Kärleksbrev

Mitt andra besök på Göteborgs stadsteater blev lunchteater. Teatern skulle börja kl 12.00 med insläpp en halvtimme innan. Blev lite förvånad när jag kom till teatern ett par minuter över halv tolv men när jag klev in i foajebaren så insåg jag att nästan alla redan satt ner. Noterade även att nästan alla hade vin i glas, vilket tyder på att ingen var stressad att gå tillbaka till jobbet efteråt.

Jag har redan glömt var jag åt. Det var inget större fel på maten, men ingen höjdare. Det var kött, det minns jag, för damen bredvid mig kunde inte äta sitt kött pga senor och fett.

Teatern satte igång och det var en kvinna och en man på scenen som läste brev. Det var en brevväxling som pågick från tidig barndom till övre medelåldern och på så sätt fick vi följa hur deras liv utvecklades. Det fungerade mycket väl. Två levnadsöden på 70 minuter och det var riktigt bra.

Det som var mindre bra var att jag inte såg något. Det var trångt om plats och borden var så placerade att det var väldigt svårt att se. Stolarna var dessutom hårda. Trist tycker jag. Pjäsen ser jag gärna igen. Och jag vill gärna tipsa Radioteatern om den. Däremot blir det inga fler lunchteaterbesök för min del.