Felmärkningar

Det fanns en tid då jag ofta fick fel pris på varor när jag handlade i den stora ICA-butiken som ligger närmast mitt hem. Så blev det bättre. Nu ha det blivit sämre igen. Ibland ids jag inte påtala, när det inte är några större summor det handlar om. Men ibland bestämmer jag mig för att gå till kundtjänsten och be om rätt pris. När det är felmärkningar, får jag en extra rabattcheck på 25 kr. De brukar jag visserligen glömma att lösa in, men av princip tar jag emot försöker komma ihåg.

Förra perioden när det var mycket fel, fick man inte alltid 25 kr värdechecken så vi får väl se hur det går denna gång. Men än så länge har jag fått dem. Och det blir faktiska ganska mycket pengar när man få 25 kr varje gång man handlar.

En orsak till att jag är extra utsatt är att jag ofta letar rea-priser, vilket är en källa till felmärkningar. En orsak till att jag upptäckter felen är att jag alltid kontrollräknar i huvudet, vad summan ska bli. Får jag en differens kollar jag alltid kvittot.

Hur som helst så handlar detta mer om princip än pengar. Jag tycker inte om att bli lurad och tycker inte att andra ska bli det heller. Om det kostar för företaget, är det stor chans att de rättar till felet.

Tack Ica

Ikväll var jag och handlade. Ica Maxi i mitt område har öppet till 23.00 för att underlätta för alla i julstressen. Få tycks ha uppmärksammat detta. Jag hade nämligen butiken för mig själv. Det var bara jag och många vakter så jag kände mig mycket trygg. Jag ”brukar” handla när Sverige spelar final i ishockey, då brukar det vara nästan tomt, men det här blev ett rekord. Bästa handlingen någonsin.

Motstånd

Förmiddagen kändes lite motig då ingen av mina uppgifter gick så lätt som jag tänkt mig. Så är det ju ibland. Hade dessutom möte med ett av mina grupparbeten, det som fungerar sämst. Stämningen är minst sagt spänd där alla tassar fram. Det handlar mest om att överleva. Pustade ut när mötet var klart och då behövde jag en paus efter anspänningen.

Det blev en tur till biblioteket, Ica och ÖoB. Jag arbetar med att fixa julpresenter som ska skickas till barnhem och flyktingläger i Ukraina. Lions har en insamling för julgåvor och de önskar sig mest hygienartiklar och mjukisdjur. Jag försöker göra trevliga påsar med bra innehåll som jag kan skänka. Hittade en del bra saker på ÖoB.

Under bilresan passerade jag ett krångligt vägarbete. De har hållit på länge men det saknas skyltar och information om hur de tänkt sig att man ska köra. Idag stod ett helt gäng vakter och visade var man inte fick åka. Det var tydligt, men alla som inte bor i området hade ingen aning om vart de skulle ta vägen då ingen av vakterna var intresserade av att visa vägen och var vi fick köra. Det regnade… Nåväl, tänkte jag, mina grupparbeten är åtminstone inomhus i värmen och det kan man ju vara tacksam för.

Kundrelationer

Igår var jag i en ICA-butik och slog av hur personalen gick runt och hälsade på alla kunder. Trevligt men visst undrande man om de inte hade annat att göra. Det hade de. För i kassan växte berg av kundkorgar så att vi inte visste var vi skulle göra av dem. Jag lät det vara med det var fel beslut, då tanten bakom läxade upp mig. Jag hjälper visserligen gärna till men butik och personal måste göra sitt. Jag är inte där för att städa åt dem, vilket jag inte heller tycker att andra kunder kan begära av mig.

Idag åt jag lunch på en restaurang nära mig. Den har varit stängd en längre tid men hade nyöppning för några veckor sedan. Idag var mitt första besök på mycket länge. Maten var god. Visserligen var laxen slut men jag fick röding istället vilket jag tycker om. Däremot var servicen usel. Jag fick inget välkomnade eller förklaring till vad som ingick och var jag kunde hitta sallad och dryck mm. Jag fick be om bröd då det var slut, be om assiett till sallad, be om kaffemugg men när jag även mjölken var slut tröt mitt humör. Det här var långt efter rusningstid och mannen som var ansvarig för kassa och att allt skulle finnas framme – han satt och pratade med kompisar. Visst, jag fick vad jag betalade för och det var gott. Men intrycket och service var uselt. Tyvärr restaurangen, chans till ett första intryck får man bara en gång och den chansen är redan förbrukat. Dessutom, när personalen (det pratglada mannen) väljer att äta annan rätt än vad som finns på menyn, då börjar åtminstone jag undra över matens kvalitet.

Det här får mig att fundera mycket på hur företag hanterar sina kunder. Kanske är jag en alldeles för dålig kund för att satsa på? Eller så är jag en ganska viktigt kund eftersom jag ger och delar mina recensioner. Det kan vara värt för somliga företag att tänka på.

Gruppdiskussion

För någon veckan sedan kom ett mejl med ett antal frågor. Jag svarar ofta och gärna på enkäter så för mig var det självklart att svara. Därefter kom en fråga om jag kunde tänka mig att svara på fler frågor och självklart tackade jag ja. Det var så jag blev inbjuden till en gruppdiskussion.

Därför satt jag igår kväll i ett litet rum tillsammans med sju andra och samtalade. Novus var diskussionsledare. Det vi sa blev inspelat och några satt bakom ett fönster och tittade på. Jag har aldrig varit med i en fokusgrupp tidigare, så det var spännande till att börja med. Temat var bank och banktjänster.

När jag klev ut ur rummet igen, efter 90 minuter, kände jag mig uppfylld. Det blev ett riktigt bra samtal. Vi kände inte varandra, var ganska olika men det fanns beröringspunkter. Alla lyssnade, respekterade varandra, och alla fick komma till tals. Jag fick, och tog chansens att säga vad jag tycker och tog därmed chansen att påverka.

Det visade sig att det var Ica som stod bakom frågorna och när det kom till frågan om bonus såg jag min chans. Som jag skrivit om tidigare är jag mycket kritisk till deras bonuscheckar och jag vet att jag inte är ensam. Nu lyckades jag få med mig gruppen på mitt resonemang och de stödde mig. Kändes fint att veta att Ica satt och lyssnade!

Vi var överens om fler frågor men tyvärr var vi inte så positiva som diskussionsledaren ville få oss till. Vi sågade flera förslag och det var inte så uppskattat. Men vår uppgift var ju att vara ärliga och vi står för våra åsikter.

För mig var det en väldigt kul upplevelse. Jag gör gärna om det igen!

 

 

Bonuscheckar

Ikväll tog Svt:s program Plus upp frågan om hur klokt, eller snarare oklokt det är med bonuscheckar. Ett inslag jag varmt rekommenderar. Plus ifrågasätter om det är rimligt att behöva visa upp papperslappar och de tar även upp förslaget att låta konsumenterna få bonusen direkt tex på kortet.

I min vardag är detta ett irritationsmoment. Jag handlar ofta på Ica och får med ojämna mellanrum bonus. Bonusen kommer på papperslappar med alldeles för kort varaktighet. Jag glömmer lapparna och när jag hittar dem är de inte längre giltiga. Det är så oerhört irriterande och jag känner mig lurad. Det känns väldigt omodernt och slöseri med papper. Jag har skrivit till Ica om detta men det har inte lett till någon ändring.

Nu hoppas jag att Plus inslag ger bättre effekt än mitt brev. Det är verkligen inte okey att lura kunderna på bonus. Det är enbart irriterande, gammeldags och tärande på humör och miljö.

Brevskrivare

Att tycka är en sak, men för att det ska hända något krävs handling. Ett sätt att agera är att skriva brev och det ingår i dagens övningar.

Har precis skrivit ett utkast till brev till ICA med synpunkter på deras bonussystem. För att få sin rabatt behöver man ta med en liten lapp och den lappen har en begränsad giltighetstid. En lapp som är lätt att glömma. Vips så har man missat sin rabatt. Vad som händer med pengarna vet jag inte. Däremot menar jag att om man verkligen vill vara schysst mot sina kunder, så gör man det lätt för dem att ta del av rabatter, erbjudanden och bonusar. I just detta fall finns betydligt enklare lösningar och det vill jag uppmärksamma Ica på. Brev vilar just nu, eftersom jag vill läsa det igen med lite distans, se till att tonen är rätt. Sen får vi se vad som händer.

Samtidigt skriver jag på idéer kring hur man kan utveckla demokrati och delaktighet i en förening som jag är med i. Jag tycker att det är viktigt att delge min synpunkter till dem om berörs. Det är inte helt lätt att uttrycka sig kort och konkret. Det är en utmaning som jag gillar, så jag filar vidare. När jag är klar så kommer jag att skicka till berörda kontaktpersoner. Och kanske blir det även egna blogginlägg här.

Jag vill vara med och påverka. Då behöver jag göra min röst hörd.

Penna2

Låt mig komma fram

Det är inte lätt att hitta sittplats när man åker pendeltåg i rusningstrafik. Det är ofta trångt i gångarna. Det är därför inte lätt att gå av när man väl har hittat en sittplats. Det bufflas och knuffas när vi byter platser. Häromdagen försökte sig två fnittriga tonårstjejer hitta en egen lösning. Högt och tydligt ropade de ”Ursäkta, vi ska av här”. Hoppet, att alla andra skulle flytta på sig för deras skull, införlivades inte. De fick enbart blickar på sig, sedan fick de pressa sig fram som alla andra. De fanns ingen gräddfil för dem. Inget företräde för vissa, alla behandlas lika på pendeltåget.

Idag på Ica, var jag nära att följa tjejernas exempel. Själv går jag omkring med en liten kort. Blir påkörd av tanter som inte klarar av att styra de stora vagnarna, flyttar på barnvagnar som står i vägen och irriteras över klungor av bekanta som blockerar gångar genom att använda inköpsturen som ett socialt event, ett sätt att umgås och träffa folk. Irritationen växer när jag tar mig runt i affären. Framme vid mjölkdisken är det nära att ilskan börjar pysa ut. En lång rad av stora, välfyllda kundvagnar blockerar alla kyldiskar. Män står och pratar i telefon, måste tydligen ringa hem och fråga vad de ska handla. Barn springer runt och leker, oklart vem de tillhör. Damer strosar runt, låter vagnarna står kvar. Helt omöjligt för mig och min lilla korg att nå fram. Och jag ville ropa ”Ursäkta, kan någon langa hit en mjölk”.

Det gjorde jag förstås inte. Stod där, tålmodigt och väntade på att vagn efter vagn skulle dras vidare och det blev min tur att nå kyldisken. Tänkte att här finns inget företräde för vissa, här behandlas alla lika.