Många mil

Denna soliga och fina lördag har jag tillbringar i bil och på kyrkogårdar. Jag har kört till  Örebro och planterat blommor på fyra gravar på fyra olika kyrkogårdar. Å ena sidan blev det väldigt många mil, drygt 45 mil totalt, men det gav även väldigt mycket avkoppling. Jag har inget emot att köra bil, det ger mig tid att tänka utan att grubbla eftersom man måste vara alert och fokusera på trafiken. På vägen hem hittade jag någon radiokanal med bra musik. Jag diggade och sjöng med. Det var så länge sedan jag lyssnade på musik och sjöng med så det var kul. Jag kände mig glad.

Det känns även fint att gravarna som jag sköter är vårfina. Det är förstås svårt att pyssla mycket när man bor så långt bort men det finns en del tåliga växter. Tre av gravarna ligger hyfsat skyddade och som har lite skugga under delar av dagen, vilket växterna mår bra av. Men den fjärde graven ligger helt oskyddad med mycket sol vilket gör att det torkar hopplöst fort. Måste hitta en ny lösning nu när inga andra släktningar kan hjälpa till att vattna.

Nu ska det bli skönt att sträcka på rygg och ben och sjunka in i en bra bok.

 

Helg i mörker och ljus

Även denna helg har passerat i rasande fart. Jag började tidigt i fredags med att ta bilen västerut. Det var några plusgrader och dimma och jag hann även passera regnväder. Jag har fortfarande sommardäck på bilen så jag körde lugnt med full koll på väglag och temperatur.

I örebrotrakten har jag fyra gravar som behövde vintersmyckas och där ljus skulle tändas. Det tog nästan hela lördagen men jag hann även med lite shopping med mamma. Idag har jag fortsatt och på vägen hemåt hann jag med ytterligare gravar för att tända ljus. Alla gravar som jag besöker är utspridda runt om Mälaren och Hjälmaren så jag behöver hela helgen för att hinna till alla platser.

Resan innebar även besök hos mina föräldrar. Det är alltid mycket som de behöver hjälp med så det blir intensiva besök. Den här gången var det bl.a. pappas mediciner som krånglade. Jag begriper inte riktigt hur det fungerar men han fick inte ut all medicin när vi besökte apoteket i fredags. För något recept behövde han vänta till söndag för att få ut nästa omgång trots att den tidigare tog slut. Han väckte mig väldigt tidigt i morse för att vi skulle vara på apoteket när de öppnade i morse. Inga problem för mig men för honom var det besvärliga dagar.

Nu är jag i alla fall hemma igen. En rejäl huvudvärk innebär att jag redan längtar till sängen. Måste ju vila upp mig innan det blir vardag igen.

Helg med många ljus

Sitter hemma i fåtöljen igen efter en intensiv helg. Jag har varit hos mina föräldrar, som bor ca 20 mil bort. I hemstaden har jag fyra olika gravar som jag vinterbonat och tänt ljus. På vägen dit och hem har jag ytterligare två gravar där jag tänder ljus. Jag behövde använda hela helgen för att hinna med. Nu behöver jag resten av kvällen för att tänka, landa och koppla av.

Mina föräldrar är skruttiga och båda har haft flera händelser det senaste åren där det varit ytterst nära att de förlorat livet. De har en rädsla för döden. Samtidigt pratar de om sjukdom och död hela tiden. Det tär. Jag förstår att de behöver prata och jag är nog inte den bästa lyssnaren, tyvärr. Jag har svårt att ta ut oro och sorger i förskott, jag ser ingen anledning till det. De kommer tids nog ändå.

Jag tycker att det finns något vackert och hoppfullt med alla ljus som lyser upp i mörkret. Det finns något vackert i att minnas. Så även om det känslomässigt är en påfrestande helg, så finns det mycket gott i den.

 

Gravar och annan vård

Söndagsmorgonen inleddes med att känna av kroppen och konstaterar att den kändes matt men tillräckligt redo för att åka till mina föräldrar. Det är ganska skruttiga och jag vill inte utsätta dem för risker men matförgiftning är ju inte smittsamt. Det var riktigt fint att köra de 20 milen med solsken i blick och en bra ljudbok i bilstereon.

Huvudskälet till min resa var gravvård. Jag har fyra gravar, på fyra olika kyrkogårdar, att ta hand om. Därtill brukar jag besöka två till men det hanns inte med denna gång. Min mamma är tillräckligt pigg för att följa med och hon gillar att välja blommor mm. Jag stannade en natt och idag har vi varit ute och handlat lite. Min pappa är inte lika pigg men han blir i alla fall lite piggare när jag är där. Tyvärr hade jag bråttom hem igen eftersom ett möte med grupparbetsgruppen väntade under kvällen. Skolan styr mitt liv.

Till min stora lycka fick jag även plocka äpplen. Föräldrarnas träd dignade av frukt. Det var bara att välja. Jag har aldrig varit med om något likande. Så gott. Jag har gjort en viss utrensning av frysen för att få plats med många äppelpajer. De kommer att förgylla min vinter.

Resan innebär att jag inte hängt med i vad som hänt i riksdagen idag. Det får jag ta igen någon annan dag. För ikväll tycker jag att jag är värd att få läsa lite i en roman. Min normala ”roman-tid” är mellan 23.00-24.00 och nu har jag redan bloggat bort 20 minuter. Jag som påstår att jag är bra på att prioritera.

Låt blommorna vara ifred

Har varit några dagar hos mina föräldrar och då även passat på att sköta några gravar. Jag tar hand om fyra olika gravar där jag vill att det ska se fint ut. Eftersom jag inte bor nära, så måste jag ha lättskötta planeteringar som till stor del sköter sig själva. Det går ganska bra. I år har det dock varit svårt då tiden för vårblommor varit alldeles för kort. Det är svårt att veta hur jag ska plantera.

Sedan senaste besöket, så kan jag konstatera att olika sorter plantor har växt på olika fort i den överraskande värmen. Några är redan jättestor medan andra växter på i maklig takt. Några växter har lyckats övervintra från förra året. Jag fick plantera om och byta plats på några växter. Det blir nog bra till slut och jag ska göra några ytterligare justeringar till helgen.

På en grav saknades en blomma. Det var ett hål kvar så det syntes tydligt att någon grävt upp den. Det är således knappast något djur som orsakat den skadan. Det gör mig så otroligt irriterad. Det var ingen dyr växt men jag hade planterat den eftersom min farmor gillade den blomman. Varför tar man en planta från en grav? Min uppmaning är klar: Låt blommorna få vara ifred.

 

Vårglädje

P1010261En fin påsk är till ända och våren är här för att stanna ett tag. Det känns fint. Det finns mycket att glädjas över. Påsken har varit lugn och jag har haft tid för både samtal, läsning och eftertanke. Lugna dagar, god mat, gott fika och vackert väder gör gott för humöret. Godis i lagom mängd har jag också unnat mig. Jag har inte mycket påskpynt hemma, eftersom jag sällan är hemma över påsken, men detta påskägg i keramik fick ta hand om utvalda godisar.

Förutom att träffa levande släktingar, tycker jag även om att vårda minnen av dem som inte längre finns kvar bland oss. Jag besöker kyrkogårdar och ser till att plantera och göra fint vid några av mina släktingars gravar. Det är viktigt för mig. Jag besöker fortfarande farfars systers grav, precis som farfar och jag gjorde när jag var liten. Systern dog 1922.

P1010319(1)Precis som alla andra har jag även njutit av naturen. Luften, växtligheten, värmen – allt känns så välkommet. Och med våren kommer även längtan efter promenader. Jag älskar att vara ute och strosa och nu är det underbart. Det var helt enkelt inte möjligt att träna inomhus idag. Jag bara måste ut.

Det är vårglädje.