Gravar och kalas

Vaknade till första dagen i maj i gråväder. Efter en skön sovmorgon tog jag bilen och körde mot Eskilstuna men gjorde ett första stopp i Södertälje. Jag hade fått för mig att leta efter min farmors föräldrars grav. Jag vet att jag varit där med farmor, då var jag i 7 års åldern, så mina minnen är vaga. Men efter granska mycket googlande och olika eftersökningar i filer och foton så hade jag lite koll. Åtminstone tillräckligt för ett liten upptäcksfärd. Och jo, jag hittade familjegraven, fann att flera av min farmors syskon också ligger där. Farmors syskon har jag träffat men inte hennes föräldrar då de dog redan tjugo år innan jag föddes. Jag blev faktiskt lite berörd när jag stod vid graven, det blev så konkret att de funnits och levat före mig.

I Eskilstuna väntade födelsedagsfika för en 28-åring. Det är min brorsdotter som blev firad. Hon har fått uppleva alldeles för många jobbiga år så jag blir så glad att hon börjar må bättre och börjar skapa ett vanligt liv igen där hon orkar ta emot oss för firande. Det betyder väldigt mycket för mig. Tycker nog att även min bror ser ut att må bättre vilket gläder mig mycket. Jag gick även hälsa på tre olika hundar. Min brorsdotter har en labrador, hennes morbror har en liten jycke och hennes moster en stor lufs. Jag är inte så bra på hundar men jag kan i alla fall njuta av deras sällskap, det räcker långt.

På vägen hem stannade jag vid en annan kyrkogård och besökte graven där min brorson och hans mamma vilar. Det gör fortfarande ont i mig när jag är där men känns viktigt och fint. De är båda väldigt saknade, inte bara vid dagens kalas utan hela tiden.

Det blev en fin dag med många olika känslor. Känner att jag behöver vila för att samla kraft till resten av veckan.

Ledig dag

Planen för dagen var att fixa med exjobbet men när jag blev bjuden på födelsedagsfika så ändrade jag mig direkt. Tänker att en paus kan göra gott. Tyvärr blir det en lång bilresa för en kort fikastund men ibland får det bli så.

Igår firade jag inte Valborg. Det är så många helger jag firar, egentligen. Tog dock en liten runda med bilen i går kväll och studerar folk på cykel. Det var väldigt många ute som letade efter valborgseld. Pga brandrisk hade de flesta ställt in själva brasan men hade ett firande ändå. Några valde dock att elda, trots allt och dit var det rusning. I vår kommun var det lite snurrigt eftersom kommunen ändrade sig om eldningen flera gånger, även två gånger under gårdagen. Ingen visste vilken information som gällde och vad som var den senaste.

Första maj firar jag inte som helg men som sagt, ett födelsedagsbarn finns att fira. Jag tillhör dem som är ganska förvånade över att vi kan ha 1:a maj som helgdag. Jag kan inte se något som motiverar det.

Men nu är det helgdag och jag ska se till att vara ledig, precis hela dagen.

 

Känslofylld helg

Lite försenad, kom jag fram till Karlskoga på fredagseftermiddagen. Dagen innebar ett överraskningskalas för en nära släktning som mycket riktigt blev rejält överraskad. Och omtumlad. Själv var jag ganska orolig. Födelsedagsbarnet ville inte bli firad, jag visste att det skulle bli mycket känslor och jag var inte säker på hur överraskningen skulle tas emot. Bakgrunden är att livet är väldigt oroligt och jobbigt just nu och egentligen inte läge för att fira födelsedag. Men vi gjorde ett försök.

Det började med att födelsedagsbarnet och delar av sällskapet fick köra racerbil på en motorbana. Själv var jag hejaklack och det var kul. Vi var ett stort gäng vänner som planerat för denna dag och vi ville ju att den skulle bli så bra som möjligt. Det var inte helt lätt att får dit jubilaren men väl där kändes allt okey. Vi fick en väldigt fin höstdag i solskenet och alla hade riktigt kul.

Sedan åkte vi till Örebro, tog in på hotell och hade fest på hotellet. Det hela blev mycket lyckat men många gamla och ny vänner som slöt upp i firandet. Vi hade bildspel, god mat, roliga tal och sedan bar och dans. En avslappnad och härlig stämning. Det var verkligen härligt att prata med alla och vi tillsammans blev ett så glatt gäng.

Vi försökte på alla sätt att glömma allt det jobbiga i livet och bara fokusera på det positiva. Men det är inte så lätt. Tårar bröt igenom, ganska många gånger under kvällen men vi lät det vara så. Skönt att kunna vara så öppen och ärlig.

Natten blev lång och vi nog alla ganska trötta när vi åt hotellfrukost tillsammans. Födelsedagsbarnet hade accepterat att vi firade hen, mot hens ursprungliga vilja, och vi tror att det uppskattades mycket. Vi fick alla en fantastiskt kväll och många vackra minnen att ta med oss in i framtiden.

Wow, vilken vecka

Ser tillbaka på förra veckan och inser att den gav massor av energi. Det finns en del att vara tacksam för när oväntat mycket som många överraskningar gav energi.

Det började egentligen redan förra söndagen då jag fick ett sms från än väninna. Vi var väninnor under högstadie- och gymnasietiden så det var kanske 22-24 år sedan vi såg senast. Hon ville träffas och i måndags åt vi lunch tillsammans. Även hennes man var med. Ett glatt återseende. Visst har mycket förändrats men mycket av oss tonåringar finns kvar. Och vänskapen finns kvar.

På måndagskvällen var jag på ett födelsedagskalas som blev ovanligt lyckat. Massor av folk, både nya och gamla bekantskaper. Och även här finns oväntade vänskaper som hållit i åtminstone 20 år. Och några av de nya kommer säkert att hålla länge. Det här är människor jag inte umgås med till vardags och det ger så många annorlunda samtalsämnen vilket jag tycker är berikande. Lastbilschaufförens perspektiv på samhället är väldigt olikt mitt eget och det kan man lära sig mycket av. Även sjukvården är en värld som är främmande för mig och det är alltid intressant med inblickar.

I tisdags upptäckte jag att jag fått ett litet hedersomnämnde för en kort text. Det var ett tävlingsbidrag, jag vann inget men att få lite beröm är alltid glädjande. Det gör gott för självförtroende och motivation. Jag har fått än mer driv i mitt skrivande och jag vill inte slarva bort det.

Så kvällarna ägnas åt skrivande och research. Det är kul. Jag upptäcker massor av miljöer i Stockholm och mycket om människor. Jag skriver och skriver om och texterna växer och utvecklas. Det känns riktigt bra.

Torsdagenskvällens besök vid parkteatern gav också massor av energi, lika så fredagens researchrunda med avslutande kaffepaus på en uteservering. Jag kände mig verkligen lycklig där jag satt med min latte och njöt av sommarkvällen.

Ännu lyckligare kände jag mig dock i blåbärsskogen i lördagsförmiddag. Jag strosade runt bland tuvor och kor, solen sken och livet var helt fritt från stress och oro. Att söndagen tillbringades på balkongen kändes som ett bra avslut på en toppenvecka.

Älskar att vardagen kan vara skön.