Gott nytt år

Väskan är packad för en hotellvistelse, 10 mil bort. Jag har en längtan till att få sitta i lugn och ro med mitt skrivande, samtidigt som jag behöver göra lite research i staden. Vaknade dock med huvudvärk, en aning hosta och en gnutta snuva och väljer att avboka eftersom jag utgår ifrån att detta räknas som ”minsta symptom” även om jag inte känner mig sjuk. Blir en lugn dag hemma i soffan med en bra bok.

När jag vaknade i morse närde jag ett hopp att världen skulle vara lite bättre. Men så snart jag läste nyheter så kom jag ner på jorden igen. Folk har betett sig som idioter med raketer i nyårsfirande, värre än de senaste åren, och President Trump har fortfarande inte kommit på den brillianta idén att erkänna sig besegrad. Jag får fortsätta min sträva att bidra till en bättre värld, även detta år.

Hade tänkt mig en balkongpaus i läsandet. Jag har skaffat bra lådor för att vinterförvara saker i och skulle behöva planera om lite på balkongen. Men det vill jag göra när det är torrt och det är inte det lättaste. Det tycks som att det regnar lite varje dag och inte heller idag kom jag ut innan regnet föll.

Nu är det kaffebryggning som gäller för att unna mig lite gofika tillsammans med ”Spanarna i P1”. Ve och fasa, då min kaffekanna har gått sönder. Nu har jag förvisso ganska många men jag hoppas att detta inte är något omen för året. Gott kaffe måste man ju har för att lyckas med året.

Glatt nytt år!

Seg dag

Känns som att jag har haft en lång dag här hemma. Jag försöker jobba som vanligt men eftersom jag inte mår bra, så blir jag trött och orkar inte lika mycket som vanligt. Har fått tagit paus lite då och då. Inget roligt har hänt men inget tråkigt heller.

Ibland far tankarna iväg och jag känner efter lite extra om hur jag mår. Vill ju inte ta onödiga risker eller reagera försent. Men jag är inte särskilt sjuk, det är huvudvärk, halsont och attacker av torrhosta som är värst. Jag tror att det kommer att gå över, förr eller senare.

Som så ofta tycker jag att det blåser väldigt mycket. Mer än jag minns från min barndom men mitt minne är ingen säker mätare. Eller så har jag förträngt hårda vindar.

Kanske lika bra att krypa ner under täcket och hoppas på en bättre dag i morgon.

Det började ju så bra

Arbetsveckan började så bra. Kom iväg till jobbet, löste uppgifter, åt en god lunch, hade bra möten och utanför fönstret sken solen. På kvällen blev det mest tv-tittande med svt:s trädgårdstider samt de sista avsnitten av ”Gift vid första ögonkast” som jag är väldigt förtjust i.

Idag är det inte lika muntert. Lite feber, ont i halsen, hosta och huvudvärk. Inte alls vad man önskar just nu. Oavsett vad det är för virus eller bacill så undrar jag hur den har nått min kropp. Jag har ju inte träffat folk mer än i kassan i affärer och där har det varit rejäla avstånd, nytvättade eller nyspritade händer, vantar mm. Det är en viktigt insikt u hur otäckt lätt det är för en smitta att sprida sig. Nu tänker jag förstås hålla mig hemma och inomhus och inte träffa någon.

Höstpromenad

Listan, över saker att göra i helgen, ligger fortfarande orörd. Den kan nog ligga där ett tag till, tycker jag. Helgen har ju varit underbar: blå himmel, värmande sol, klar luft, färgsprakande natur, höstfriska dofter och dämpade ljud. Dessa dagar har varit som små underverk och det vill jag leva i.

När jag äntligen vaknade idag, drog jag på varma träningskläder och stoppade fickorna fulla av näsdukar och halstabletter. Lusten att få vara ute och promenera var så oemotståndligt stark. Sådan lust ska bejakas, när möjlighet finns. Det kanske inte var det bästa för min fysiska hälsa, men det gjorde under för den mentala. I sakta mak promenerade jag bort från storstadsstress mot naturligt lugn. Jag gick, funderade, filosoferade, dagdrömde och det betyder mycket. Rosslande och tung andning kan komineras med känslan att må bra. För det var så det kändes med näsan mot solen och blicken vilandes på glittrande löv som singlade ner mot marken. Harmoni mellan hostattacker.

När jag närmade mig staden igen, mådde jag bättre än på länge även om lugnet påverkas av trafik och ryckig rytm. Men det finns ett lugn inom mig, det ska jag vårda. Det finns även en lycka av att ha varit helt i nuet, omsluten av värmande sol och singlande löv, utan att tänka på annat än att bara finnas där, att leva. Hösten mer mig harmoni, och den här helgen har det varit tydligare än någonsin.

P1000839(1)

Att träna bort förkylning

Den här veckan har en lite förkylning bott och grott inom mig. Med beslutsamhet gick jag in för idén att driva bort den. Började med jympa, sedan massage och därefter ett tuffare Indoor Walkingpass. Till att börja med trodde jag på idén, att svettas ut virus.

Min tro var att jympa antingen skulle göra mig helt frisk eller rejält sämre men det blev inte så stor skillnad. Massagen satte fart och förkylningen ändrade karaktär och jag kände inte lägre igen dig. Halsont kom och gick och halsen kändes tjock. Efter en vilodag satsade jag på tuffare konditionsträning och det gick alldeles utmärkt. Inga problem med ork eller andning. Då. Men aj, aj, dagen efter kändes det inte lika bra.

Igår var ledig dag och nu är det helg. Jag är sliten, det är jobbigt att andras, jag rosslar och snorar. Jag ser solskenet men orkar ingen längre promenad. Kan inte förstå att det enda jag lyckats med är att skjuta upp förkylningen till min lediga tid. Nej, den där idén att träna bort och svettas ut sjukdom – den ska bort.

Man lär av livet.

1_Himmel