Vintersportjacka

Att vintersport inte är min grej, det vet jag ju. Och det syns även i min garderob. Det saknas en vinterjacka för fritidssysslor. Jag har nog haft tidigare men numera köper jag helst jackor och kappor i ull. Eller så använder jag varma tröjor i lager på lager. En efter en av de gamla jackorna har kasserats. Mina ulljackor fungerar oftast bra men för vissa ändamål är de inte riktigt praktiska. Det som kan saknas är vatten- och vindskydd. Ullplaggen står emot mycket men inte allt.

Inget större problem, vanligen, men kan bli den närmaste veckan. Har en tunnare täckjacka och under den kan jag ha lager på lager. Men det lär inte stoppa mot vinden. Så det funderar jag på nu. Hur klär jag mig för att vara varm även när det låser? Kan jag klara mig utan att behöva köpa en ny jacka?

Livet små bekymmer, på alldeles lagom nivå.

Små mysterier

Det finns små mysterier, nästan minimala märkligheter, som har en tendens att fastna i min hjärna och snurra runt där. Den senaste tiden är det ordet ”kappa”. När jag ser folk på pendeltåg, i affärer och på stan så har de flesta en jacka eller en parkas på sig. I kapprummet på jobbet hänger nästan bara jackor. Däremot, i böcker har nästan alla kappa på sig. Det finns inte med i personbeskrivning men titt som tätt ska någon ”hänga av sig kappan”, ”får snöflingor på kappkragen” eller ”letar i kappfickan”. Ibland är det bara något jag passerar men det händer att jag stannar upp. Vissa personligheter passar inte riktigt i kappa eller så fattar jag inte vilken modell som menas.

Visst är det ett jättelitet mysterium att författare väljer ordet kappa så ofta men oj så det gör mig nyfiken. Hur väljer de ytterkläder till sina karaktärer? Är de ens medvetna om det? Eller flyter språket bättre med kappkragar än jackfickor?