Glad för en kropp som reagerar

Jag är tacksam för en fungerande kropp utan allvarligare fel. Jag är inte så bra att ta hand om min kropp men jag visar åtminstone lite omtanke. Jag röker inte, dricker sällan alkohol men är överviktigt och tränar för dåligt. Att vandra med packning är ett sätt för mig att utmana mig själv samtidigt som jag lär mig mycket om min kropp.

När jag vandrar påminns jag om att jag inte är så stark och vältränad som jag önskar men samtidigt ser jag att jag oftast orkar mer än vad jag tror. Det fysiska är en del men i vandring är även den mentala delen avgörande. Det kan krävas en hel del mental styrka att vara ute i skrämmande oväder, att fortsätta trots att alla krafter är slut och att fortsätta trots smärta och värk.

För min del handlar det om att våga utmana mig men att samtidigt vara klok. Ibland går jag på, bara för att jag har ett mål, oavsett om det är bra eller ej. Jag vill att mina vandringar ska vara stärkande men jag får erkänna att jag ibland sliter lite för hårt på kroppen. Det är något som jag har att jobba med.

Vid min senaste vandring fick jag kämpa med att hitta en bra teknik att vandra i sand. Jag har ingen erfarenhet och jag fattade inte heller hur hård motvinden var mot mig. Jag behöver även ta paus mer ofta än jag gör. Nu i efterhand vet jag dessutom att jag borde sovit bättre innan vandringen samt att jag borde ha ätit bättre mat.

Glädjande är att kroppen säger ifrån. Brister i kosten syntes i blåmärken på kroppen. Att musklerna blev slitna märktes i frossa och att jag gick lite längre än jag egentligen orkade resulterade i illamående. Genom att vila läkte kroppen sig själv. Det tycker jag är väldigt coolt och imponerande. Kroppen reagerar och jag måste bara lära mig att lyssna, helst i tid.

Kroppsönskemål

Vill inte gärna klaga på min kropp. Den förtjänar respekt. Den fungerar bra men jag skulle faktiskt kunna ta hand om den bättre. Jag har dock några önskemål som jag inte är riktigt vet hur jag ska kunna åstadkomma.

Det jag drömmer om är en starkare röst och en snyggare handstil (typ läslig).

Anar att det här är funktioner som går att träna upp men jag vet inte hur. Jag hittar en del om röstträning får sångare och teaterfolk men jag har ännu inte hittat något för mig som bara vill höras. När det gäller handstilen anar jag träning men jag saknar teknik, något som ger förändring.

Känner att jag tagit rösten och handstilen lite förgiven. Det vill jag ändra på. Jag kan mer.

Alla prickar och ränder är jag

Efter ett dygn med extrem trötthet, så lyckades jag ta mig till simhallen innan stängningstid ikväll. När jag bytte om råkade jag se mig i spegeln. Min blick mötte en kropp som är prickig av blåmärken, randig av solstrålar som velat bränna men som mött motstånd hos sandaler, shorts, linne och ryggsäck samt dessutom kan ev något oönskat hårstrå finnas där någon kan ha en åsikt. Men jag respekterar min kropp ändå.

Att den är prickig, randig, påverkad av insektsbett och dessutom operationsärr – det visar bara att jag faktiskt lever mitt liv. Det tycker jag är vackert.

Att någon kan ha annan åsikt, det kan jag inte ta ansvar för. Jag är hel och ren och kroppen fungerar i stort som avsett. Precis som jag får jobba med att respektera och känna mig trygg i min kropp får andra jobba med sina frågor. Var och en tar ansvar för sitt och jag tar ansvar för att min kropp får motion och får sträcka ut sig i vattnet.