder mycket att få dela tystnad tillsammans med andra, att ge sig tid att vara och tänka.

Allt är helt fritt, man kommer och går som man vill. Det inleds med en psalm, sedan går man in i tystnaden. En vägledd avspänningen är en bra start, sedan finns tid och möjlighet att läsa, få en enklare massage (skuldror, nacke, huvud), måla, tända ljus eller bara sitta och andas. Jag valde att skriva.

Redan under promenaden till kyrkan, kom jag på en idé. Den är helt olik allt annat jag skriver och det var väldigt kul. Jag drevs av lusten och allt föll på plats, lekande lätt. Nu står jag inför ett dilemma. Är detta en novell? Eller är det första kapitlet till något längre? Jag är så nyfiken på huvudkaraktärerna. Jag vill veta mer. Och på promenaden hem började berättelsens växa.

Nu har jag egentligen inte tid att påbörja en ny berättelse. Jag har ju så många andra att slutföra. Men jag ska i alla fall skriva rent allt jag skrivit, från handskrift till datorbearbetat, och skriva ner allt bakgrundsfakta om karaktärerna. Då har jag en bra grund att gå vidare med. Om jag vill och orkar.

Retreaten avslutades med en meditation. Det tycker jag är jättesvårt. Jag kan inte meditera. Det ger mig ingenting. Jag begriper inte vad det ska ge. Men jag försöker. Kanske att jag en dag inser meditationens storhet. Om jag bara försöker.

En betydelsefull stund

Det finns en stund som känns väldigt värdefull just nu. En stund vid sjutiden på morgonen. Jag sitter på balkongen, som ligger helt i skugga. Svalkar mig, tänker, blundar och andas. Det är en stund som det tagit mig många år att upptäcka och att uppskatta. Och den finns bara några dagar om året. En stund att ta vara på.

I morse fanns en sådan stund, berikande och bejakande. Lite sen till jobbet men fylld av harmoni. En stund att längta tillbaka till.

Grodan

Befriande lördag

Med två värkande skavsår är det lätt att känna sig begränsad. Jag känner precis tvärtom, de är befriande.

Vaknade med sol i ögonen och tassade ner i köket för lite frukost. Så mysigt att tassa runt, pyssla lite här, pynta lite där och bara glida runt i lägenheten. Det fanns ingen anledning att ge sig ut i onödan. Jag lyckades även unna mig lite qi gong framför tv. Jag har en dvd med sommarkänsla, ett qi gong inspirerat pass som får mig att komma igång och må bra. En utmärkt start på dagen.

Överraskade mig själv med att fixa lördagslunch. Jag är en fika-tjej, och lagar sällan mat. Att känna lusten till lunch hemma, det är verkligen ovanligt. Vad har hänt?

Mätt och glad krånglade jag dock på mig ett par skor för att ge mig iväg till Turebergskyrkan för ett kort retreat. Tre välgörande timmar i tystnad. Temat var ”Enkelhet”. Avspänningsövningar och meditation men det fanns även tid att bara vara. Det fanns frihet att rita, måla, läsa, tänka. Och fika. Helt fritt i kyrkorummet. I stickade tofflor som några snälla tanker stickat för utlåning till oss frusna. Jag mår så gott av dessa timmar.

Resten av kvällen har jag mest legat på soffan med hälarna i luften. Ömsom läst en bok, ömsom lyssnat till tvättmaskinen som pålitligt underlättar min dag. Och jag har ätit jordgubbar men redan glömt vilken vitamin jag ville få i mig. Jag köpte dem med en klok tanke men jag åt dem med lust.

Det är inte bara skavsår som kan vara befriande. Men de har varit en god hjälp idag!