Citymorden

Citymorden av Lars Bill Lundholm är den femte delen i en serie om kommissarie Hake som löser mord i Stockholmsmiljö. Denna gång startar det med ett rån i tunnelbanan och snart anas att det är tre kvinnor som utgör rånartrio. Fler brott begås och det blir många spännande vändningar innan upplösningen.

Det finns ett driv som gör att jag har svårt att sluta läsa. Samtidigt finns en del upprepningar från tidigare, vilket förstås underlättar förståelse men samtidigt blir tradigt. I den här berättelse blir det lite väl spektakulärt för min smak, och möjligen är många sekvenser lite väl inspirerade av andra deckare. Men oavsett så läser jag vidare med god behållning.

Boken kom ut 2014 och jag har uppfattat att det är den sista delen i serien. Å andra sidan har författaren skrivit mycket annat så det finns att välja bland. Några av det böcker jag läst är:
Gamla stan-morden, Kungsholmsmorden, Skärgårdsmorden, Kvinna utan hjärta.

Gamla stan-morden

Gamla stan-morden av Lars Bill Lundholm, den fjärde delen i en deckarserie i Stockholmsmiljö. Boken kom ut 2009, det finns några charmiga tidsmarkörer men det mesta känns igen och berättelsen känns inte alls gammal. I den här delen handlar det om karaktärer i teatermiljö vilket jag uppskattar väldigt många. Ett antal av karaktärerna har tydliga drag från kända personer och det finns en del riktigt roliga namn.

Jag vet inte riktigt hur man beskriver en deckare. Det är mord och mordutredning med många misstänkta och många vändningar. Det är spännande och roligt. Jag gillar den men kan inte riktigt säga vad jag faller för. Karaktärer, miljöbeskrivningar är absolut bra. Men om det är realistiskt eller ej vet jag inte. Men det hindrade inte mig från att sträckläsa. Och nu vill jag helst slänga mig över nästa del.

Kungsholmsmorden

Kungsholmsmorden av Lars Bill Lundholm är en deckare i Stockholmsmiljö. Som jag förstår det kom den ut 2005. Jag minns att jag läste de två första delarna i serien: Östermalmsmorden och Södermalmsmorden i mitten av 2000-talet och jag gillade dem. Nu blev jag sugen att läsa klart serien.

En kvinna hittas död i Kronobergsparken, nära polishuset och ganska snart finns ett antal misstänkta. Polisen går systematisk tillväga och det är inte löst i en handvändning, tvärtom kommer en hel den nya komplikationer. Vi får även följa ett härligt utredningsteam och kommissariens privatliv. Berättelsen är spännande mest hela tiden och Stockholmsskildringarna är härliga. Det är också lätt att inse att tiden går fort. Det finns en del tidsmarkörer som mp3-spelare mm och det är väldigt charmigt.

För mig är det avkopplande läsning och just nu är det precis vad jag behöver.

Kvinna utan hjärta

Kvinna utan hjärta av Lars Bill Lundholm är den andra delen i Lundholm serie av skärgårdsmord. I den första delen ”Skärgårdsmorden” får vi lära känna kriminalkommissarien, hans familj och krets och i denna andra del får vi förstås fortsätta följa arbetet med nya otäckheter i skärgården. Det är en fiktivt miljö i Stockholms skärgård som ändå känns väldigt äkta.

Denna andra del är en mycket komplex historia men många karaktärer att hålla ordning på. Det är spännande både vad som händer i kommissariens yrke men även privat. Det är välskrivet men många oväntade vändningar och det märks att författaren är bra på att skriva dramatik.

Det är ju mysigt med skärgård, det gillar ju jag. I denna del blev det kanske lite väl krångligt och dramatisk men det kanske är så i genren. Jag läser så sällan deckare så det kan jag inte avgöra. Jag gillade i alla fall denna och hoppas på fler delar i serien.

Skärgårdsmorden

Skärgårdsmorden av Lars Bill Lundholm är en deckare i skärgårdsmiljö, typ Stockholms skärgård men ändå fiktivt. Det börjar med att en flicka försvinner och under letandet hittas en kvinna mördad. Det finns gott om misstänkta, många som beter sig underligt och gott om märkliga poliser, precis som det ska finnas i en deckare.

Det är lättläst och något som fångar mig som läsare, inte minst längtan till sommar i skärgården. Det är lite för många karaktärer i mitt tycke, många att hålla reda på med det kanske hör till. För mig är detta en deckare som de flesta andra dvs avkopplande och underhållning.