Dags att fylla kylen

Julenmaten sinar. Idag tog både julkorven och rödkålen slut. Det är dags att fylla kylen igen. Jag behöver ägg , fetaost och ruccola för att kunna göra min favoritomelett. Kanske att det även är dags att förnya sig, hitta en annan paradrätt? Läste förresten att ruccola heter senapskål på svenska. Undrar om någon använder det namnet?

Normalt sett skriver jag aldrig inköpslista. Det innebär att jag tar vad jag hittar och sedan tycker jag att det inte finns något i kylskåpet. Borde jag komma till insikt att det är dags för en förändring? Jo, men inspirationen tryter. Jag är inte motiverad.

Hoppas att jag kan överraska mig själv och komma hem med nya typer av matvaror än vad som brukar bo i min kyl. För att komma hem behöver jag dock gå ut och ta mig till affären. Regn och +2 grader är inget väder som lockar till promenad. Kanske att jag tar bilen.

Det här med att se nyåret som en tid för nya vanor, är nog inte min grej.

Annonser

Träd

Har besökt Norrköpings konstmuseum och inhämtat inspiration. Konst är något som jag inte alltid förstår men som jag gillar att betrakta. Konst väcker många tankar och känslor inom mig.

När jag besökt ett konstmuseum eller en utställning, brukar jag köpa med mig ett kort (vykort) på det eller de konstverk som jag attraheratas av vid besöket. Det är fina minnen och samtidigt intressant att se hur vad som väcker attraktion och hur olika det kan vara.

När jag nu på eftermiddagen tog en kopp kaffe och tittade på det inköpta korten, ser jag att alla avbildar träd. Det är höga, stolta träd som står stabilt och sträcker sig mot himlen. Det var inget jag tänkte på inne i konsthallen men som är tydligt nu. Det tycker jag är intressant. Jag är övertygad om att det betyder något, att mitt undermedvetna vill säga något. Det är upp till mig att komma på tolkningen.

Konst som inspiration

Det har varit lite trögt i skrivande de senaste dagarna. För att råda bot, åkte jag idag till Moderna museet. Visste väl egentligen inte om det skulle hjälpa men det är i alla fall gratis, så att försöka kostar inget mer än tid.

Vilken lyckad idé. Inspirationen virvlade, jag fyllde på med energi och fyllde även på med massor av noteringar och idéer i anteckningsboken. Nu har jag rejält med material att arbeta vidare med. Och minst lika mycket motivation.

Tackar konsten för det!

Kaffeglas

Igår kväll var jag på en middag. Till desserten tackade jag nej till dessertvinet och servitören erbjöd mig en kopp kaffe som. alternativ och det tackade jag ja till.

När kaffet kom in få fick jag det i ett runt, bulligt glas. Kaffet var hett men utsidan av glaset var svalt. Det var ”dubbelvägg”, som en termos. Riktigt läckert tycker jag.

Ikväll har jag googlat och ser att Bodum har fina dubbelväggade kaffeglas. De vill jag ha och de ska jag sätta upp på min önskelista.

Stockholm Marathon

Ett Stockholm i regn mötte löparna i Stockholm Marathon. För mig är det en viktig tradition att stå vid banan och heja fram löparna. Idag hade jag lite ont om tid men fick ändå några glimtar av loppet.

Funderade på varför det är så viktigt för mig att stå där i där i regnet. Och det visar sig finnas en mängd skäl:
– Jag inspireras av löparna, deras kämparglöd och att de så målmedvetet når sina mina mål, oavsett vilken tid det handlar om. Det är så många som uppfyller sina drömmar vilket gör mig hoppfull.
– Jag gillar gemenskapen, att vi är så många som står i regnet och ger av vår energi till andra, att vi delar med oss av värme och kärlek.
– Jag gillar att vi står där och tänker och beundrar andra, helt utan att sätta oss själva i centrum.

Det är värt att stå i regnet några stunder en eftermiddag i slutet av maj. Det ger mig så mycket. Och idag gav det extra mycket då jag såg den pappa som har med sig sin pojke i vagn/rullstol. Pojken har en hjärnskada och pappan har fått dispens för att få ha pojken med sig i en vagn under loppet. När jag såg dem var de fyra löpare som hjälptes åt att skjuta på vagnen och pojken såg mycket glad ut när jag applåderade. Det är ett leende värt varje minut i regnet. Tack Team Nordmark!

Söndagspromenad

Att hinna med en promenad mitt på dagen är något jag kallar för lyx. Det händer alltför sällan. Det jag gillar är att jag förutom motionen får se dagsljuset, i bästa fall sol och det är det dessutom inte lika svalt som på kvällarna. Denna lyx fick jag njuta av idag. När jag väl insett att Vasaloppet inte är nästa vecka, och min träningsanalys visade att jag behöver fler långpromenader, så fanns både tid och motivation att ge sig ut på gångstigarna.

Det känns att mars är en vårmånad. Det är nu det börjar. Isen börjar smälta på sjön, det är översvämning på ett gärde som jag passerar och om jag lyssnade nog hörde jag att fåglarna kvittrade vårglatt. Allt skärp som gömts i snön kommer fram, lika så massor av sand och hundarna har många vårtecken att sniffa på. Våren är på väg. Det kan förstås komma bakslag men alla steg framåt är bra steg.

Under promenaden fanns gott om tid för tankar. Jag kunde reda ut hur jag ska skriva om en novell, kom på en idé till en annan novell, började formulera mål för mars och födelsedagspresent till min pappa som snart fyller år. Det är så lätt att lösa problemen när jag är ute och promenerar. Det gillar jag. Det stärker mig.

En annan glad överraskning under dagens promenad är att jag hittade några nya vägar. Jag brukar variera mig men det finns förstås en viss begränsning i närområdet. Idag testade jag en ny väg som jag inte tänkt på tidigare. Det blir bra. Den kan ersätta en extremt tråkigt del av en av mina standardjoggingrundor. Det ser jag fram emot.

För att toppa promenaden så passerade jag även en butik och köpte en kvällstidning med dess glättiga bilagor. När jag kom hem kunde jag således njuta av en kopp kaffe och skvaller i massor. Dagens tidningar har ju inte så mycket av nyheter och intressanta artiklar men det finns ju en del av träningsinspiration och mysläsning. Det är sådant som hör till en slö söndag då jag tar igen mig efter promenaden.

 

After yoga

IMG_1650Vill minnas att jag så sent som igår menade att söndagskvällens yogapass inte var så effektivt. Det har jag fått äta upp idag. Den träningsvärk som härjar i min kropp går inte att bortse ifrån. Vad jag än gjorde igår, så var det något som kroppen reagerade på.

Ikväll blir det ingen träning. Jag behöver vila. Tar mig tid för inspiration. Jag har köpt mig en liten bok. Skönt att ligga på soffan och fylla på med kunskap, fantisera om hur jag ska göra och skapa mentala målbilder. Och jag har redan hunnit läsa att rörelserna enbart är en del av yogan. Kanske finns redan mer yoga i mitt liv än jag anat.