Skåneleden – rosor

Att vandra längs kusten i Skåne, från Simrishamn upp till Haväng, innebär en härlig doftupplevelse. Nu i juli blommar rosorna och det doftar ljuvligt. Det finns vilda varianter längs stränder men framförallt i byarna är blomprakten enorm, särskilt i Kivik och Vitamölla. Det var så otroligt vackert, väl värd ett eget besök.

Annonser

Skåneleden – dag 3

För dag 3 på min vandring på Österlenleden, planerade jag att gå från Kivik till Vantalängan, dvs etapp 6 på leden, 15 km enligt uppgift. Från Kivik går leden längs stranden upp till Haväng. En stor del är mjuk sand så det känns i benen. Jag hade en kraftig sidvind men solen sken och jag var nöjd. I Haväng finns ett vandrarhem och ett kafe och därmed möjlighet till toalettbesök och fylla på vatten.

Efter haväng vänder leden i åt landet. Jag fick gå genom olika hagar och alla djuren var snälla. Men oj vilken motvind. Att det kan blåsa så mycket. Ibland stod jag nästan still. Det var en vacker sträcka och väldigt skönt att få komma fram till trafikplats Torparebron, där jag kunde pusta ut en stund.

Sedan vidtog Brösarps backar som var en av höjdpunktern för min vandring. Mjuka, gröna kullar och när jag kom upp på en så upptäcker man en till och en backe till. Jag gillade verkligen den fria utsikten.

När jag kom ner från backarna hade jag bara en kortare stäcka kvar till det vindskydd där jag skulle bo. Men regnet tilltog och jag tog skydd under några träd. Trodde att det skulle lätta men ack så fel. Ett hällregn som inte vill ta slut. Vet inte hur länge jag stod där och tryckte men tillslut valde jag att gå den sista biten, trots det kraftiga regnet.

Väl fram i Vantalängen, fanns en ”lada” samt två vindskydd. Det ena vindskyddet var fullt av barnsaker då en barnfamilj valt att tälta där men det andra var ledigt. Efter ett tag kom tre ytterligare vandrare som delade vinskyddet med mig. Vi var alla lika blöta och försökte på allt sätt att få får saker att torka, vilket inte är lätt när det fortsatte att regna.

Det fungerade att sova i vindskyddet. Visst var det fuktigt men det är ju så det kan vara ibland.

Jag gillade hela etappen. Den var varierande och lätt att följa skyltningen. Personligen fick jag använda varenda muskel i kroppen pga av gången i sanden, motvinden och alla backar. Det värker i vaderna och det är en skön värk.

Skåneleden – dag 2

Vaknade upp på Vandrarhemmet i Baskemölla och var ivrig att gå på leden igen. Vandring fortsatte längs kusten. När man kommer fram till en väldigt vacker strand, viker dock leden av och upp på asfaltsvägar. Det är rejält trist och hårt för fötter och ben att gå på asfalt och inte vad man tänkt sig. Jag har läst att stranden och området vid Knäbäckhusen är vackert men det ser man inte så mycket av från leden. Däremot får man se många äppelodlingar som imponerar på mig.

Något som slår mig under vandringen är alla blommor. Det är frodigt och en enorm blomprakt i diken, på ängar och på åkrar.

När man närmar sig Stenshuvuds nationalpark får man mjukare mark under fötterna igen vilket känns bra. Man kan gå länge i nationalparken, det finns många stigare att följa. Några tjuriga kossor hindrade min väg, men det var bara att vänta ut tills de ville släppa fram mig.  Jag var fikasugen och valde att besöka kaffestugan Annorlunda, vilket var ett mysigt val. Med kaffe i magen, kunde jag bestiga toppen av Stenhuvud, 97 m ö h. Då nationalparken är lättillgänglig så är det mycket folk som rör sig i området. Det är således ingen lugn naturupplevelse men väl en härlig utsikt.

Efter Stenshuvud går leden återigen på asfalt. Det är en liten och smal väg. Då det är vägen till Kiviks musteri, så var det mycket trafik: bilar, motorcyklar, turistbussar och hästtransporter så jag fick gå försiktigt och hoppa ner i diket men jämna mellanrum.

I Kivik letade jag mig fram till Systrarna på Kivik, ett B&B där jag bokat rum för natten. Det finns ett vindskydd i Kivik men jag kände mig osäker på hur skyddat det låg så av säkerhetsskäl valde jag annat boende. Nu i efterhand är jag övertygad om att det hade varit okej att bo i vindskyddet.

Simrishamn – Kivik är etapp 5 på Österlenleden. Det är okej och vissa delar är väldigt fina. Det är dock alldeles för mycket asfaltspromenade för att jag skulle rekommendera denna etapp. Stränderna kan man besöka separat, så även Stenshuvud. Men att vandra hela etappen känns inte attraktivt.