Olika perspektiv

Vad händer egentligen i Norge under tiden för andra världskriget? Eftersom jag inte var särskilt historieintresserad under min skoltid, så kan jag bara de stora dragen. Och i vuxen ålder är det inte årtal och orter som intresserade mig utan snarare drivkrafter och personliga öden. Det är ett intresse som väckts av några av de romaren jag nyligen läst.

Av ren slump har jag fått chansen att läsa olika romaner på temat den senaste tiden. Roy Jacobsens ”Vitt hav” tar upp ämnet och efterföljen ”Fartygets ögon” utspelar sig 1946. Elisabet Nemerts roman ”Vargarnas tid” tar också en tur in i ett nazisttätt Norge. Elin Olofsson ”Krokas” utspelar sig i Sverige 1949 och visar på att mycket av krigets ovisshet levde kvar länge. Alla är fiktiva berättelser och ingen av dem ger en helhetsbild av historien. Däremot ger de mig olika perspektiv på händelser, vilket gör att jag kan både tänka och gräva vidare.

Här tycke jag att litteraturen har en viktigt roll. Berättelserna ger inte svar men de hjälper mig att ställa de rätta frågorna, inspirerar mig att söka information. Jag ser även böckerna som en konversationsöppnare för att börja tala om viktiga ämnen och något som kan vara utgångspunkt för samtal. För min del är det en fördel att inte ha en enda jättebra bok, utan att få läsa berättelser med olika utgångspunker och där karaktärerna har olika förhållningssätt. Läsandet ger mig mycket.

Tankar om lästa böcker

Numera skriver jag om alla böcker jag läser, både bra och dåliga läsupplevelser, här på bloggen. Det är ett bra sätt att samla ihop tankarna om hur jag upplevt boken. Det är även riktigt roligt att gå tillbaka och läsa om vad böcker jag läst och vad jag tyckt. Det är faktiskt så att jag kan ångra att jag inte började tidigare.

Tänk alla böcker jag läst genom åren. Några minns jag, andra inte. Jag har ingen möjlighet att återskapa något lista över lästa böcker. Det är lätt att vara efterklok. Om jag kunde, skulle jag redan som barn fört statistik över lästa böcker. Det hade varit kul att kunna gå tillbaka och se vad jag läst. Detsamma gäller faktiskt teaterpjäser. Jag skriver om de jag ser nu men har kan inte återskapa historiken.

Minns när man var ung och spara biobiljetter. Någon gång under livet såg man de små lapparna som skräp och därmed försvann även den dokumentationen. För mig är film inget stort intresse, så det gör mig inte så mycket att missa den statistiken men jag kan ändå tycka att det fanns något fint i att jag som barn började samlandet. Så fint det hade varit att föra bok över lästa böcker.

Funderar nu över hur jag själv kan uppmuntra unga att skriva ner vad de läst.

Om läsande

Att läsa många böcker är en del av att utveckla mitt skrivande, en del av min avkoppling och ett sätt att utveckla mig själv som människa. Det är inte alltid jag kan unna mig långa lässtunder men sommartid är en bra tid bör läsande.

För något år sedan vill jag har lite koll på att läsa böcker av både svenska och utländska författare och av både manliga och kvinnliga författare. Jag tror att det berikar mig att ha en bra blandning och balans i läsandet. För att hålla koll, för jag statistik. Det ser inte så bra ut i år. Det är hög tid att skapa bättre balans. Av de 53 böcker jag hittills läst i år är 45% av svenska författare men hela 70% av böckerna är skrivna av kvinnor. Jag behöver få in lite mer manligt perspektiv i läsandet! Jag behöver tänka till, när jag väljer böcker för att få en bra blandning.

Å andra sidan vill jag inte vara för hård mot mig själv. En del av läsandet är för avkoppling och då är det skönt att bara kunna ta en bok och läsa av lust.

Statistik visar verkligheten

Min egen upplevelse om hur jag läser är tydligen inte helt överensstämmande med verkligheten. Idag har jag kollat lite statistik över böcker jag läst under 2017 och 2018. Jag trodde själv, att jag läser betydlig fler böcker av kvinnliga författare och att jag läser mest av svenska författare.

Statistiken visar att av de 120 böcker jag läst under perioden har 45% varit av manliga författare och 55% av kvinnliga författare. Under samma period har fördelningen mellan svensk och utländska författare varit 50% / 50%. Det är således betydligt jämnare än jag kunnat ana. Det är dock skillnader mellan åren och kanske att jag skulle ha behövt kolla under längre period.

Jag trodde även att jag läser mest av manliga författare bland de utländska. Det stämmer men enbart liten övervikt: 53% manliga respektive 47% kvinnliga författare bland de utländska författare jag läst. Bland de svenska författarna är kvinnorna i majoritet i min läsning: 64% kvinnliga respektive 36% manliga författare. Det överraskade mig lite eftersom jag trodde övervikten var värre.

Det är kul att överbevisa sig själv, framförallt nyttigt att stämma av magkänslan med verkligheten ibland.

Bakgrunden och inspirationen till denna koll, kommer från ett inslag i Babel om hur vi läser.

Tvivel

Ibland tvivlar jag på att mina idéer är bra. De senaste dagarna har jag tvivlat på mitt läsprojekt 50 innan 50, där jag vill läsa sådan böcker som jag önskar att jag redan har läst men sällan tar mig tid att läsa. Jag ser det som ett bildningsprojekt. Det handlar om klassiker, kända verk, viktiga verk mm.

Under den senaste veckan har jag kämpat med två böcker som jag läser parallellt. Dels läser jag ”Äcklet” av Jean-Paul Sartre, dels lyssnar jag på en ljudbok ”Processen” av Franz Kafka. Det är inga lätta böcker. Jag känner mig tyngd. Jag har svårt att fokusera, läser bara en liten stund åt gången. Jag glider in och ur texten. Jag dricker massor av kaffe.

Under mitt lilla projekt, hittills, har jag hittat en del guldkorn. Jag har även förfasats över vissa böcker som  jag tycker är otäcka. Jag var inte riktigt beredd på alla hemskheter som beskrivs i de böcker som beskrivs som klassiker. Måste fundera lite på vad det betyder. Är annat jag läser ytligt? Kan man skriva djupt utan att beskriva hemskt?

Som person är jag långsiktigt och jag ger inte upp. Inte ens dessa tvivel kommer stoppa mitt projekt. Det kommer dock att krävas mer kaffe. Och kanske även praliner, smågodis eller annat som ger kroppen energi till läsandet.

 

Spontan bokcirkel

Satt med näsan i boken när jag åkte pendeltåg härom kvällen, helt uppslukad av historien. Vi satt tre på rad, tre mitt emot och på andra sidan gången satt ytterligare fyra personer. En man snett emot mig försökte få min och ”grannens” uppmärksamhet.

– Ni läser samma bok, säger mannen. Vi tittar upp. Fler reagerar.
– Jag ser ju, det är samma bokomslag. Måste vara en bra bok. Leenden sprids bland oss passagerare.

Så börjar vi berätta, kvinnan och jag som läser ”Blekingegatan 32”. Vi berättar om historien. Mannen ställer frågor. Paret mitt emot viskar till varandra om sina böcker men kommer snart in i samtalet. Fler håller upp sina böcker och visar vad de läser. Vi är närmare 10 personer i samtalet. Kanske att fler lyssnar. En spontan bokcirkel.

Böcker har varit viktigt för oss människor i många tider, och det känns bra att läsandet fortfarande ger oss mycket. Och det känns bra att vi delar med oss, av våra läsupplevelser och tips. Även en alldeles vanlig torsdagskväll på pendeltåget.

Att sakna en bok

De senaste veckorna har jag knappt hunnit läsa. Först tänkte jag inte så mycket på det. Nu känner jag en saknad som växer sig större, en längtan som växer sig starkare. Jag saknar att ha en bra bok i handen, en historia att sjunka in i och jag saknar lugnet i att läsa.

En av mina lässtunder är på pendeltåget. Drygt 20 minuter i vardera riktning ger skön avkoppling. Jag älskar att läsa böcker med korta kapitel, i korta stycken, som är lätt att avbryta och lätt att komma in i vid varje resa. De senaste veckorna har jag läst annat under pendeltågsresandet och det är en ovan jag har att bryta. Jag behöver mina lässtunder. Som start och avslutning på dagen.

En annan bokstund som jag försummat är precis innan jag somnar. Jag lyssnar på ljudböcker men nu var det ett tag sedan jag hade en bra bok i spelaren. Det är dags att beställa fler ljudböcker och gå och lägga mig i tid igen.

Jag skulle även vilja göra en kortare resa någon helg. Att få läsa på tåg, är ju alldeles underbart. Där kommer jag verkligen in i berättelserna, blir omfamnad av dem utan att bli störd av annat.

Jag saknar mina lässtunder, längtar efter att ta mig an nästa bok. Och det tryggt att veta att det är så lätt att åtgärda. Med lite beslutsamhet så är snart nästa bok redan utläst.