Söndagspromenad

Att hinna med en promenad mitt på dagen är något jag kallar för lyx. Det händer alltför sällan. Det jag gillar är att jag förutom motionen får se dagsljuset, i bästa fall sol och det är det dessutom inte lika svalt som på kvällarna. Denna lyx fick jag njuta av idag. När jag väl insett att Vasaloppet inte är nästa vecka, och min träningsanalys visade att jag behöver fler långpromenader, så fanns både tid och motivation att ge sig ut på gångstigarna.

Det känns att mars är en vårmånad. Det är nu det börjar. Isen börjar smälta på sjön, det är översvämning på ett gärde som jag passerar och om jag lyssnade nog hörde jag att fåglarna kvittrade vårglatt. Allt skärp som gömts i snön kommer fram, lika så massor av sand och hundarna har många vårtecken att sniffa på. Våren är på väg. Det kan förstås komma bakslag men alla steg framåt är bra steg.

Under promenaden fanns gott om tid för tankar. Jag kunde reda ut hur jag ska skriva om en novell, kom på en idé till en annan novell, började formulera mål för mars och födelsedagspresent till min pappa som snart fyller år. Det är så lätt att lösa problemen när jag är ute och promenerar. Det gillar jag. Det stärker mig.

En annan glad överraskning under dagens promenad är att jag hittade några nya vägar. Jag brukar variera mig men det finns förstås en viss begränsning i närområdet. Idag testade jag en ny väg som jag inte tänkt på tidigare. Det blir bra. Den kan ersätta en extremt tråkigt del av en av mina standardjoggingrundor. Det ser jag fram emot.

För att toppa promenaden så passerade jag även en butik och köpte en kvällstidning med dess glättiga bilagor. När jag kom hem kunde jag således njuta av en kopp kaffe och skvaller i massor. Dagens tidningar har ju inte så mycket av nyheter och intressanta artiklar men det finns ju en del av träningsinspiration och mysläsning. Det är sådant som hör till en slö söndag då jag tar igen mig efter promenaden.