Ledsen över gamla saker

Inför en kommande ombyggnad av våra vindsförråd, skulle jag idag märka upp mina förråd. Inom kort ska jag även tömma dem. Jag fick dock en liten chock när jag insåg att två av mina småförråd inte längre är mina. Av någon anledning har de tömts och åtminstone ett förråd är upptaget av en annan hyresgäst. Det är alltså inget inbrott utan någon som inte förstått att förråden är mina. Det har troligen varit så länge, då det är väldigt länge sedan jag kolla i dessa förråd. Eftersom jag har flera förråd, är det de andra delarna som jag använder mest.

I förråden har jag haft en del gamla kläder, leksaker, böcker mm. Det är inga stora ekonomiska värden men det betyder mycket för mig. Vissa saker hade jag velat ha kvar, annat gör inte så mycket. Men det är väldigt ledsamt att allt är bort, så många varma minnen.

Har pratat med fastighetsägaren, det går inte att spåra vad som hänt eller när det hänt. Bara att inse att sakerna är borta och att jag aldrig kommer att få tillbaka dem. Det spelar alltså inte så stor roll att klaga, kräva ansvar etc, sakerna går inte att få tillbaka.

Så, idag tänker jag vara ledsen. Imorgon tar jag mig vidare. Jag ska skynda mig att tömma de andra förråden. Oklart om jag vågar ställa ut något i förråden igen, känns ju inte särskilt tryggt efter det som hänt. Vill inte gärna att fastighetsägaren tömmer mina förråd igen.

En annons, ett klick, ett meddelande

Under eftermiddagen satt jag ner en stund och läste i tidningen Vi. Läste några artiklar, tittade på bilder och så fastnade min blick för några annonser; dels för en utställning som jag vill se, dels för en butik som väckte en tanke. Bilden fick mig att tänka på en butik i Malmö som jag gärna besöker när jag är där och det visade sig vara just den butiken!. Det fanns en hemsida som visade deras kläder. Som jag minns det har butiken även en hel del accessoarer och en del inredning. De har kläder i eget märke men säljer även andra varumärken. Klickade runt och insåg helt plötsligt att jag känner igen en av fotomodellerna, som inte alls jobbar som fotomodell. Efter viss efterforskning fick jag fram att modellerna är tjejer som hjälper till i butiken ibland. Det hade jag ju ingen aning om.

Tänk vilken liten spännande värld vi lever i. Den unga kvinnan har jag träffat under en kvällskurs någon gång i tiden. Vi har egentligen ingen kontakt med är vänner i Facebook och kommenterar ibland varandras inlägg. Nu fick jag anledning att skicka iväg ett meddelande. Jag måste ju få veta mer. Butiken är dessutom ganska liten, det finns bara den så jag vet inte hur jag lyckats hitta den men den måste ha fångat min uppmärksamhet med sin unika känsla. Och den måste ju ha signalerat något unikt i sin annons eftersom jag inte alls kommer ihåg butikens namn.

För mig är detta ingen stor händelse men ändå en påminnelse om att osannolika saker faktiskt kan hända, särskilt om man är lite uppmärksam och vågar gå lite nya vägar. Kul, tycker jag.

Hösttecken

Ett säkert hösttecken hemma hos mig är när jag kommer till insikt att det är tid att köpa strumpbyxor. Det krävs en ny laddning inför varje höst och idag var det dags. När jag väl är i affären ser jag så många andra fina plagg som passar för en nystart. Det är så jag ser hösten – som en nystart då man gärna vill ha lite nytt för att känna sig redo. Idag blev det ett par varma byxor vilket också får räknas som hösttecken.

Vaknade alldeles för sent i morse så det blev ingen lugn söndag. Jag gav mig ut i en trist trafik där ingen ville visa hänsyn. Skyndade även till bibblan för att fånga några böcker jag gärna vill läsa. Där var det lite dämpat, sömning precis som gråvädret utanför. Dagens svåraste uppdrag var att hitta tefiter i för engångsbruk dvs tepåse som man lägger löste i. Det är en ny vara för mig, så jag har inte vetat var jag ska leta. Idag hade jag tur och hittade snabbt vad jag sökte.

Hemma igen åkte ullsockorna på, bok, filt och temuggen togs fram och jag gav mig själv en lång och slö inledning på kvällen. Men jag tänker att även det kan vara ett hösttecken. Hösten är en bra tid att kura skymning. Söndagskväll innebär även Svt:s Babel som jag inte vill missa. För mig är det ett program som både ger tips, intressanta perspektiv och massor av inspiration. Det är trevligt.

Ett annat hösttecken är att alla mina linneskjortor känns lite fel och behöver ge plats åt andra plagg i garderoben.  Men det kan jag nog skjuta upp till nästa vecka.

3 aspekter av augusti

Det finns mycket som jag älskar med augusti och här är tre av dem.

  1. Alla vackra människor. När jag är ute, ser jag så många vackra människor. Människor som tar sig fram i lagom takt utan att stressa. Människor som så snyggt bär upp enkla sommarkläder och ser ut att trivas och må bra i sina kroppar. Utslätade anletsdrag, frisk hy och axlar som hänger ner där de ska. Kanske är det sommarens frihet, ledighet, värmen eller annat som gör det men jag tycker om det jag ser.
  2. Att äta ur frysen. Varje höst fyller jag min lilla frys med bär och pajer. Jag är varsam om dyrgriparna och äter med omsorg när jag förtjänar. Tydligen förtjänar jag inte godsakerna eftersom mycket finns kvar. Så här i början av augusti är det dags för tömning. Det blir paj till kaffet, ofta. Än är inte frysen tömd men det är ju tid kvar innan jag ska fylla den igen.
  3. Det är snart höst. Jag är höstmänniska och längtar efter hösten. För mig är det som en nystart, när man kommer igång igen efter sommar och ledighet. Nya möjligheter och ny förväntan. Jag längtar dit och behöver påminna mig själv om att det inte är tid än. Jag behöver påminna mig om att vara kvar i nuet och njuta av sommaren.

August är vackert på många sätt och nu ska jag ta vara på resten av månaden och njuta av dess prakt.

Sommargarderob

Det finns många fördelar med att packa byta garderob två gånger om året. Jag gör det genom att packa ner sommarkläder på hösten, och ta fram vintervarianter. Sedan packar jag upp igen på sommaren igen och får en ”ny” garderob. Det ger variation och kläderna håller länge.

Det finns även nackdelar. När sommaren kommer innan jag hunnit byta garderob, så blir det varmt. Långbyxor passar inte så bra i högsommarvärme. Det är sådant man lär sig… eller borde lära sig.

Vårkläder

Kände mig lite osäker om passande kläder när jag stod vid garderoben på torsdagsmorgonen. Det är vårväder, alldeles underbart men sommarvärmen har inte kommit än.

När jag några minuter senare passerade en skola såg jag en man, förmodad pappa, med ett barn i handen. Mannen har shorts, flip-flops och en liten hatt medan barnet hade långbyxor och gummistövlar. Man blir ju lite nyfiken på hur deras diskussioner gick vid morgonbestyren.

Det är inte lätt att klä sig rätt när temperaturen varierar under dygnet. Men ibland verkar det som att det är annat än vädret som styr våra val. Några flip-flops eller gummistövlar är dock inte aktuellt för min del, varken till skola eller jobb.

Sommargarderoben

Idag var det 23 grader varmt och solen sken så vackert. Det blev kjol, blus och sandaler när jag gav mig ut en stund vid lunchstid. Häromdagen hade jag jeans på mig. Den senaste veckan har jag haft på mig de kläder som alla andra somrar har klassats som sommarkläder. Kollade nämligen på bilder härom kvällen och såg att veckans outfit är det normala för semestertider, enligt bilderna. Denna sommar har varit unik och det har även synts in min klädstil som varit helt fokuserad på tunna, lätta kläder. Funktion har gått före flärd.

När jag drack eftermiddagskaffet på balkongen, tog jag mig tid att njuta. Tänk att jag kunnat sitta på balkongen, utan filt, sedan början av maj. Det är magiskt även om jag kan oroas av orsaken.

På balkongen gick även tankarna till demokrati. Jag läser nu Elin Wägners ”Pennskaftet”. Den handlar om kampen för kvinnlig rösträtt och skrev 1910. Boken är svårläst men väcker tankar. Debatten var het och hård. Förändring tog tid. Några eldsjälar gav inte upp, vilket har en direkt påverkan på vårt samhälle och mitt eget liv idag. Har inte läst klart än, så bedömning kommer senare. Elin Wägner var medlem av Svenska Akademin under några år. Men en sådan här fin dag orkade jag inte alls tänka på De Aderton. Det får blir en annan dag.

Tankar om mode

Var inne i City igår och strosade och kom att reflektera en del över mode. Det första som slog mig var att folk tycks klä sig efter önskan, inte efter väder. Några går i sommarkläder, andra har tagit fram hela höstgarderoben och regnjackorna satt på många kroppar. De var många som gick i tjocka tröjor och några valde även toppluva och halsduk. Jag fick en känsla av att det finns en längtan efter att få ta krympa in i murrig färger, även om det kan bli lite varmt.

En annan aspekt som jag noterade är färger. Det är mycket mörkgrönt i butikerna och det tycks som att en senapsgul nyans är en av de stora modefärgerna. Det känns som att det var ett tag sedan den nyansen var populär. Det jag tänkte på är att den syns även i folkvimlet. Min tolkning är att många redan har satt igång höstshoppingen och det kan ju förstås även vara ett skäl till att börja använda kläderna direkt.

I morse såg jag några bilder från gårdagens Kristallen-gala där den svenska tv-eliten firade årets framgångar. Så många vackra klänningar och kreationer. Samtidigt undrar jag var det stod på inbjudan och vilken klädkod som var tänkt, då variationen är mycket stor. I övrigt är jag totalt ointresserad av Kristallen.

Självklart vill jag vara noga med att jag inte lägger värderingar i vad folk har på sig. Det är upp till var och en. Mina reflektioner är enbart för att se mönster i agerande för att förstå min samtid och mina medmänniskor. Och nu ska jag dra på mig shortsen och löpardojorna och ta mig an dagens utmaningar.

Respektabelt klädd

Min klädstil har fallit till oroväckande låg nivå denna sommar. Normalt sett är jag hyfsat angelägen om att se respektabel ut. Det behöver inte vara superfinklätt och dyrt, men jag tycker att det är trevligast när folk har kläder på sig i ett samhälle. Jag trivs bäst som välklädd. Den här sommar har jag behövt leta fram tunna kläder, för att kunna hantera hettan.

Häromdagen när jag kom fram till simhallen, och såg mig själv i spegeln, undrade jag vad som hänt. Shortsen var luftiga men knappast snygga och t-shirten kändes formlös. Det var skönt men så brukar jag inte visa mig bland folk. Faktum är att jag sällan går i ärmlöst och urringat men även detta har blivit verklighet denna sommar, då vädret styrt.

Nu längtar jag tillbaka till vanliga kläder. Det känns som väldigt länge sedan jag hade långbyxor på mig. Sommarkläder har sina fördelar men jag fördrar att få känna mig klädd.

Världssämst på packning

När jag packade i fredags, var det grått och kallt och väderprognosen visade på ett ganska trist väder som toppade vid 21 grader. I min packning finns svarta jeans, svart kjol, tröjor, sjalar och regnkläder. När jag packade mindes jag även förra årets vistelse i samma stad och hur mycket jag frös. Nu är allt annorlunda. Snart är alla mina tunna kläder använda och prognosen visar på fortsatt vackert väder. Det blev verkligen helt fel packning denna gång.

Eftersom jag är i stadsmiljö och sommarreatider, så är det ju inget oövervinnerligt problem. Men jag vill ju inte gärna erkänna hur superdålig jag är på att packa. Så jag fixar och trixar och hoppas att vädret ska bli svalare.

Det som har varit absolut nödvändigt att kompletteringsköpa är solskyddsfaktor. Jag påminner en del om en cocktailtomat. Hade inte räknat med att en skåneresa var så brännande.