Kvällspromenad i ljus

Efter en ganska händelselös dag, förutom en promenad, så blev det faktiskt även en kvällspromenad. Jag behövde gå till tidningsåtervinningen med en bunt tidningar och tog en extra runda. Det var kallt, temperaturen rasade neråt i skymningen.

Ett glädjeämne är att vi har fått bra gatubelysning i mitt områden. Några person gjorde en insats och kontaktade både kommun och elnätsföretag, framhöll behovet av trygghet vid stationen och efter ett antal påtryckningar så fick vi bättre belysning i hela området. Det känns väldigt mycket tryggare nu. Därtill har ungdomsgängen försvunnit, killarna som stod i dunklet med sina huvtröjor. Tyvärr måste jag erkänna att jag troligt varit naiv, trodde att det var vanliga bråkstakar, men tydlig var det vanligt med narkotikaförsäljning. Hade jag kolla mer noggrant hade jag kanske fattat men jag brukade alltid dra mig mot mer belysta områden och skynda hemåt.

Förutom gatubelysningen, noterade jag även att allt fler satt upp belysning på sina balkonger. Det ser fint ut. De allra flesta har gjorde det snyggt, neutralt och inte alls julkänsla. Bara någon enstaka som redan pyntat med lampor kulörta färger. Jag tänker att det är ett nytt sätt att använda ljus i trädgårdar och balkonger för att göra vinterfint. Men nytt menar jag att det inte längre är juldekoration utan ett trevligt sätt att njuta av sina utrymmen utomhus året runt.

Har förstås ringt min pappa idag men tyvärr hade jag inte skickat någon present efter som jag inte varit ute den senaste veckan. Och idag har Farsdags-korten tagit slut så jag får göra ett eget. Det går nog bra, om än lite annorlunda. Men så är det ju med mycket i år.

Vikten av gatubelysning

Passade på att ta en kvällspromenad när jag ändå var ute för att lämna tidningar vid pappersåtervinningen. Det var uppehåll i regnvädret och mörkret hade ännu inte lagts sig. Mina kvällspromenaderna är viktiga för mig. Jag får tänka, rensa bland tankar och känslor och det gör jag bäst när jag rör på mig. Under kvällspromenaderna letar jag även nya joggingrundor, allt för att få variation.

Första sträckan blev behaglig. Jag lyssnade på musik, kroppen kändes avslappnad och stark. Jag traskade på och glömmer både tid och rum. Men så tog batteriladdningen slut i musikspelaren, allt blev tyst och när jag drog ur hörlurarna märkte jag hur regnet tilltog och mörkret lade sig. Min tänkta rutt var inte möjlig. Utan gatubelysning är det alldeles för mörkt. Jag känner mig inte trygg, inte ens med ficklampa. Jag vill kunna se vilka jag möter, se vad som finns i näromgivningen. Jag vill ha mer och bättre belysning.

Vägen hem kändes höstruskig. Kallt och blött och jag inser att de rundor jag redan har, är de som fungerar bäst. Det finns förstås andra bra vägar, men svårt att få till en lagom lång runda. Jag är även glad att jag testade utegymmet igår, inte ikväll. Gårdagens övningar känns framförallt i magmusklerna. Nu tänker jag att det hade varit skönt med en bastu. Någon sådan har jag dock inte. Jag är lycklig ändå.