Bokåret 2022

Det finns många olika sätt att summera ett år och ett av dessa är att summera årets läsning. För mig blev det 136 lästa böcker under året vilket är ett nytt rekord.

Min ambition är att läsa lika mycket av svenska författare som utländska men statistiken visar att 53% av de böcker jag läst är av svenska författare. Tyvärr har jag ingen statistik över vilka länder/världsdelar de utländska författarna kommer i från. Jag försöker få till en bredd men det är svårt.

Jag har även en ambition att läsa lika mycket av kvinnliga som manliga författare och det är jättesvårt. Trots att jag försökt, kämpat så är det även en överviktigt för kvinnliga författare som står för 55%.

Tyvärr klarar jag inte av att utse bästa läsningen för året. Det en hel del bra böcker, som är bra på väldigt olika sätt.

Nu ser jag fram emot ett nytt, intressant läsår.

Annons

Halva läsåret har gått

Halva året har passerat och jag vill förstås göra en liten avstämning i hur det ligger till med mitt läsandet. Statistiken avger att jag läst 62 böcker hittills. Av dessa är 58% av utländska författare. 56 % av böckerna är skrivna av kvinnliga författare.

Den stora nyheter är att två reportageböcker toppar mina läsupplevelser: ”Tills alla dör” av Salihu Diamant och ”Cykelbudet” av Anders Teglund. Det är både väldigt välskrivna och intressanta. ”En bokhandlares dagbok” av Shaun Bytell ligger också bra till och även den är dokumentär.

Andra höjdpunkter är ”Vinternoveller” av Ingvild. H. Rishöi och ”Ett helt liv” av Robert Seethaler. Båda är korta till omfånget vilket kräver mer av författaren än läsaren. Riktigt fina pärlor.

Sommar och semester är härliga tider för läsning, på balkongen, en parkbänk eller i ett vindskydd så det ser jag fram emot.

Läsåret 2018

Någon gång i höstas blev jag intresserad av mina läsvanor, ur ett statistiskt perspektiv, vilket ger en inspiration att sammanfatta 2018 som läsår.

• Under året har jag läst 85 böcker (exkl kurslitteratur). Målet var 52.
• 58% är av svenska författare vilket kan jämföras med 2017 då 41% var av svenska författare. Total för åren har jag läst 51% av svenska författare.
• 55% är av kvinnliga författare vilket kan jämföras med 2017 då jag läste böcker där 57% var av kvinnliga författare.

Det skiljer sig en del mellan året. Eftersom jag bara har två år att jämföra med så behöver jag fortsätta föra statistik för att se trender. Kanske att jag borde registrera fler områden exempelvis genre, ursprungsland mm.

Jag har ännu inte bestämt om jag ska ha något särskild läsutmaning för 2019. Jag ligger lite efter i mitt projekt ”50 innan 50” så det får gå i första hand. Men någon rolig läsutmaning för året bör jag kunna hitta.

Läsåret 2017 och framtiden

Inför årets start hade jag en tanke om att det vore rimligt att läsa en bok i veckan i genomsnitt dvs 52 böcker på ett år. Det var en inriktning/ambition mer än ett mål. Resultatet blev 61 lästa böcker.

De böcker som gjort störst intryck på mig:
• Känslan av ett slut av Julian Barnes
• Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr
• Nocturner av Kazuo Ishiguru
• En engelsk gentleman av Jane Gardam
• Störst av allt av Malin Persson Giolito

Av detta kan jag konstatera att även om jag läser en del feelgood-romaner, så är det inte de som fastnar i hjärtat. Jag brukar även säga att jag främst läser samtida svenska författare, vilket snart inte längre är sant.

Nu ser jag fram emot 2018 som bokår. Tänker att samma genomsnitt, som för 2017, i bokläsning är rimligt dvs 52 böcker bör jag kunna läsa på ett år. Jag behöver dock tänka mer på mitt projekt- 50 innan 50 – där jag ska läsa 50 böcker från min bildningslista innan jag fyller 50 år. För att nå målet bör jag läsa 16 böcker under 2018 (eftersom jag redan ligger lite efter min plan).

Nytt mål för 2018 är att jag inte ska köpa några nya böcker. Jag ska låna på biblioteket, läsa de jag redan äger eller köpa på loppis eller antikvariat. Det ska gynna både miljön och min egen ekonomi. Det här borde jag börjat med för länge sedan, så det är hög tid. Nu börjar jag!