Livets alla val

Inför eftermiddagen finns två val: gå till badhuset och simma eller ta en powerwalk. Jag behöver motionen.

Inför kvällen finns ytterligare två val: En inspirationsföreläsning med Irma Schultz (musiker) eller samtal och yttrande frihet och åsiktsfrihet med Lena Andersson (författare) och Magnus Norell (forskare säkerhetspolitik och demokrati). Båda aktiviteterna är gratis och jag skulle gärna gå på båda.

Jag är oerhört tacksam för att leva i ett land och i en tid med möjlighet att göra olika typer av val. Det bästa är dagens dilemman. Hur jag än väljer så blir det jättebra!

Goda samtal

Den senaste tiden har jag kunnat glädjas åt många goda samtal. Djupa, innerliga samtal som betyder mycket för mig, samtidigt fyllda av skratt.

Att sitta hemma och plugga, som jag gör, är effektivt men inte alltid intellektuellt stimulerande. För att utvecklas och trivas behöver jag, som de flesta andra människor, blir utmanad av andra och andras tankar. Att träffa andra är viktigt. Därför har jag lagt lite extra tid och energi på att ta kontakt med vänner och bekanta. Jag har bokat frukostar, luncher och fikaträff med vänner och även återupptagit kontakt med gamla kompisar.

Detta är väldigt givande på många plan. Kul att träffa människor som jag tycker om, värdefullt att få utbyta tankar, idéer, varva lyssnandet och att prata av sig. Ett timme med ett gott samtal ger både insikter och energi. En intressant iakttagelse är att några av de jag träffat, inte är jättenära vänner, men att med rätt samtalsämnens så blir det väldigt förtroligt ändå, när båda vill. Hur vi använder tiden är det som avgör.

Det här är jag tacksam för. Det tar visserligen energi att ta kontakt, tid för samtalen, kostnader för fika men det berikar på så många andra sätt. Det blir definitivt plus på energikontot!

Att dela med sig av visdom

”Det viktigaste är att du är dig själv trogen”. Så sa en kollega till mig för många år sedan. Och det är ord som jag har burit med mig och som jag fortfarande tänker på.

Kvinnan var en kollega till mig. Jag var 28 år och hon var antagligen en bit över 40 år, kanske i samma ålder som jag är idag. Vi hade få arbetsuppgifter tillsammans, fikade aldrig ihop men vid några få tillfällen hade jag anledning att gå till henne för att stämma av några saker.

Vid ett av detta enstaka tillfällen började vi prata. Det blev ett viktigt och djupt samtal och av någon anledning kom vi in på att jag stod inför en skilsmässa. Med sitt lugn och klokskap sa hon att jag måste vara mig själv trogen.

Orden och samtalet minns jag väl. Jag minns var vi satt. Men jag minns inte hennes namn, vi kände ju knappt varandra. Nu i efterhand är jag väldigt tacksam att hon tog sig tid, att hon delade med sig av sin visdom och att hon brydde sig. Det betydde mycket då och det har haft betydelse sedan dess.

Nu tänker jag på hur jag själv agerar. Kan jag ge lika fina ord till någon annan? Hur kan jag visa att jag bryr mig om andra? Hur vill jag dela med mig av min visdom? Jag tror att man varken kan eller ska planera detta. Det handlar om sitt sätt att leva och vara. Helt plötsligt dyker chansen upp, och då måste jag ha förmågan att ta den. Det handlar om att vara reflekterande och samla sin visdom och att vara öppen och dela vid rätt tillfälle.

IMG_0018(1)