Mörkt ute, ljust inne

Oktober gör entré med tydligt besked. Det är blåsigt och grått, ett väder som gör att man helst stannar inne. Det blir inget kaffe på balkongen idag. Precis som GunnarDeckare, tycker jag att det passar bra för studier.

Det är dock med visst motstånd som jag tänder lamporna här hemma. Att solljuset inte räcker till, är som jag reagerar på när jag är hemma. Det är så påtagligt att vi går mot mörkare tider. På jobbet är det något helt annat, då är ljuset tänt, nästan oavsett årstid.

Att ha tillräckligt med ljus är något jag behöver tänka på. Min syn har sina begränsningar och jag ska undvika att anstränga den i onödan. Det är således en utmaning under det mörka halvåret, jag ser dåligt och har mer huvudvärk än under ljusare delar av året. Har nog inte tänkt på det så mycket tidigare, men när man sitter hemma och pluggar är det uppenbart.

Nu är det ju som det är. Det blir inte ljusare förrän våren kommer och min syn blir inte bättre överhuvudtaget. Det är något att förhålla sig till. Motståndet att börja tända lamporna är ju något som finns inom mig själv. Kanske ett motstånd att inse synens och kroppens begränsning? Det är något jag själv måste jobba med. Och att skaffa lite bättre belysning är ju också helt överkompligt. Måste bara få ändan ur vagnen.

Höstmörker

Klädde på mig rejält inför kvällens joggingrunda. Jag har frusit de senaste kvällarna, tyckt att höstkylan varit bitande. Så ikväll blev det heltäckande och flera lager. Jag tog till och med vantar med mig ut.

Det blev ganska svettigt. Det var inte så kallt och så fort jag fick upp pulsen så slutade jag att frysa. Vantarna åkte av. Däremot var det mörkt och vid några tillfällen fick jag ta fram min lilla ledlampa. Det känns inte helt tryggt, så jag behöver hitta rundor med belysning.

Avslutade rundan med att springa till den närliggande sushirestaurangen och köpa med mig sushi hem. Det är ju ändå lördag. Jag var inte alls bekväm med att kliva in där i tights och rödvarmt ansikte men ibland måste man ju ut ur sin bekvämlighetszon. Det var tomt i restaurangen, ingen kunde klaga på min klädsel, så denna gång gick det bra. Kocken var enbart glad att få en kund.

När jag lugnt och stilla gick den korta biten hem, undrade jag över om jag möjligen startat en ny tradition. Lördagslöpning med sushi – en ovanligt god vana.

Fler tecken på höst

Min samling av hösttecken ökar. Kvällens joggingtur bjöd på två nya indikationer. Det är med längtansfull förvissning som jag noterar naturens påminnelser om att sommar är på väg att lämna oss.

höstskor1Kvällens första tecken är mörkret. Det var mörkt redan när jag klev ut genom porten och inser att det är nödvändigt att smycka sig ordentligt med reflexer. Kan tipsa om Linda KW som hittar flera läckra varianter som få en joggare att synas. Jag fick även inse att en ficklampa vore bra att ha med sig i fickan. Kvällens runda gick längs olika promenadstråk och mindre vägar, men belysningen var inte tillförlitlig. Under vissa partier var det svårt att se var jag satte ner fötterna, och det känns ju onödigt.

Det är en stor glädje att konditionen nu är så bra att jag kan njuta mer av omgivningarna när jag joggar. Jag håller huvudet högt och ser mig omkring. Jag provar nya vägar för att uppleva mer. Ikväll inventerade jag grannskapets äppelbestånd. Förförisk fallfrukt är ännu ett tecken på höstens ankomst.

Älskar mina hösttecken men njuter av det sista av sommaren. Några dagar till.