Dojorna för IW

Det kändes som ett mycket kärt återseende att kliva in hos Friskis&Svettis City ikväll. Jag är ju ett rätt trogen besökare men nu är det säkert en månad sedan jag var där. Indoor Walking Intervall stod på schemat och jag var laddad.

Överraskande många medmotionärer denna soliga kväll. Kanske skulle vi må gott av att vara ute men samtidigt får träningen oss att må bra. Passets upplägg och ledarens tillrop gör något med mig. Jag tar i. Dagens ledare är jag inte van vid, så passet var nytt för mig. Och svettigt. Det var varmt och jag har tydligt lärt min kropp att börja svettas direkt. Viktigast av allt är att det kändes bra. Jag behöver inte vara orolig längre för att jag inte ska orka. Konditionen är inte längre usel. Jag vågar ta i mer.

De nya skorna fungerade alldeles utmärkt. De är lite stort för att få plats för både tjockare stumpor och svullna fötter och det är bra under IW-passen. Det är lätt hänt att fötterna domnar eller pirrar. Med dessa skor kommer jag att kunna träna hårt, det känns, det är stabila och ger stöd. Och de är dessutom väldigt sköna.

P1010702(1)

Tuffa intervaller

Lite avvaktande och spänd steg jag upp på Walkern inför kvällens Indoor Walking-pass hos Friskis&Svettis. Det var ett intervall pass som jag vill minnas som ett riktigt tufft pass, ett pass som är en riktig utmaning och ett pass där jag tar ut mig totalt.

Det jag inte mindes, var att det är otroligt kul. Musiken få fart på mig och jag kan ta i ännu mer när jag vet att det bara är för en viss stund. Och jag kan njuta av allt. Ikväll kände jag mig stark. Och glad. Ledaren är min hjälte som peppar så bra.

En del av glädjen kom även från två av mina medmotionärer. Normalt sett ser jag dem inte, jag är fullt koncentrerad på min egen träning. Men ikväll kunde jag inte låta blir att snegla på två herrar. De ene körde oerhört långsamt, oavsett takt i musiken. Man kan tro att han ska somna när som helst och lyser upp först när passet är slut. Då är han jätteglad! Den andre herrn var nybörjare. Han var tuff, självsäker men hade ingen koll på sin Walker. Takten pendlande från jättesnabbt till tvärstopp, balansen fanns inte alls, han tog i så att han nästan ramlade baklänges. Det påminde om en tur genom Lustiga huset, som på Gröna Lund alltså. Allt var helt okontrollerat och jag kunde inte få bort leendet från min läppar. En tapper kämpe som inte var lika kaxig efter passet.

Nu ska det erkännas att inte heller jag var särskild kaxig efteråt. Benen är svajiga och nu behöver de vila. Det behöver hela jag och det är jag värd.

Nya krafter

Kvällen motion bestod återigen av Indoor Walking, precis samma pass som förra veckan. Däremot var känslan en helt annan. Jag kände mig stark, kände flow och jag svävade fram på min Walker. Efteråt var jag visserligen törstig men kände mig främst stärkt. Ett mycket bra känsla.

skorMin mentala målbild är att kunna ut och springa när våren kommer. Och kanske kunna springa på Söders gator i sommar. Det blir något att se fram emot.

Dojorna väntar på mig.

Att inte vara uppmärksam

I torsdags kväll tog jag min träningsväska och lämnade jobbet med ett glatt humör. Jag var på väg till mitt favorit-träningspass, Indoor Walking hos Friskis & Svettis City. På vägen dit passerade jag stadsteatern och lämnade tillbaka biljetter och jag gjorde några snabba ärenden på stan. Jag hade gott om tid och strosade runt och tittade på reafynd.

biljett2I omklädningsrummet satt jag sedan ombytt och klar och gjorde mig redo. Jag tog upp min mobiltelefon för att stänga av den. Då såg jag ett oläst sms vilket meddelade mig att kvällens pass var inställt. Det kunde jag ju inte tro på, jag hade ju redan bytt om och hade ju hämtat ut min biljett. Men vi något noggrannare granskning kan man ju klart och tydligt se att det står inställt. Förnekelsefasen höll dock i sig så jag gick ut en runda i gymmet för att se att det verkligen var inställt och jo, så var det ju.

Nåja, det blev ingen träning men en lärdom att kolla sms lite oftare än vad jag gör. Tackar F&S för all information de försöker ge mig och nästa gång ska jag vara mer uppmärksam. Det var dessutom lite skönt med en ledig kväll.

 

 

Färskvara

Ibland orkar jag inte lyssna på de som så förnumstigt påpekar att kondition är en färskvara. Jag vet det´, jag känner det och just när jag känner det behöver ingen trycka in det djupare. Men det är klokt sagt. Och så sant.

Efter ett några veckor av stress, förkylningar och magsjuka var jag i torsdags tillbaka till Friskis & Svettis igen. Det kändes bra att sätta fart, upp på Indoor Walking maskinen och börja trampa. Jag var så ivrig att jag började långt innan passet satte igång. Favoritledaren hade förnyat sitt pass och därmed blev både spänning och förväntan hög. Skulle jag orka när jag inte tränat på flera veckor?

En av fördelarna med Indoor Walking är att man själv ställer in motståndet men försöker hänga med i takten. Kanske att jag fegade lite, men det gick ju alledeles utmärkt att anpassa motståndet så att mina stumnande ben orkade hänga med. Det var som att kroppen ändå kom ihåg glädjen i att röra sig till musiken. Och passet vara kul, det nya upplägget och musiken var både uppmuntrade och överraskade. Det var tufft men jag har ändå inte tappat så mycket av konditionen som jag befarat. Jag orkade!

Det här innebär att min vardagsmotion iform av promenader trots allt håller igång mig. Det ger något, det betyder något att gå alla steg, alla extra turer och promenader. Utan dem hade det antagligen varit en tuffare att köra IW-passet. Promenaderna gör gott och det underhåller konditionen. Det känns betryggande.

Träningsvärken som dominerar denna lördag känns okey, som en påminnelse om att boka in dem kommande veckans träningspass. Träningenvärken som får mig att förnumstigt säga till mig själv ”Konditionen är en färskvara”.

Teknik på önskelistan

WalkernTrots att jag tränat Indoor Walking i åtminstone nio månader, så har jag fortfarande lite problem med balansen. Inte alls som när jag var nybörjare men jag svajar fortfarande till ibland. Jag måste verkligen vara fullt koncentrerad och ha ett hårt motstånd när det är balans dvs att pendla med armarna utan att hålla i sig. Min teori har varit att jag är så olika stark i vänster och höger sida, vilket gör att jag tar i olika mycket.

I samband med joggingen har jag noterat att jag saknar teknik. Jag behöver ett bättre löpsteg och hitta rytmen. Nu anar jag att det finns ett visst samband mellan dessa problem. Jag har noterat att jag inte är avslappnad, varken på Walkern eller i löpspåret. Jag spänner mig hela tid. Jag märker det på stela muskler lite här och var i kroppen. Efter ett träningspass kommer träningsvärken inte enbart i ben, utan även i bål och rygg. Det är som att jag spänner hela kroppen. Det känns som att jag slösar med orken.

Det har måste jag jobba vidare med. Att hitta problemet känns som en bara start. Det känns bra att vara ett steg närmare en lösning. Nu är det bara att sätta igång. Måste vara tvätt träningskläderna först.

Torsdags IW

Fyra motionärer och en ledare känns lite lyxigt när det gäller att träna Indoor Walking hos Friskis&Svettis en torsdagskväll. Och lite ödsligt. Det finns ingen att gömma sig bakom och det finns för få för att kunna ge och ta energi till varandra. Men det blir trots allt en bra träning. Träningen var på medelnivå vilket kändes rent av behagligt efter tisdagskvällens intervallträning. Och just det är veckans lärdom – att våga testa nytt, utmana sig själv, se att man klarar mer än man tror. Det tar jag med mig in höstträningen. Det kommer att bli en bra höst!
IW2