Vintersol

Vintersolen är fantastisk när där bjuder på starka strålar. Och det gjorde den idag. Jag valde att tillbringa delar av dagen ute på kungliga djurgården. Det är så vackert att promenera där. Det är det många som tycker och det var väldigt mycket folk ute. Även på gärdet var det gott om folk där många åkte skidor. Det var som att vi vallfärdade mot solen. Det stora, breda gångvägarna längs vattnet var mest populära. Jag valde några smalare stigar, där det var möjligt och det var skönt. Även om det inte är särskilt trångt på de stora ytorna så är det absolut inte tyst. Oj så folk pratar. Det gnager hål i öronen på mig.

Att det är många ute på Djurgården är kanske inte så ovanligt men med tanke på att det var -8 grader och lite blåst på det, så är det ändå imponerade att så många var ute. Det är ju något vi börjat med under pandemin och det ska bli intressant och se hur det fortsätter. Idag var det fullt på uteserveringar där vi satt och njöt av sol och kyla. Jag valde att inte sitta under tak, där de flesta satt och hittade istället ett skyddat bord i solskenet en bit bort från de andra. Mysigt men ack så snabbt kaffe svalnade i kopparna. De skulle behöva höja temperaturen på kaffet eller ha någon form av isolerade muggar.

Även det lilla jag såg av stan idag var folkfyllt. Inte så mycket i butikerna utan ute på promenadstråk och trottoarer. Jag tror att vi är många som behöver ljuset nu. Och rätt klädda så klarar vi att trotsa kylan.

Tjejmilen

I vintras drömde jag om en kaffemaskin eller en parfym och skickade in något svar till en tävling. Jag vann men vinsten blev startavgiften till Tjejmilen. Inte min plan men jag har ändå tänkt på det under året, som en kul grej. Det var en av anledningarna till att jag började med Indoor Walking på Friskis&Svettis, något som jag fastnar för. I våras startade jag träna jogging mer intensivt men jag föll allt som oftast för frestelsen att träna annat; IW, yoga, dans mm. Jogging-träningen återtogs i somras men avbröts abrupt av en förkylning som varade alldeles för länge.

Det som var tänkt som slutspurtsveckor, blev istället veckor av insikt att jag inte har någon löpteknik. Jag saknar rytm och jag spänner mig alldeles för mycket. Jag tycker inte heller att det är särskilt kul. Tjejmilen betyder inte så mycket, det var ingen dröm, inget mål, inget jag sett fram emot. Det märktes i min motivation.

På fredagen valde jag ändå att smyga iväg och hämta nummerlappen. På lördagen bytte jag om och packade väskan. Tog en lång promenad genom stan. Det var först ute på Gärdet som jag bestämde mig. Som en kul lördagsgrej och inspiration inför hösten, ville jag testa att genomföra loppet. Jag ställde mig i startfållan.

Värmen var avskräckande men det blev magen som hindrade min ambition och min glädje. Det är svårt att ta ordentligt när magen krånglar. Det blev till att göra stopp vid avsedd plats. Fler än jag hade samma tanke och den kön hade jag gärna sluppit. Visst var jag långsam men att stå i kö till en ”Maja” tog en evighet. Jag fortsatte min färd, joggade och gick om vartannat och genomförde mitt eget lopp. Utifrån mina förutsättningar var det nog okej men jag inser att jag har mycket att lära. Mina förberedelser var ju usla. Och just i detta faktum ligger min inspiration. Tänk så bra det kunnat gått om jag bara haft lite bättre teknik, frisk mage och något svalare temperatur. Inte så mycket med det skulle gjort stort skillnad. Det där kan jag fixa. Jag är på gång!