Tacksam trots allt

Influensan, som är en av de värsta jag upplevt, visade sig trots att vara covid-19, vid ett nytt test. På något sätt skönt att veta eftersom jag i min feberdimma försökt förstå hur man kan bli så här förkyld mitt i sommaren. Samtidigt är det otäck att inse hur snabbt det sprider sig nu. Vi är tydligen många drabbade, trots att jag är lika försiktigt som jag varit de senaste åren sedan pandemin bröt ut. Jag vet inte var jag blivit smittad men har en viss aning. Jag tog nämligen TBE-vaccin för några dagar sedan och reagerade på att ingen hade munskydd på mottagningen. Ingen annan har varit så nära mig vilket gör mig misstänksam. Men jag vet förstås inte.

Jag är väldigt tacksam att jag vaknade med halsont. Om det bara dröjt några timmar senare hade jag varit ute på en vandringsled. Fy tusan, det hade verkligen inte varit roligt. Vill inte ens tänka på det.

Jag är även otroligt tacksam för mina tre doser vaccin. Det lär ju vara så att det blir en lindrigare variant tack vare vaccinen. Om det hade varit värre hade jag legat på sjukhus. Det är ju en läskig insikt men samtidigt något att vara tacksam över att det går så bra det går.

Nu ligger jag här med gott om saftglas, vattenflaskor, vätskeersättning, näsdukar, hostmedicin, värktabletter och annat omkring mig. Jag för egen statistik för att ha koll, påminner mig själv om att få i mig vätska, kolla temperatur mm. Annars är det bara vila som gäller.

Ja, det anade jag verkligen inte att det skulle komma och jag är väldigt tacksam att jag är hemma med närhet till telefon och 1177.

Under en ullpläd

Hade en svag aning i lördagskväll om att något inte var på topp. Eftersom jag skulle resa morgonen därpå, tolkade jag det som resfeber. På natten till söndagen vaknade jag dock, trodde jag svalt en rasp eller en kaktus, något som rev något hemskt i halsen. Försökte somna om. Tiden var dock knapp eftersom jag hade en tågtid på morgonkvisten, så jag fick snabbt komma till beslut. En fin chans att träna mindfulness. Antingen resa som planerat och boka in hotellnätter, eller skjuta på resan. Jag valde det senare, bokade om till senare i veckan och tänkte att jag hinner bli frisk. Det var dock inte helt lätt att hitta platser, det mesta är fullbokat men jag hade tur och hittade en plats, typ dubbelt så dyr som den jag tidigare bokat.

Sedan dess har en del hänt. Jag har varit sängliggande, orkar inte ens sitta upp på balkongen, haft feberfrossa, hög feber, och ägnat den mesta delen av tid till att sova. Jag ligger under dubbla ullplädar och vaknar ibland för att dricka vatten. Hu, det var länge sedan jag var så här sjuk, en vanlig förkylning eller influensa. Jag har tagit covid-test som visar negativt.

Nu har jag fått komma till insikten att veckans resa är helt inställd. Jag har bokat av det jag kan och får acceptera kostnaden för det som inte var avbokningsbart. Surt, men finns inget val. Återigen en bra chans att träna mindfulness.

Just nu funderar jag ut taktiker att klara kommande dagar värmebölja. Jag dricker extra med vatten, försöker få i mig salter men svårt att avgöra vad som är lagom. Ibland är det himla svårt att ha kontroll över sin egen kroppstemperatur.

Nåväl, även detta lär väl gå över, tids nog.

Vaccin dos 3

I tisdagskväll var jag så glad för att jag fick tredje dosen av vaccin mot covid-19. Det var först efteråt som jag kom på att jag fick en annan sort än tidigare. För mig spelar det ingen roll alls men jag har förstått i diskussioner att många vill veta.

Eftersom jag blivit sjuk av tidigare doser så anade jag att det skulle bli så även denna gång. Och precis för föregående gånger kom febern nästan exakt ett dygn efter vaccineringen. Den här gången har jag, precis som förra, ömmande och svullna lymfkörtlar. Det nya vid det här tillfället var ett helvetisk huvudvärk och enorm trötthet. Jag jobbar ju men så snart arbetsdagen var slut gick jag till soffan. La mig ner vid femtiden och öppnade ögonen igen vid nio. För att sedan gå och lägga mig. Och idag mår jag bra igen.

Jag älskar när krämpor är korta och koncisa!

Koll på temp

Det är mycket som tröttar ut mig nu och gå sov jag hela kvällen. När jag väl vaknade insåg jag att jag hade feber och en liten släng finns kvar idag. Inget allvarligt, bara huvudvärk och feber men i dessa tider är jag självklart extra uppmärksam. Det blir några extra kontroller av temperaturen och att jag känner efter hur jag mår.

Jag övervägar att skylla min feber på Trump som gör mig upprörd. Återigen är det inte politik och sakfrågor det handlar om för min del utan demokrati och respekt för andra människor.

Det trista med måendet är att jag inte har så stor aptit och inget sug efter kaffe. Det blir vara illavarslande, för en kaffetant som jag. Hoppas att lite mer sömn hjälper. Några andra trix har jag inte nu.

Seg dag

Känns som att jag har haft en lång dag här hemma. Jag försöker jobba som vanligt men eftersom jag inte mår bra, så blir jag trött och orkar inte lika mycket som vanligt. Har fått tagit paus lite då och då. Inget roligt har hänt men inget tråkigt heller.

Ibland far tankarna iväg och jag känner efter lite extra om hur jag mår. Vill ju inte ta onödiga risker eller reagera försent. Men jag är inte särskilt sjuk, det är huvudvärk, halsont och attacker av torrhosta som är värst. Jag tror att det kommer att gå över, förr eller senare.

Som så ofta tycker jag att det blåser väldigt mycket. Mer än jag minns från min barndom men mitt minne är ingen säker mätare. Eller så har jag förträngt hårda vindar.

Kanske lika bra att krypa ner under täcket och hoppas på en bättre dag i morgon.

Det började ju så bra

Arbetsveckan började så bra. Kom iväg till jobbet, löste uppgifter, åt en god lunch, hade bra möten och utanför fönstret sken solen. På kvällen blev det mest tv-tittande med svt:s trädgårdstider samt de sista avsnitten av ”Gift vid första ögonkast” som jag är väldigt förtjust i.

Idag är det inte lika muntert. Lite feber, ont i halsen, hosta och huvudvärk. Inte alls vad man önskar just nu. Oavsett vad det är för virus eller bacill så undrar jag hur den har nått min kropp. Jag har ju inte träffat folk mer än i kassan i affärer och där har det varit rejäla avstånd, nytvättade eller nyspritade händer, vantar mm. Det är en viktigt insikt u hur otäckt lätt det är för en smitta att sprida sig. Nu tänker jag förstås hålla mig hemma och inomhus och inte träffa någon.

Oväder och dess konsekvenser

Ovädret som drabbat delar av Sverige passade även hemma hos mig. Blåsten var kraftig och i byarna var det enorma krafter som drog fram. Har sett en del rapportering om fallna träd, men inte alls den omfattning som andra delar av landet. Dock, mitt balkongtak till hör de delar som inte tålde de kraftiga vindbyarna.

För att minimera skadorna, ägnade jag gårdagskvällen åt att försöka ta ner en del av taket. Det är ett litet plasttak som någon tidigare hyresgäst byggt dit, dvs den tillhör inte husets konstruktion. Jag var rädd att den del av platsen som satt lös, skulle skada annat om den for iväg och jag var även rädd att konstruktionen skulle skada fasaden, kanske rutor och annat om något hände. Så därför stod jag på balkongen, svajade på en stege och kämpade för att få ner delar av taket. Det var inte lätt men jag lyckades. Det tog några timmar. Efteråt var jag helt slut, kall och blöt. Lite nöjd. Och ganska rädd.

I morse vaknade jag med hög feber. Jag tror inte att det är en influensa utan snarare konsekvenser av gårdagen. Jag misstänker att kroppen skickade försvarsignaler som gjorde att jag orkade stå på helspänn på stegen så länge utan att känna kylan och regnet. Jag hade allt fokus på taket och att inte ramla ner. Nu går försvarsmekanismen ur mig, och jag får feber och en gräslig huvudvärk. Jag har ont i hela kroppen men det kan lika gärna vara träningsvärk som influensavärk. Det är vad jag tror och därför tror jag att det kommer att gå över snart.

Så stormens konsekvenser i mitt liv kan sammanfattas som ett halvt tak, 39 graders feber och huvudvärk. Samt en upplevelser jag aldrig någonsin vill vara med om igen.

Hett

Söndagskvällens frusenhet satt kvar som en matthet i kroppen under måndagen. Tänkte inte så mycket på det eftersom jag hade mycket att göra och en viktig intervju att genomföra. Kaffe och värktabletter fick kroppen att fungera. Intervjun gick bra och jag gick iväg för att shoppa. Jag behöver några fler bra outfits för alla intervjuer jag går på. Någon shopping blev det dock inte. Jag var alldeles yr, kände mig konstig och svag. Det blev snabb resa hem. Jag tror jag somnade direkt och vakande först på kvällen. Det blev en lugn kväll där jag följer dramatiken i friidrotts-VM. Mer än så orkade inte min feberheta kropp med. Ett VM-guld till Sverige gläder mycket.

Idag mår jag mycket bättre, så sömnen gjorde gott. Satt i telefon länge under förmiddagen, utan att nå en enda person på min lista. Helt plötsligt vände flödet och fler rekryterare ringde: för avstämning, för att få referenser och för att få göra en speedintervju. Kändes som en het dag där telefonen gick varm. Under dagen hann jag även med en öga-mot-öga-speedintervju. Det gäller att föra loggbok på allt som händer eftersom det är lätt att missa något när det är så mycket som sker samtidigt. Även ikväll är det friidrotts-VM på tv för min del och jag håller tummarna för ännu en svensk medalj.

Feber och värk

De senaste dagarna har varit förfärliga, nästan så att jag tycker synd om mig själv. Nåja, så illa är det inte men i stunden kan det kännas jobbigt.

Natten till fredagen hade jag feberfrossa. Det är en så märklig känsla att frysa så att man skakar när det är 30 grader i sovrummet. Kroppen värkte och jag hade svårt att dricka vatten eftersom jag mådde så illa. Det hade börjat så smått redan under torsdagen då jag sov flera gånger under dagen samt att magen krånglade. Under fredagen sov jag nästan hela dagen. Vaknade några minuter då och då för att försöka få i mig vatten. Ville helst inte röra mig pga av alla värk i kropp och huvud.

Idag är febern inte lika hög och även illamåendet har lagt sig. Det gör det lättare att dricka, kanske att jag även kan äta något. Faktum är att just vätskan är det som oroat mig mest. Att vara så varm och inte få i sig vatten är inte bra.

Att vara sjuk i den här hettan är ingen rolig upplevelse. Jag känner mig verkligen svag. Hoppas kunna sova mig frisk. Tyvärr missar jag även ett 70-årskalas. Så kan livet också vara.

Tungt läge

Det går inte så bra för mig nu. De senaste dagarna har varit tunga. Yrseln är besvärlig – otrevlig och oförutsägbar. Jag har lite snuva, lite feber och mycket huvudvärk och obehagskänsla i kroppen. När jag försöker läsa blir huvudvärken värre och det fungerar inte. Trots att jag sovit flera gånger på dagen blev det en tidig kväll igår, vilket aldrig händer och absolut inte en lördagskväll.

När huvudet snurrar så är det så mycket som inte fungerar. Jag har inte koll, jag kan inte ta in allt jag försöker lära mig, jag klumpar mig och tappar saker. Ett annat tecken på ohälsa är att jag missat att kolla resultatet på den senaste skrivningen. Normal sett kollar jag direkt då det publiceras men den här helgen föll det i glömska. Jag har en nio-timmar skrivning att göra som jag försökt skjuta upp men i morgon måste den göras för att fixa deadline. Tänkte först göra den idag men insåg i sista stund att jag att jag missa en del förberedelser som jag måste göra. Det här känns inte bra.

Min huvudinställning är att hälsan är viktigast. Det är inte alltid så lätt att leva som man lär. Det är svårt, inte ens möjligt, att bara bädda ner sig och strunta i skrivningen, det är ju bara yrsel, huvudvärk och feber. Jag vet ju inte ens om vila är lösningen. Så, nu hoppas jag på en riktigt skön och läkande sömn där jag kan vakna pigg och alert i morgon. Då kan jag lösa alla mina problem.