Några reflektioner i julträngseln

Igår och idag har jag försökt fixa julklappar till mina nära. Igår var jag inne i Stockholm City på dagen och Ica Maxi på kvällen. Idag har jag varit i ett köpcentrum. Här är några reflektioner som jag gjort.

  • Det blir mycket roligare med fika i magen. Utan näring och energi blir jag sur.
  • Jag saknar julmusik. Väldigt många affärer och butiker har ingen bakgrundsmusik och det är jättetrist. Det blir en helt annan stämning med julmusik.
  • När det finns julmusik är det många som nynnar med vilket är mysigt.
  • Många varor som är slutsålda. Jag hade en fin lista med vad jag skulle ha och var jag skulle köpa det. Lätt, trodde jag men det var mycket jag inte fick tag i.
  • Det är trångt i vissa parkeringshus och parkeringar eftersom moderna bilar är så breda. Det finns inget utrymme att hjälpa varandra att få upp dörrar lätt. Det finns få rymliga platser.

Jo, det mesta är som det brukar förutom det här med julmusiken. Den är verkligen saknad i år.

 

 

Det blir bara bättre och bättre

Älskar dagar som blir bättre och bättre för varje timma som går. Idag är en sådan dag.

Dagen började trevande med pluggande och det pågick fram till eftermiddagskaffet. Då var det dags att byta om för en tur in till City. Första stoppet blev Stadsbiblioteket för att lämna tillbaka böcker. De flesta var böcker jag använt för skolarbete och det är så skönt att lämna ifrån sig dem. Nästa stopp blev några butiker för att leta julklappar. Jag hittade inte vad jag sökte men fick en del inspiration. Däremot hittade jag söta nallar som jag ska skänka till en insamling för barn i Ukraina. Jag kände mig väldigt glad och nöjd med det.

Promenerade vidare till Gamla Stan och det var mysigt. Där väntade en middag med ett styrelsegäng. Tyvärr kunde bara sex av elva personer komma men det blev verkligen jättetrevligt. Vi pratade om allt och åt gott. Jag fick även chans att slänga ut krokar om mitt kommande examensarbete, där jag letar ett företag att få jobba åt. Fler blev intresserade så jag hoppas på tur, då jag ännu inte fått napp. Nätverkande är bra!

Efter middagen tog jag en promenad genom Gamla Stan, Kungsträdgården och förbi NK. Det var ljuvligt. Mörkt och lite snö utan att vara kallt och all belysning gjorde staden så vacker. Jag och väninnan stannade en stund vid skridskobanan i Kungsträdgården, det såg så härligt ut under det varma ljuset och till musik. Det var även kul att se NK:s julskyltning. Stockholm är så vackert pyntat så här års och en kvällspromenad är ett fantastiskt gratisnöje. Man kan ju undra varför jag inte tog några bilder.

Hemma igen väntade några julhälsningar på hallmatten. Vilken fin avslutning på en härlig dag.

Lördag igen

Så var det lördag igen. Personligen trodde jag att det var lördag igår. Jag var väldigt förvånad över att det inte var fler människor ute i julshoppingen igår men det var först på kvällen som jag insåg min missbedömning av dag.

Tanken var att fixa julklappar denna helg men det går inte så bra. Istället behöver jag resa till mina föräldrar. Det blir tåg idag eftersom min bil finns hos dem. Sedan behöver jag ta hand om dem lite. Ruggigt vilka krämpor man kan få även om de inte är så fasligt gamla.

Det är ju trots allt en vecka kvar till jul. Jag hinner.

Julhandel

Har ägnat eftermiddagen och kväll åt julhandel. Det innebär att jag strosar runt i affärer och letar inspiration och perfekta julklappar till familjen. Och mig själv. Mer än hälften av alla inköp blir till mig själv. Det tycket jag är bra.

Under mina besök i olika affärer och gallerier, så studerar jag människor. Många är glada och förväntansfulla, andra är effektiva men det finns en hel del som jag inte förstår. Det finns kvinnor som har med sig både syster, mamma och svärmor på shoppingturen. Men ändå är det ingen som tar hand om barnen. Jag får kryssa mig fram bland vilda barn som någon borde ta hand om. Jag förstår inte riktigt hur någon kan tycka att det är kul.

Ett annat exempel som jag studerade var en familj; mamma, pappa och två döttrar på IKEA. Det lilla tjejen pekade på nästan allt och sa ”Pappa, pappa – en sådan önskar jag mig”. Pappan svarade inte. Det var liksom omöjligt eftersom frun höll en evighetslång monolog där hon klagade på mannen. Den äldre dottern hade hörlurar i öronen. Helt orimligt hur de kan stå ut men denna situation. Jag begriper inte att de fixar en sådan shoppingtur.

Nu ska jag packa upp alla mina fynd och börja slå in julklappar.