Att hålla ögonen öppna

Uppe hyfsat tidigt för att ta mig in till jobbet. När jag stod på perrongen, och skulle ta upp min frukostmorot, insåg jag att matväskan inte var med. Min fina matlåda som jag kämpat ihop blev kvar hemma. Skyndande in på kontoret för att träffa en kollega. Som inte var där. Ibland har man sådana dagar. När det närmade sig lunch insåg jag att jag bokat in mig på en föreläsning, fick springa ut till en kiosk och köpa något snabbt som jag kunde äta framför datorn. Det fungerar men inte få festligt.

Under eftermiddagen avlöste mötena varandra, utan paus eller mellanrum. Där till fick jag ett special uppdrag: att leta efter ett brev som vi inte visste var det hamnat. Jag fick nyttja hela min list och fantasi. Först visste jag inte ens vad jag letade efter men när jag hittade det, fattade jag direkt. Vi är ju få på kontoret, men många vet att jag brukar finnas där och då får jag specialuppdrag som kräver fysisk närvaro. Det är fantastisk hur mycket information man kan skicka hem till folk genom att scanna eller fota. Så slipper de andra en resa till kontoret.

Nu är det fredagskväll, jag har lyssnat ikapp på P1, både Lantzkampen och Spanarna. Nu kämpar jag med att hålla ögonen öppna. Vågar inte sätta mig för bekvämt för då somnar jag direkt.

Veckorna går så fort

Hej och hå så fort tiden går. Flera av mina medarbetare har påmint mig om att de är lediga nästa vecka pga höstlov. ”Va, är det redan?” tänker jag och ibland har jag nog råkat säga det högt. Det var ju inte så länge sedan det var varmt och skönt.

Att torsdagen snart är över är också svårt att förstå. Jag önskar mig fler dagar i veckan alternativt fler timmar per dygn.

Igår försökte jag ta mig till biblioteket men hann inte i tid. Idag kom jag dit men hade missat att ta med mig mitt lånekort. Det var evigheter sedan jag var där senaste men det lär bli ett nytt försök i morgon.Jag har en bok som väntar på mig och en fin lista men böcker jag vill låna.

Idag fortsatte mitt oflyt när det gäller biljetter. Jag fick återigen besked om en inställd biljett till en teaterföreställning. De har ställt in just den föreställning, den dag, jag hade biljett till och eftersom allt annat är utsålt så finns inget annat än att få tillbaka pengarna. Surt. Extra surt eftersom jag blev av med alla andra teaterbiljetter alldeles nyligen, samtidigt som det i dag kom nya besked som tyder på att fler kan få gå på föreställningarna. Krångel, krångel, krångel och jag är glad att jag inte är försäljningschef eller sitter i biljettkassan.

Ikväll ska jag göra en matlåda. Det tillhör ovanligheterna i mitt hem, nästan som en extraordinär händelse. Jag ska till kontoret i morgon och den restaurang som finns i huset är stängd på fredagar. Det finns förstås väldigt många restauranger i närområdet men det är sällan vi hinner, eller vill, gå dit. Därav behöver jag ha med mig mat.

Lilla gumman

Vissa morgnar förlorar jag mig i praktiska frågor, tiden rinner iväg och jag får skynda iväg till kontoret. Jag passerar bl.a. ett åldersdomshem och med solen brukar gubbarna komma ut. Idag satt en farbror och njöt och ropade glatt ”Hallå där lilla gumman!”. Jag stannade till och bytte några ord. Det krävs inga långa diskussioner och att stanna till, se på dem och säga några ord brukar göra dem glada. Så det gör jag.

På företaget där jag gör mitt exjobb har de inte fasta klämdagar. Några jobbade idag men inte alla. Någon valde att jobba halvdag. Eftersom jag glömde min matlåda hemma var min plan att inte sitta hela dagen utan skynda hem för att äta. Men återigen glömde jag tid och rum och vips hela dagen gott. Åh så hungrig jag var när jag kom hem.

Det blev en skön kväll först med en bra bok och sedan Let´s Dance på TV. Och nu ska lilla gumman sova.

 

Matlådor

Jag är verkligen urdåligt på att göra matlådor. Jag ser det nu när jag behöver ha med mig matlåda varje dag. Jag har några få rätter som jag gör om och om och om igen. Jag har redan tröttnat. Min paradrätt – omelett – fungerar inte i matlåda. Jag behöver klura ut något klokt system för att få detta att fungera.

Några saker har jag testat: mathavre och matvete. Jag har haft det i sallad och som kall rätt. Mathavre går bort helt. Det luktar som att äta havregryngröt med sallad. Matvete går bättre men det är ingen favorit.

En annan notering är att jag skulle behöva en litet mellanmål till eftermiddagen. Detta gäller särskilt de dagar då jag har med mig sallad i matlådan. Jag hinner bli jättehungrig innan det är dags att gå hem.

Det är många rutiner som måste falla på plats.

Packar inför en intensiv dag

Packar min ryggsäck. Det är nästan som att jag ska på utflykt. Jag packar ner alla jobb/pluggsaker såsom dator, telefon, anteckningsböcker, pennor, papper, kalender mm. Samtidigt förbereder jag matlåda, en flaska mineralvatten, kexchoklad och frukt. Allt som kan tänkas behövas för att motverka en energidipp.

Imorgon ska jag ut på anläggningsbesök i mitt exjobb. Jag ska göra 6-8 intervjuer vilket innebär att flera kommer att göras utan paus emellan. Därav kan en banan var en nödvändighet. Tyvärr har inte alla personer kunnat när de var inbokad. Den första intervju börjar därför redan kl. 07.15 vilket är extremt tidigt för mig. Det blir en tidig avfärd hemifrån.

Jag är inte orolig men inser att det kommer att bli tufft. Det område som jag undersöker är inte helt okomplicerat. Det är många som har mycket att säga, än mer att tycka. Eftersom området är nytt för mig, innebär det även en hel del nya begrepp att hålla ordning på. Jag är säker på att det kommer att gå bra, men som sagt, kaffe och energi lär behövas. Jag gillar verkligen det här uppdraget och totalt sett det ger massor av energi, även om vissa dagar blir långa.

Framsteg med förhinder

Jag var så stolt igår kväll när jag lagade till en god matlåda att ha med till jobbet.
Jag var så stolt i morse när jag kom upp i tid, lagade frukost och satt ner och åt innan jag gick till jobbet (sällanhändelse)

Jag var så besviken när jag satt på tåget in till jobbet och insåg att matlådan ligger kvar hemma i kylen.

Vackra ambitioner men och så svårt att skapa nya vanor.