Lerins lärjungar

Har tydligt missat de flesta avsnitten av Lerins lärjungar som går på Svt.  Under lördagskvällen såg jag ett avsnitt och jag blir så varm i hjärtat. Jag blir glad, nästan rörd, av att se deltagarnas utveckling, deras leenden och glada ögon. Vilka fina förebilder!

Tankar om påsar

Eftersom jag läst ett antal kurs om hållbarhet och att hållbarhetsfrågor ofta återkommer i olika kurser, har frågan om plastpåsar kommit upp flera gånger. Min personliga upplevelse är att frågan svalnat under det senaste året. Numera är det inte så många som diskuterar priset eller behovet. De som jag hör mest av, är de som totalt förnekar att det är en fråga dvs de som ägnar mer tid åt att ifråga sätt lagparagrafer och forskningsstöd än att tänka efter om de egentigen behöver påsen eller ej.

Igår var jag i en liten Ica butik och överhörde några flickor vid fruktdisken. Jag gissar att de var i 9-10 års åldern. Den valde någon frukt och den ena flicka frågade om de inte skulle ta en påse och lägga frukten i. Den andra flickan sa att det var ju bara onödigt vilket det snabbt blev överens om. Så kloka flickor, tänkte jag. Idag i en annan butik såg jag ganska många som tog påsar av ren vana. En påse för en liten lök, en annan påse för två äpplen. Påsar som sedan hamnade i en större påse vid kassan. Så stor vanans makt är. Jag gick i alla fall intrycket att de inte tänkte så noga på om löken kunde ligga tryggt i korgen, även utan plastomslutning.

Min tanke är att det handlar mycket om vanor. Jag måste bli medveten om mina egna vanor, reflektera, för att kunna förändra dem. Det är inte alltid så enkelt. Då är det bra att det finns barn som kan vara förebilder och visa att det inte behöver vara så komplicerat.

Hjärnan och värmen

Under de här veckorna då hettan varit kompakt är vi många som påverkats på många sätt. En kvinna i affären höll på att glömma kortet i läsaren och blev påmind, en kvinna i badhuset hade fått med allt till sina barn men glömt sin egen baddräkt och en man som skulle åka för att panta flaskor glömde flaskorna hemma. Sånt händer och listan med exempel kan göras lång.

De här händelserna har inget med stress att göra. Däremot har värmen en stor påverkan. Vi blir trötta och även hjärna blir trött. Jag tänker att det viktigaste inte är att det händer utan hur vi hanterar att det händer. En del blir arga och skyller på andra medan andra tar det med ro. Några ser det som ett tecken att ta det lugnt medan andra försöker ännu mer för att få allt fungera normalt.

Jag vill hylla alla som kan dessa små fadäser som något som händer och sedan gå vidare.
Jag vill hylla alla som kan acceptera situationen som den är utan att göra den varken större eller mindre.
Jag vill hylla att som kan skratta åt eländet och erkänna att det blir fel ibland.
Ni är förebilder.

Inspirerande förebilder

Under min långpromenad på nyårsafton studerade jag främst vyer och byggnader men än de människor som jag mötte. Två personer väckte min uppmärksamhet och fångade in mina tankar.

Margareta Strömstedt var en av de kvinnor som jag mötte. En alkis stod och pratade med henne. Hon tog sig tid att prata honom. Det märks åldern påverkar henne men hennes utstrålning finns där. Hon var så vänlig och visade medmänsklighet.

Den andra kvinnan var inte alls lika vältalig. Marie Göranzon visade med tydlighet att hon ville vara i fred. Hon behövde det. Och det respekterades av alla som passerade. Som jag ser det är hon en av Sveriges bästa skådespelare och jag kan ana att uppmärksamheten kan tynga. Det är inte alltid tid för samtal.

För mig är båda starka kvinnor. Jag beundrar deras talanger och yrkesskicklighet. Jag uppfattar även att de har lärt sig mycket av livets erfarenheter, tagit vara på livet och att de är väldigt trygga i sig själva. De kan vad medmänsklighet och respekt innebär. De har en inre starka och utstrålar harmoni. Och det var kombinationen av styrka och harmoni som fångade mig. Egenskaper som jag ser som förebilder.

Att jag uppmärksammade dem på nyårsafton fick mig att tänka efter. Hur kan jag bli en stark kvinna? Hur ska jag utveckla de egenskaper som jag tycker är så viktiga? Vad kan jag lära av dem?  Kanske inget som ska upp på listan över nyårslöften, men samtidigt något att ständigt jobba med. Det är inte något jag kan vänta med. Det är ett livslångt lärande och då är det tacksamt med goda förebilder.

 

Förebilder

Temat för dagens retreat för ”Förebilder”. Ledaren läste några ord, delade några reflektioner. Och jag höll med.

Det finns många förebilder, de finns runt omkring oss. Vi låter våra förebilder inspirera oss. Få av oss har en enda förebild. Det är sidor av en person som vi vill efterlikna, och andra sidor som finns hos andra personer. Vissa personer hantera situationer på ett sätt som vi gärna vill inspireras av.

Var och en av oss är unik och jag tror att det är grunden till att vi behöver hitta vår alldeles egna kombination av förebilder. Vi ska inte bli någon annan.

Kom på mig själv med att jag har för få förebilder, kanske just eftersom frågan ofta ställs om vem som är den största förebilden. Nej, det finns ingen största för mig, det finns väldigt många som tillsammans ger mig massor av inspiration.

För mig finns en annan, minst lika stor fråga: Hur kan jag vara en förebild för andra? Hur kan jag ge, som andra har gett mig?