Lärdomar genom att överhöra

Ibland kan hon vara som en sten, men när man vänder på stenen ser man regnbågen”, sa en ung kvinna om sin väninna. Hon sa det med en sådan värme och kärlek, trots tillfällig besvikelse, att jag aldrig hört något så vacker kärleksförklaring. Jag känner inte kvinnan men överhörde ett samtal på pendeltåget. De unga kvinnorna hade visserligen sårat varandra rejält, men pratat ut och förlåtit och kommit vidare. Vilka förebilder!

Idag hörde jag ett annan kommentar. ”Vet du, det blir alltid så struligt varje gång du jobbar. Jag blir så himla irriterad på dig.” Det var ett telefonsamtal, någon var utelåst och ringde om hjälp. Jag skulle inte vilja ha den arbetsledaren, inte den kommentarer av min chef om jag stod i knipa och inte per telefon. Det som sades har säkert sin grund i någon form av sanning och verklighet, chefen var onekligen rak i sin kommunikation, men det finns ändå andra sätt att hantera situationen på.

Det har sina fördelar med att åka pendeltåg. Det finns mycket att lära, bara genom att överhöra. Man kan få insikt i saker man absolut inte vill.

4de gången mindfulness och måleri

Fredag igen och det innebär mindfulness och måleri för min del. Dagens tema var förlåtelse och det blev en både märklig och invecklad diskussion. Några personer drog iväg ifrågasättande och resonemang, på ett sätt som jag inte tyckte om.

Jag fick en ingivelse att måla med oljepastellkritor och det var något för mig. Jag satt djupt koncentrerad och blev nästa nöjd med min skapelse. Och materialet, som verkligen överraskade, gav mersmak. På vägen hem knallade jag förbi en butik och köpte en billighetsvariant av kritorna, så jag kan fortsätta leka med färgerna här hemma.

Jag tror att jag ska önska mig en låda kritor i julklapp!