Full fart

Här hos mig är det full fart från tidig morgon till sen kväll. På det sättet har året verkligen rivstartat. Det är många möten men framförallt är det väldigt många bra diskussioner. Det tycker jag är väldigt bra och det kommer att ge resultat.Jag älskar att se när andra människor utvecklas och lyfter sig till nya nivåer.

Behöver åka in till jobbet någon dag och funderar på hur jag ska ta mig dit. På kontoret har det vidtagits åtgärder så det är inga problem att hålla avstånd och städa efter sig, vilket gör att det känns tryggt. Risken för smittspridning är om man behöver använda kollektivtrafik och vi är rekommenderade att undvika rustningstrafik om vi inte kan undvika de allmänna transportmedlen. Överväger därför en väldigt tidig morgon. Cykeln är inte särskilt lockande. På något sätt kommer det att lösas.

En fråga som inte har slutat gnaga i mig är min kommande födelsedag. Att jag inte kan fira är klart sedan länge och det har jag accepterat så att det känns helt okej. Men jag skulle gärna vilja göra något minnesvärd den dagen, även om jag inte kan bjuda med andra. Det är supersvårt att hitta något roligt här i närheten. Dels är mycket stängt, dels är det ju en svår årstid dvs få utomhusaktiviteter, särskilt kvällstid. Jag märker att jag sitter här varje kväll och letar alternativ utan att lyckas. Har inte alls gett upp än, men vem kunde ana att det ska vara så här svårt.

Fredagen som var

Det var länge sedan som jag längtade så efter fredagen. Just den här veckan såg jag fram emot helg. Först en helt okej dag på ”jobbet”. Jag trivs med mitt exjobb men jag sitter oftast ensam på kontoret vilket är trist. Under fredagen fick jag i alla fall lunchsällskap men de diskuterade så otroligt detaljerat om kemiska föreningar mm så att jag fattade ingenting. Jag kunde inte komma med en enda klok kommentar. Jag är imponerad av andras arbete, intresserad men jag kan för lite för att konversera. Eftersom företaget har mycket flexibla arbetstider så började folk lämna kontoret vid tvåtiden och efter tre var jag helt ensam. Passade fint att kompensera för den sena onsdagskvällen så även jag gick tidigare. Var hemma en kort stund men hann i alla fall lyssna på P1:s ”Spanarna”. De är alltid lika bra!

Att ta sig från norra Stockholm till Årsta som ligger strax söder om söder, går utmärkt med pendeltåg och sedan buss. Det tar förstås lite tid särskilt när bussen stänger dörrarna och åker precis framför näsan. Sådant irriterar mig, dvs när kundtänket brister. Hann i alla fall fika innan teatern. Det kan var bra med något i magen inför en lång teaterkväll.

Strax efter elva kom jag ut från teatern och skulle ta mig hemåt igen. Så sent går bussar inte så ofta och jag hade otur och fick vänta både på buss och tåg. Känner mig inte van vid att åka pendeltåg sena fredagskvällar då parfymdoften blandas med lukt av vin och öl. Det var inte stökigt men jag undrar om jag var den ende som var nykter.

Man kan tro att man stupar i säng men med en bra pjäs i medvetande så måste man landa innan kan somna. Så skönt att få ha sovmorgon.

Pendeltågstankar

SL och pendeltåg är något som upptar många tankar och diskussioner. Rulltrappsproblemet kvarstår och stationen Stockholm City är fortfarande stängd. Det tarvar en del byten för många människor, att ta sig till stan.

Det som intresserat mig under de senaste är den information som SL ger. Den är nämligen olika, beroende på vem som informerar. De ger olika råd om var man ska byta till tunnelbana och hur man lämpligaste gör sina byten. En del råd är bra men en del är rejäla omvägar. Någon informerade inte alls. Att lita på information känns inte helt relevant. Som van resenär kolla man upp information och olika alternativ. Tycker synd om ovana resenärer och turister. Känns inte rimligt att det ska vara så svårt att ge bra information.

Tågen sägs alltså inte stanna vid stationen Stockholm City. Det är inte helt sant. Av någon anledning stannar vissa tåg där för personalbyte. Jag vet inte vad anledningen är. Men självklart har jag förståelse för att det känns lite nesligt för många resenärer, när tågen stannar med stängda dörrar.

Något annat som hänt är att rulltrapporna tydligen är känsliga för vikt. Om man har tungt bagage, rekommenderas man att ta hiss. Det står personal och informerar så det kan bli lite rörigt.

Ser med spänning fram emot hur detta ska lösas. Och jag hoppas att kollektivtrafik blir en valfråga i landstingsvalet.

Trasslig torsdag

Enligt min fina planeringen skulle torsdagsförmiddagen ägnas åt gemensamt pluggande med en studiekompis, sedan lunch, tid för eget studerande samt en teaterkväll. Det går så där.

Redan före sju fick jag ett sms om att kompisen har sjukstuga hemma hos sig, med många sjuka barn. Något gemensamt pluggande var såldes inte aktuellt idag. Istället har jag försökt felanmäla min hemtelefoni som inte fungerar. Jag vet inte när något hände men det går inte att ringa till mig och jag kan inte heller ringa. Det sprakar och låter konstigt. Jag har testat att byta telefon (om det är om utrustning som krånglar) men det hjälper inte. Mitt telebolag har tider för kundservice. Igår, när jag ville felanmäla, var det stängt. Det går inte att skicka in meddelande. Däremot går det att chatta med dem, dock inte gällande fast telefoni, där måste man ringa. Det är oerhört praktiskt att ringa när telefonen är död!!! Hursomhelst har jag mobiltelefon. Har provat att ringa men hamnar i oändliga telefonköer. Blev tipsad om att ringa mellan 12-14 då det är låg risk för kö, så nu är kön bara ca 30 minuter. Vi får väl se när jag kommer fram…

Mitt egna studerande går inte heller enligt plan. Enligt tidsplanen ska jag skriva kommenderar på två av mina studiekamraters arbeten. Tyvärr har skolan inte lyckas ge med underlaget, så jag kan bara vänta och vänta.

Apropå väntan, har jag även noterat grova problem i kollektivtrafiken med flera olika fel. Det är både stopp och förseningar. Prognosen är att trafiken ska vara igång under eftermiddagen. Jag ställer mig ändå frågan om jag vågar chansa att ta mig in till stan ikväll för teater. Kommer jag dit i tid? Kommer jag hem? Teater är kul men jag är inte beredd att så flera timmar på en kall perrong. Nåja, jag följer trafikutvecklingen med spänning (utmärkt göromål när man sitter i telefonkö).

Nu är min strategi för dagen att sätta mig i soffan med en bra bok och en kopp kaffe. Det brukar inte bli fel.