Ett steg närmare ett svar

För en tid sedan åt jag en maträtt som gav mig som små sår och blåsor i munnen. Idag hände det igen. Nu har jag analyserat intag och ser åtminstone en gemensam nämnare: kryddor. Båda rätterna har varit strösslade med kryddor. Dvs kryddorna har inte kokat ner eller stekts utan strötts över när rätten är klar att servera. Det är inte färska örter utan mer som torkade eller rostade kryddor.

Det är i alla fall en tes. Kanske att jag har viss känslighet. Frågan är om det är alla typer av kryddor som blir starka i munnen eller någon speciellt. Är ju inte jättesugen på att testa men vill gärna veta. Eller så är det något annat.

Kryddburkar

Det är med stor förtjusning som jag följt debatten om Santa Marias kryddlock. De har gjort en förändringar av locken som inte fallit kunderna i smaken. Och folk har reagerat, kraftfullt. Det är engagemang! Och jag beundrar Santa Maria som svarat på det sättet dvs tackar för engagemang istället för att gå i försvar.

För mig är engagemanget visserligen förvånande men ändå kul att se. Å ena sidan kan man kanske tycka att det finns annat att bry sig om men å andra sidan visar det här att vi människor bryr oss och vågar visa våra behov. För mig är det även intressant att se vilka som direkt går till bojkott, medan andra hör av sig och får till en förändring. Vissa tar till stororden och versaler direkt, medan andra är mjuka, vänliga och mycket konstruktiva i sin kritik.

För mig personligen är kryddor ingen stor fråga. Jag önskar snarare ännu mindre förpackningar eftersom mina kryddor finns kvar många år efter bäst-före-datum. Å andra sidan, kan jag fortfarande sakna trillingnöten i Alladin-asken! Så visst har även jag ett engagemang för viktiga frågor 😉

Till Sveriges alla kryddleverantörer

Kära kryddleverantörer som förser svenska butiker med förpackade kryddor!

Jag har bara ett liv. De förpackningar som erbjuds innehåller flera livstidsförbrukningar av kryddor. Ändå är bäst-före-datum om bara något år. Mitt enda liv är förhoppningsvis längre.

Mitt önskemål är mindre förpackningar med möjlighet till påfyllnad. Jag önskar ett kryddigare och smakrikare liv utan onödigt resursslöseri.

 

Kryddor

Rensar i köket och inser att jag har många kryddburkar där kryddorna för länge sedan passerat bäst-före-datum. Vad innebär det egentligen? Tappar det av smaken? Eller kan de var behandlade med något som inte mår bra av för lång tid? Hur länge kan man använda kryddor?

Om någon vet, eller har tips om vart jag kan hitta mer information, tar jag tacksamt emot tips.

Minnets goda smak

Kryddor är inte min starka sida. Jag gillar rena smaker men inte salt. Jag gillar att kryddor finns där i maten, lyfter, men de får inte ta över och dominera.

Det händer lite då och då att jag känner smaken av italiensk salladskrydda när jag fikar eller äter ute på caféer. Kryddblandningen kan vara spridd över en sallad, ibland på en smörgås. Det väcker minnen, minnen om en tid då jag själv använde italiensk salladskrydda. Varma, goda minnen. Är det kryddbladningen eller minnet som är godast? Spelar det någon roll?

Senast jag anade smaken av salladskryddan, blev jag en gnutta nostalgisk och frågan förde tankarna vidare till barndomens favoritkrydda ”Aromat”. Det var gott, åtminstone då. Jag inventerade den lokala butikens kryddbestånd och såg till min förtjusning att aromat fortfarande finns kvar. En burk står nu i mitt kök.

AromatSka jag prova? Eller är det kanske bättre att ha minnet kvar. Det goda minnet av aromat, minnets goda smak.